När det brinner i skog och mark är tid och avstånd avgörande faktorer. Därför är det problematiskt att Sverige inte införskaffade ett eget brandbekämpningsplan som kunde sättas in i ett tidigt skede. Experiment på 1990-talet visade att en sådan investering skulle ha varit samhällsekonomiskt lönsam. Att kommunerna flyttat räddningstjänsten från landsbygden till städerna försvårar också brandbekämpningen.
Genom att handla kött och mejeriprodukter från svenska gårdar bidrar du till att hålla landskapet öppet, vilket är helt avgörande för en lång rad djur och växtarter. Vidare bidrar du till att skapa bättre levnadsförhållanden på landsbygden och till den svenska krisberedskapen. Men långsiktigt krävs att politiken avvecklar de hinder som står i vägen för ett lönsamt lantbruk.
Vatten behöver vara billigt eller gratis så att alla har tillgång till det, påstås det ofta. I själva verket hade många av våra svåraste miljöproblem kunnat avhjälpas om vattentillgångarna privatiserades. Det som kostar lite eller inget slösar man nämligen mer med än det vars värde man måste betala för.
I tolfte avsnittet tar sig Smedjans redaktörer Lars Anders Johansson och Blanche Jarn an frågan om kvoterad föräldraförsäkring, miljöpolitik och självkörande bilar.
MILJÖPROBLEMEN DEL 3. Det ses ofta som en rigid och dogmatisk hållning när man inte ens är beredd att rucka på sina liberala principer i ljuset av klimatproblemens värsta scenarier. Inför kriser är det lätt att kasta principer och moral överbord. Det är farligt och feltänkt. För allvarliga problem som den globala uppvärmningen behöver vi mobilisera det bästa av vad ett fritt samhälle förmår.
MILJÖPROBLEMEN DEL 2. Fråga inte vad politiken kan göra för miljön, fråga vad politikerna gör mot den. Ofta vänder de sig av princip mot de initiativ som behövs för att åtgärda miljöproblemen – och det gäller inte minst de gröna partierna. Är en lösning inte statlig och tvingande anses den inte bra nog.
Världen har aldrig varit bättre än den är i dag, och att så många människor inte inser det beror på att vi glömt upplysningsidealen, menar Steven Pinker i den nya boken Enlightenment now. Men den långsiktiga positiva utvecklingen innebär inte att vi kan sluta oroa oss över problem i närtid.
MILJÖPROBLEMEN DEL 1. Allt blir värre, problemen är oöverstigliga och felet ligger i västvärldens marknadsekonomiska system. Så skulle man kunna sammanfatta mycket av den traditionella miljödebatten. I verkligheten minskar de flesta miljöproblem i världen. Ledande i detta arbete är välbärgade liberala demokratier.
Plastavfall i världshaven är ett växande problem. Ny forskning visar att upp till 95 procent av avfallet kommer från endast tio flodsystem i Afrika och Asien. I stället för en miljöpolitik som syftar till att döva det egna dåliga samvetet bör insatser riktas dit där problemen är som störst. Det betyder dock inte att vi kan svära oss fria från ansvar för miljön i vår omgivning.
Högljudda kritiker till höger försöker förneka att miljöproblemen finns. Delar av miljörörelsen vill inte höra talas om att miljöproblemen går att lösa. Ekomodernismen tar tvärtom avstamp i att industrialisering varit bra och att mänskligheten – hjälpt av vetenskap, teknik och klok politik – kan åstadkomma radikal förbättring, också för planeten och dess ekosystem.
Förslaget om införande av så kallade miljözoner är inkonsekvent och drabbar dem med små marginaler. Det är de som inte haft råd att byta bil på tio år som kommer att drabbas hårdast, både genom att stängas ute från städerna och genom att förutsättningarna att byta till en nyare bil försämras då andrahandsvärdet på den nuvarande raderas.
Medan Miljöpartiet noterar sina sämsta opinionssiffror sedan partiet senast åkte ur riksdagen passar det på att lansera allt märkligare förslag. Det senaste handlar om att ålägga statliga Swedavia att propagera för Miljöpartiets linje på flygplatserna.
Regeringen vill förbjuda dieselbilar som för bara några år sedan miljöcertifierades på grund av sin bränslesnålhet och låga utsläpp. Ett hårt slag mot familjer som trodde sig köpa en miljöbil men som med ett politiskt pennstreck berövas hundratusentals kronor i andrahandsvärde. Politikerna har uppenbarligen ingenting lärt från etanolhaveriet.
Det är inte den som tar flyget till solsemestern en gång om året som ska skämmas, utan Aftonbladets ledarredaktion som vill göra solsemestern till en klassfråga. Såväl klimatfrågan som transportsystemen är för komplexa för att skuldbelägga den som väljer flyget framför tåget när tåget inte är ett realistiskt alternativ.
Det är på fria marknader man löser miljöproblem. Därför är det ett problem att miljörörelsen snarare verkar inspireras av det gamla Sovjet än den fria världen, trots att kommunismen behandlade naturen lika skoningslöst som den behandlade människor. Det planeten behöver är utveckling, inte förbud.
Miljözoner och gator med dubbdäcksförbud kommer vare sig att rädda planeten eller göra luften renare att andas. Marknaden och teknikutvecklingen driver på för miljövänligare och hälsosammare trafik, samtidigt som politiker och opinionsbildare kämpar för att inskränka vår frihet.
I jakten på nya reservat hinner Naturvårdsverket inte med att värna om de gamla. Samtidigt som skyddsambitionerna ständigt höjs och staten tar över alltmer kontroll från markägarna, förmår det offentliga inte ta hand om den mark det redan lagt under sig. Det är naturvård som bedrivs på kredit.
Nya värdehierarkier uppstår när djur och växter förmänskligas. Precis som en långt dragen identitetspolitik snarare leder till än motverkar rasism och motsättningar är risken att en expanderad humanism som inkluderar rättigheter för andra arter inte bara innebär en devalvering av människovärdet utan även försämrar skyddet för den biologiska mångfalden.
Systemfel i den svenska naturvården hotar värdefulla miljöer. Som naturskyddet är utformat avskräcks markägare från att vårda värdefull natur. Samtidigt miljörörelsens aktivister skapar konflikter som ytterligare motverkar engagemang för att bevara skogen.
Att installera smarta elmätare i människors gör egentligen ingen större skillnad för konsumentens elkonsumtion. Däremot blir det ännu lättare för utomstående att kartlägga deras privatliv. Men det offentliga kan åtminstone intala sig att man slagit ett slag för miljön.