Budgeten: ”Det märks att det är valår nästa år”

I dag presenterade regeringen sin höstbudget, och allt pekar på att den kommer att godkännas av riksdagen. Timbros chefsekonom Jacob Lundberg går igenom budgetens huvuddrag.

De flesta experter verkar tycka att budgeten är alldeles för expansiv. Håller du med om det?

– Ja, den innehåller ofinansierade reformer för 40 miljarder samtidigt som Konjunkturinstitutet bara bedömer reformutrymmet till 12 miljarder. Många utgiftsökningar är dessutom i praktiken permanenta. Det är till exempel politiskt mycket svårt att sänka barnbidrag. När regeringen nu höjer barnbidragen finns det risk för att den tar på sig en för stor utgiftskostym om det kommer en kris framöver.

Finns det något genomgående tema i regeringens satsningar?

– Ja, att det är valår nästa år. I övrigt är det svårt att se att regeringen prioriterar något enstaka område. Budgeten är ett pengaregn över en mängd olika utgiftsområden: pensioner, barnbidrag, förtidspensioner, avdrag för fackavgift, sjukvården med mera.

Vad är det största problemet med budgeten?

– Regeringen sätter kortsiktigt valfläsk framför långsiktiga strukturreformer. I och med den här budgeten missar regeringen en chans att till exempel sänka skatterna på arbete och investeringar, för att främja långsiktig tillväxt och sysselsättning. Men sådana positiva effekter av skattesänkningar syns inte omedelbart, så tyvärr gynnar den politiska logiken sådana här kortsiktiga utgiftsreformer.

Vad är bra i budgeten?

– Satsningarna på försvaret och polisen är välbehövliga. Det är också positivt att regeringen sänker skatten på personaloptioner för mindre företag, vilket kommer att underlätta för snabbväxande IT-företag. Skatten på företag som anställer sin första medarbetare sänks också. Det är bra att regeringen har insett att företagen behöver goda skattevillkor, men jag föredrar generella skattesänkningar framför riktade, som denna.

Hur kommer budgeten att påverka sysselsättningen?

– Regeringen genomför två reformer som förmodligen kommer att påverka arbetsutbudet negativt. Den första är höjt tak i sjukförsäkringen från 7,5 till 8 prisbasbelopp. Den andra är höjt bidrag till personer som får sjukersättning (tidigare kallat förtidspension), men maskerat som en riktad skattesänkning. Båda dessa reformer minskar skillnaden mellan arbete och bidrag och lär därför leda till minskad sysselsättning. I en rapport som släpps i dag gör jag en kortare forskningsgenomgång och visar att människor svarar på incitament: ju mer det lönar sig att arbeta, desto fler väljer att göra det.