DEBATT: Amorteringskravet ökar klyftorna i samhället

Fram till för drygt ett år sedan behövde nya låntagare amortera en eller två procent per år, beroende på hur mycket de lånat i förhållande till sin inkomst. Sedan 1 mars 2018 måste nya låntagare som lånar mer än 4,5 gånger sin bruttoårsinkomst amortera ytterligare en procent årligen. Tanken är att minska hushållens höga skuldsättning, men konsekvensen blir att personer med låg inkomst och lite besparingar har svårare att få lån än personer med högre lön och mer kapital.

Det stämmer visserligen att hushållens skuldkvot i Sverige är hög, och av hushållens totala skulder står bolån för ungefär 80 procent. Finansinspektionen menar att hushållens skulder är en makroekonomisk risk och att amorteringskrav är viktiga för finansiell stabilitet. Med det menar Finansinspektionen att den ser en risk i att högt skuldsatta hushåll, för att ha råd med sina lån, skulle minska sin konsumtion så pass kraftigt i en konjunkturnedgång att det skulle kunna förstärka nedgången.

På senare år har dock allt fler ekonomer påpekat de negativa effekter som amorteringskraven och andra kreditbegränsningar har på bostadsmarknaden, i synnerhet för unga.

Enligt den förre vice riksbankschefen Lars EO Svensson saknar de anförda skälen för amorteringskraven vetenskapligt stöd. Han menar att det inte finns någon risk att hushåll som är högt skuldsatta skulle förstärka en lågkonjunktur genom att dra ner på sin konsumtion. Svensson påtalar i stället att hushållens motståndskraft mot störningar i ekonomin torde försämras av amorteringskraven, eftersom hushållens likviditet begränsas när andelen fasta utbetalningar för att amortera ökar.

Konsekvensen blir att personer med låg inkomst och lite besparingar har svårare att få lån än personer med högre lön och mer kapital.

Rörligheten på bostadsmarknaden begränsas i dag av regleringar som bolånetak, två amorteringskrav och flyttskatter. De som äger sina bostäder har svårt att sälja, och många stängs helt ute från bostadsmarknaden. Det skärpta amorteringskravet har lett till att inlåsningseffekterna på bostadsmarknaden har förstärkts, eftersom det endast inkluderar nya lån och inte lån tagna innan det skärpta amorteringskravet infördes. Alltså kommer den som säljer sin bostad och köper en ny att omfattas av de nya strängare reglerna, medan den som avstår från att byta bostad slipper.

Resultatet av det andra amorteringskravet är att allt färre unga har möjlighet att köpa sin första bostad, och att det dessutom byggs färre bostäder. Detta har bland annat uppmärksammats av flera chefer inom bygg- och bostadssektorn och av Stockholms handelskammare.

I de större städerna har vi dessutom en dåligt fungerande hyresmarknad, vilket leder till att många försöker köpa en bostad. Amorteringskraven hindrar personer med lägre inkomst från att köpa sin egen bostad, och eftersom köerna till hyresrätter är så långa måste många i stället förlita sig på dyra andrahandskontrakt. För att unga ska få ta ett lån behöver de oftast ha föräldrar med ekonomiska resurser som kan hjälpa till. De som inte har det tvingas i stället att bo kvar hos sina föräldrar allt längre. Somliga måste tacka nej till utbildningar och jobb på grund av bostadsbristen.

Det skärpta amorteringskravet förvärrar situationen och slår hårdast mot dem som har sämre ekonomiska förutsättningar från början.

Det skärpta amorteringskravet är det första som borde avskaffas.

Robert Boije, chefsekonom på SBAB, har kritiserat Finansinspektionens beräkningar av amorteringskravets effekt. Han menar att unga människor har påverkats av amorteringskravet i högre utsträckning än vad Finansinspektionen har räknat med. Enligt Boije har Finansinspektionens beräkningar inte inkluderat effekterna av det skärpta kravet som infördes i mars 2018, utan tar endast med effekterna av det första amorteringskravet anno 2016.

Av alla politiska partier är det i nuläget bara Liberalerna och Kristdemokraterna som vill ta bort det skärpta amorteringskravet. I stället för att reglera bostadsmarknaden ytterligare bör politiker fokusera på att fatta beslut som leder till en bättre fungerande bostadsmarknad. Det är dags att börja avreglera den svenska bostadsmarknaden, och det skärpta amorteringskravet är det första som borde avskaffas.