Om den föreslagna public serviceskatten röstas igenom av riksdagen går vi från hyckleri till tvång. De borgerliga borde verka för ökad frivillighet på mediemarknaden, inte mindre. Tvångsfinansiering av public serviceföretagen kommer varken att stärka demokratin eller öka förtroendet för de statliga medierna, än mindre lösa problemen på mediemarknaden.
Statliga medier är inte någon garant för demokratin; tvärtom är sådana något som brukar känneteckna auktoritära stater. Public serviceanhängarnas brösttoner efter danska nedskärningar i den statliga mediesektorn eller kritik mot P3 vittnar om en världsbild där statliga medier inte bara anses nödvändiga utan också skall vara höjda över all kritik.
Att staten via sitt ägarskap i Telia planerar att lägga under sig den enda verkliga konkurrenten till SVT borde få alla varningsklockor att ringa. Upplösandet av radio- och tv-monopolet var en av de viktigaste frihetsreformerna under efterkrigstiden. Nu håller monopolet på att komma tillbaka genom bakdörren.
DEBATT. Vad händer om medier publicerar osanna eller ogrundade uppgifter om ett företag som leder till stor ekonomisk skada? Ingenting, är svaret. Företag, myndigheter och föreningar är rättslösa och har ingen möjlighet att få kompensation för den skada som publicerade falska uppgifter kan få, oavsett hur stor den är. Är det rimligt? frågar Mats Olin, chef för Näringslivets medieinstitut.
I andra avsnittet av Smedjanpodden diskuterar Smedjans redaktörer Lars Anders Johansson och Blanche Jarn vad som är poängen med att demonstrera på första maj. Är det verkligen rimligt att arbetarrörelsen har en egen helgdag? Och om de nu skall ha det, varför stal marxisterna dagen från anarkisterna?
När de stora mediehusen går samman med de statliga medierna i en kartell för gemensam faktagranskning riskerar de att såga av den gren som de själva sitter på. Trovärdig källkritik och faktagranskning förutsätter oberoende redaktioner som granskar varandras påståenden. Försvinner konkurrensen riskerar medielandskapet att förvandlas till ett propagandamaskineri.
VÄLFÄRDENS GULDGRÄVARE DEL 3. Svenska Akademien får flera miljoner per år av Bolagsverket för en tidning som upphörde existera 2009. Presstödsentreprenören Johan Ehrenberg har tjänat enorma summor på ett kryphål i regelverket. Tidningsvärlden är ännu en bransch där somliga tjänar stora pengar på att utnyttja systemet för egen vinning.
SVT lever i hög grad på gamla meriter. Men när man nu tappar i förtroende hos äldre tittare riskerar man att proppen går ur, om man inte åtgärdar problemen med bristande saklighet och politisk slagsida.
Efter Lexbase vill politikerna reglera hur integrietskränkande information får spridas. Man lovar att seriös, granskande journalistik inte kommer att hämmas av lagändringarna. Lycka till med att hitta en fungerande definition av det.
Medierna ljuger inte, men det betyder inte att vi alltid ska lita på deras bild av världen. Precis som alla andra riskerar journalisterna att utgå för mycket från sig själva.
Enligt ett nytt förslag kommer dina skattepengar i framtiden att gå direkt till public service-bolagen. Tanken är, förutom att öka public service-bolagens intäkter, att politikerna inte ska lägga sig i deras verksamhet. Desto större anledning för dig som finansiär att göra det.
Den som anat att det finns ett skråtänkande i Stockholms medieelit har nu fått vatten på sin kvarn. När en egen medarbetare på Aftonbladet anklagas för sexuella övergrepp gäller helt andra publicistiska principer än de som tillämpades i liknande fall bara för några veckor sedan.
I en tid när public servicesystemet ifrågasätts av allt fler är programbolagens trovärdighetskapital viktigare än någonsin. Förra veckans genomklappning på Sveriges Radios Ekoredaktion visade en bredare allmänhet att rötan nått ända till public services flaggskepp. Samtidigt vill regeringen ta bort det sista elementet av frivillighet i finansieringsmodellen.