Positiv särbehandling, så kallad affirmative action, är en del av det amerikanska universitetssystemet sedan flera decennier. En effekt av de urvalskriterier som används är att studenter med asiatiskt påbrå konsekvent missgynnas. Ett fall som rör detta kan komma att tas upp i Högsta domstolen. Men innebär det slutet för särbehandlingen? Erik W Larsson rapporterar från USA.
I identitetspolitikens tidevarv har alla möjliga samhällsaktörer fått för sig att de behöver ”spegla samhället” genom att anställa en viss andel kvinnor och minoriteter. Kanske tror de att de gör något bra, kanske låtsas de bara, men genom att snedvrida konkurrensen bidrar de i själva verket alla till att göra världen mindre rättvis.
När man blir erbjuden ett uppdrag eller ett jobb med anledning av ens kön bör man tacka nej. Kvotering underminerar inte bara den inkvoterade, utan resten av kvinnorna på arbetsmarknaden. Framför allt är det oetiskt att ta något man inte borde ha blivit erbjuden från första början.
Försvarsmaktens senaste kampanj sprider föreställningen att försvaret har i uppdrag att spegla samhället. Det är en djupt problematisk utgångspunkt för myndigheten som egentligen borde fokusera på att försvara samhället.
Enligt nya regler måste alla EU:s medlemsländer införa en pappamånad i föräldraförsäkringen. Visserligen kvoterar Sverige redan mer än unionen kräver, men indirekt drabbas vi också. Ju mer beslutsmakt som flyttas till Bryssel, desto mindre blir svenska medborgares chanser att påverka sin egen föräldraledighet.
Medan näringsministern hotar företag med tvångskvotering liknar den statliga Jämställdhetsmyndigheten ett matriarkat. Om regeringen menar att ojämn könsbalans i bolagsstyrelser är ett jämställdhetsproblem bör den först göra rent framför sin egen port.
På internationella kvinnodagen valde Försvarsmakten att följa strömmen och ta ställning mot den höga andelen män i militären. Försvaret ser även över sina fysiska krav i syfte att öka andelen kvinnor som gör värnplikt. Den sortens kvoteringsfeminism är det sista försvaret behöver.
I ännu ett reportage, laddat med positiva värdeord, intervjuar SR en jämställdhetsanalytiker om den ökande andelen kvinnor i bolagsstyrelser. Smedjan går igenom de kritiska frågor SR glömde ställa – och varför de behövs.
Den politiska utvecklingen går mot ständigt mer utbyggd barnomsorg och föräldraförsäkring. Konsekvensen blir att föräldrar får ett allt snävare utrymme att göra alternativa val. Den utvecklingen måste vändas.
Efter nio års kamp mot meritokratin lägger lobbyorganisationen Rättviseförmedlingen ned sin verksamhet. Det handlar dock inte om att den har förlorat kampen. Tyvärr har den lyckats så bra att den gjort sig själv överflödig.
Ett vanligt argument för att kvotera in kvinnor är påståendet att män indirekt kvoteras in av varandra. I själva verket pekar mycket på motsatsen. Att vara kvinna är snarare en fördel än en nackdel i karriären.
Av 23 svenska jämställdhetsministrar har 19 varit kvinnor. Det är en helt oacceptabel könsbalans. I jämställdhetens namn är det hög tid för en man – och det borde bli en kristdemokrat. Bland Alliansens partier är Kristdemokraterna det parti som visat störst intresse för verkliga jämställdhetsproblem snarare än påhittade.
Förlaget Penguin Random House kommer att börja kvotera sina anställda och författare efter könstillhörighet, etnicitet, sexuell läggning, klass och funktionshinder. Att på så sätt prioritera ned författarkompetens kommer att skada förlaget mer än det begriper.
Efter att en längre tid ha gjort sitt bästa för att snedvrida marknaden till kvinnors fördel, verkar nu Filminstitutet snarast vilja sträva efter att utesluta män ur filmbranschen. 2020 ska allt marknadsstöd gå till kvinnor om inte branschen börjat kvotera in dem informellt.
Norges lag om kvotering till bolagsstyrelser fyller 15 år i år. Siffrorna visar att den inte har gjort mycket för jämställdheten. Ändå finns ingen anledning att hoppas på att andra länder kommer lära sig av Norges misstag. För kvoteringsförespråkare är symbolpolitiken viktigare än resultatet.
DN:s genusrobot väcker frågor. Hur vet den vem som är man eller kvinna (om det nu inte bara är en social konstruktion)? Är det bara namngivna personer som spelar roll? Och hur ska roboten hantera faktum att män är överrepresenterade i den sortens händelser – våld och mord – som läsarna vill läsa om?
Regeringen föreslår tio månaders kvoterad föräldraförsäkring, fem åt vardera föräldern. Men problemet med föräldraförsäkringen är inte det ojämna uttaget, utan att den både är för lång och för dyr. Den offentligfinansierade ledigheten måste kortas, både för ekonomins och för skattebetalarnas skull.
40 procent av kurslitteraturen vid Lunds universitets statsvetenskapliga institution måste vara skriven av kvinnor. Därmed signalerar universitetet att en författares kön är viktigare än vad han eller hon faktiskt skriver. Är det någonstans där en sådan människosyn verkligen gör skada, så är det vid universiteten.
I går presenterade stiftelsen Allbright sin årliga rapport där könsfördelningen i börsbolagen kartlagts. Som vanligt missar den huvudskälet till varför det inte sitter kvinnor på fler stolar: utbildningsglappet i den aktuella åldersgruppen. Allbrights opinionsbildning underminerar på sikt både äganderätten och likheten inför lagen.
En forskningsrapport om Socialdemokraternas könskvotering på valsedlarna visar att det kan hjälpa kvinnor till högre positioner och mer inflytande. Som vanligt förtränger man att det sker på bekostnad av andra. Kvotering missgynnar män – och misskrediterar samtidigt kvinnor i maktpositioner.