Svensk journalistik är full av exempel på journalister som slarvar med att faktagranska berättelser. Särskilt gäller detta inom vårdfrågor, där det kan räcka med att en patient upplever sig ha fått fel behandling för att kliniken ska hängas ut i media. Ofta frias den – utan att få någon medial upprättelse alls.
Nätläkarna har blivit populära för att de gjort sjukvården lättillgänglig samtidigt som köerna växer på de vanliga vårdcentralerna. I veckan fattar Sveriges Kommuner och Landsting beslut om ersättningarna för digital vård. Om ersättningarna sänks skadeskjuts nätläkarna, men köerna blir kvar.
Tillgång till läkare har alltid varit en bristvara, men det kan ändras nu, genom användandet av artificiell intelligens. AI-läkare kommer ha tillgång till all världens medicinska kunskap och finnas tillgänglig gratis, hur mycket du vill, dygnet runt. Nätläkarna är första steget i den riktningen, men är bara början på en digital hälsorevolution.
Den paternalistiska staten skapar en upplevelse av att vi inte kan ta hand om oss själva, vilket ökar behovet av sjukvård. Tillsammans med ökande och orimliga krav på tillgänglighet, skapas felaktigt bilden av en otillgänglig primärvård, till höga kostnader för samhället.
I vaccinationsdebatten står individens autonomi mot samhällets säkerhet. Medicinska vidskepligheter kan man ägna sig åt privat, men vill man delta i samhället – exempelvis skicka sina barn till skolan – kan man inte välja att sprida sjukdomar.
Kan inte primärvården uppfylla sitt uppdrag utarmas det offentliga. Orsaken är inte att marknaden fått styra, utan att den begränsats av detaljstyre som urholkat patientens egenansvar och gjort vårdutbudet omöjligt att anpassa efter individens behov, skriver sjukhusstyrelseordföranden Warda Fatih och underläkaren Isac Riddarsparre, båda aktiva i Centerstudenter.
I sin granskning av den digitala sjukvården förbiser SVT orsaken till nätläkarnas popularitet. Det är den ordinarie vårdens misslyckande med köer och dålig tillgänglighet som ligger i grunden för de digitala vårdbesökens popularitet.
Landstingen är inte lämpade att sköta sjukvården. Administrationsbördan och kostnaden för byråkratin är bara en del av problemet; därtill kommer politiker utan expertkunskaper om vård som i stället driver politiskt korrekta krav på policyproduktion och värdegrundstänk. Såväl landstingen som SKL borde läggas ned för vårdens bästa, skriver Torsten Sandström, professor emeritus i civilrätt vid Lunds universitet.
Systemet för offentliga upphandlingar placerar sjukvården – framför allt de privata utförarna – i en rävsax. Ersättningen styrs på sätt som sänker kvaliteten i vården, genom att skapa incitament för att skicka patienter till sjuksköterskor hellre än till läkare och undvika dyrare mediciner. Den offentliga finansieringen behöver ersättas av en marknad.
Kristdemokraternas kris, vinster i välfärden och Reepalus bluff, vårdköer, män på BB och de bästa dödsmetallskivorna.