Privata sjukvårdsförsäkringar påstås leda till ojämlikhet, men om så vore fallet borde ojämlikheten i hälsa vara högre i länder som Danmark där en betydligt större andel av befolkningen har tecknat en privat försäkring. Sveriges långa vårdköer slår däremot särskilt hårt mot socioekonomiskt utsatta grupper, något som är en konsekvens av hur vi valt att konstruera det svenska systemet, skriver AT-läkaren Isac Riddarsparre.
Enorma och oförtjänta vinster, växande byråkrati och skenande kostnader är inte ovanliga på reglerade hybridmarknader för sjukvård. Utvecklingen av behandlingar som människor betalar för själva har varit annorlunda, skriver Smedjans…
Allt talar för att äldreomsorgens organisation – såväl den alltför hårda uppdelningen mellan sjukvård och omsorg som utrymmet för mer privat finansiering – kommer att bli en stora politiska stridsfråga de kommande åren.
Sverige har inte sjukhusvårdat coronapatienter i avsevärd mindre omfattning än våra grannländer. Ändå framställs inläggningskriterierna som alltför hårda. AT-läkaren Kajsa Dovstad efterlyser en mer sansad debatt.
Behöver det svenska sjukvårdssystemet, med runt 10 miljoner patienter, 21 olika journalsystem? I den andra delen av Smedjans serie gräver Joakim Broman vidare bland kapsejsade offentliga IT-upphandlingar. Hundratals miljoner i sjön, läkare som funderar på att hoppa av och i värsta fall livsfara för patienter är resultatet av vårdens sjuka journalsystem.
30 år efter Tysklands återförening har skillnaderna i förväntad livslängd mellan öst och väst i stort sett utraderats. Det är bland annat tack vare privata investeringar i sjukvården, bättre tillgång till moderna medicinska behandlingar och ett bättre pensionssystem, skriver Clas Rehnberg, professor i hälsoekonomi.
De senaste åren har allt fler borgerliga politiker och debattörer argumenterat för att sjukvården borde förstatligas och regionerna avskaffas. Skulle ett förstatligande av vården lösa sjukvårdens problem – eller bli ett slag i luften? Smedjans Emanuel Örtengren har träffat tre personer med god insyn i dagens sjukvård för ett samtal om möjligheterna med ökad statlig styrning och hur den konkret bör ta sig uttryck.
Jag vill kunna ge dödssjuka patienter hopp om en utväg, och alternativet att själva sätta stopp, skriver Kajsa Dovstad. Tyvärr präglas debatten om dödshjälp av felaktigheter och missförstånd.
Nittiotalets valfrihetsreformer eller åttiotalets privatiseringsidéer räcker inte. Det borgerliga svaret på framtidens välfärdspolitik är en avgränsad välfärdsstat, som också ger människor ökade möjligheter att betala för det de mest av…
I vilket land finns världens bästa sjukvård, frågar den amerikanske läkaren Ezekiel Emanuel i en ny bok. Han visar att rika länders sjukvårdssystem står inför liknande problem, men att några…
Året är 2020, självkörande bilar är snart i kommersiellt bruk och AI är på framfart, men när Ekerö vårdcentral digitaliserade en del av sin verksamhet blev svaret från Region Stockholm 100 000 kronor i böter.
Tidigare har motståndet varit stort mot olika digitala tjänster inom såväl vård och skola som leveranser. Men de senaste veckornas utveckling har fått oss att inse hur oumbärliga dessa tjänster är, skriver Jacob Dexe.
Den gångna helgen gick Södersjukhuset i Stockholm upp i stabsläge, och en anställd jämförde situationen med en krigszon. Den vanligaste förklaringen till kaoset är resursbrist, men roten till problemet sitter snarare i sjukvårdens organisation och arbetssätt.
Kömiljarder, vårdgarantier och utökade öppettider – det råder ingen brist på åtgärder för att korta vårdköerna, men ändå består de. Politiker oavsett färg talar för mycket om målbilder och detaljstyrning, menar AT-läkaren Isac Riddarsparre som är aktuell med en forskningsöversikt om hur vi kan få rätsida på en krisande primärvård.
Upprördheten över deckardrottningen Camilla Läckbergs nya klinik har präglat den gångna veckan. Karin Svanborg-Sjövall menar att vi ska vara glada över att det finns någon som vill investera i en sönderreglerad vårdsektor, efter Socialdemokraternas vinsthaveri.
Trots att Sverige inte drabbats av vare sig krig, en naturkatastrof eller en epidemi lamslås sjukvården i fem regioner av materielbrist. De ansvariga politikerna kan inte skylla ifrån sig på leverantören: det är regionerna själva som bär det yttersta ansvaret för krisen.
Folkhemmet gjorde oss oberoende av varandra, men förändringen har haft en mörk baksida. När den stora välfärdsstaten har gjort oss mindre beroende av våra nära och kära har vi också blivit ensammare, och ensamhet gör människor olyckliga.
Skattehöjningar kommer inte att lösa välfärdens finansieringsproblem. Det kommer att krävas privat finansiering i form av egenavgifter och försäkringar för att få ekvationen att gå ihop. Det är ett hot mot vänsterns välfärdsmodell, så det är inte förvånande att de som försvarar dagens system skruvar upp tonläget.
Inget politiskt beslut har fattats om att belägga vårdtjänster med moms. Ändå har det skett genom en dom i Högsta förvaltningsdomstolen 2018. Nu riskerar företag att behöva minska eller lägga ned sin vårdverksamhet, eftersom det blir så mycket dyrare att hyra in den personal som behövs. Samtidigt får den offentliga vården en fördel i form av statlig kompensation för momsen.
Cannabisdebatten blossar återigen upp, i samband med de senaste årens legaliseringar. Medicinsk cannabis har fått en särskild status i denna debatt, då det finns ett stort värde i – och en efterfrågan på – smärtlindring. I Sverige verkar dock regering och riksdag sätta moralismen högre.