Varför är ingenjörslandet så uselt på IT?
Det nya journalsystemet i Västra Götaland drevs igenom trots högljudda och välgrundade larm.
Smedjan
Nej, skärmtid är inte politik
Skärmtidsfrågan har fått annars kloka röster att tappa fattningen.
Globaliseringens kris är ingen kris för digitaliseringen
Pandemin och kriget i Ukraina har kastat in världsekonomin i en ny fas. Men även fortsättningsvis lär digitaliseringens kraft spela en nyckelroll.
70-talets bästa IT-system
De allra flesta svenskar deklarerar utan problem digitalt hos Skatteverket. Samtidigt sitter verkets syskon, Kronofogden, med ett IT-system som är äldre än stora delar av personalen. I den avslutande delen av Smedjans granskning av den offentliga sektorns digitalisering pekar Joakim Broman på lärdomar från de statliga myndigheter som lyckats och misslyckats med att uppdatera IT-system från 1970-talet.
”Bygg inte skeppet Vasa en gång till”
Behöver det svenska sjukvårdssystemet, med runt 10 miljoner patienter, 21 olika journalsystem? I den andra delen av Smedjans serie gräver Joakim Broman vidare bland kapsejsade offentliga IT-upphandlingar. Hundratals miljoner i sjön, läkare som funderar på att hoppa av och i värsta fall livsfara för patienter är resultatet av vårdens sjuka journalsystem.
En brandbomb i serverhallen
Svensk offentlig förvaltning har det uttalade målet att vara världens mest digitaliserade. Ändå följer skandal på skandal när det offentliga ska upphandla de nödvändiga IT-systemen. I första delen av Smedjans granskning av den offentliga sektorns digitalisering skriver Joakim Broman om IT-plattformen som kostat som en resa till Mars – men som flera år efter lanseringen fortfarande dras med allvarliga brister.
Risktagandet gör oss till människor
Vad händer med oss när vi i allt fler sammanhang inte förväntas kunna ta ansvar i potentiellt riskfyllda situationer? Är det i själva verket så att vår förmåga till riskbedömningar och spontant samspel med andra i exempelvis trafiken försämras när upplevelsen av risk försvinner?
Riksbanken missade teknikutvecklingen
Det har tagit Riksbanken många år att nå det tidigare inflationsmålet. En delförklaring kan vara mättekniska svårigheter för digitala produkter. Konsekvenserna av penningpolitiken får vi nu leva med när vi går in i en lågkonjunktur med nollränta, skriver Robin Nyman.
Digitalisering gav ökad tillgänglighet - men vårdcentralen straffades
Året är 2020, självkörande bilar är snart i kommersiellt bruk och AI är på framfart, men när Ekerö vårdcentral digitaliserade en del av sin verksamhet blev svaret från Region Stockholm 100 000 kronor i böter.
Digital teater blir den dåliga scenkonstens död
Bengt Ohlsson har ägnat påskhelgen åt att titta på digital teater i sängen. Med snabbspolningar, telefonsamtal och paus för toalettbesök. Innebär det början på slutet för teatern?
Coronakrisen kan leda till något bättre
Många oroar sig för att nationalism och protektionism kommer att stärkas i spåren av krisen. Men det måste inte bli så. Tvärtom kan den få fler att inse värdet av kapitalism, digitalisering och globalisering, menar Fredrik Erixon och Björn Weigel.
Först nu inser vi värdet av digitalisering
Tidigare har motståndet varit stort mot olika digitala tjänster inom såväl vård och skola som leveranser. Men de senaste veckornas utveckling har fått oss att inse hur oumbärliga dessa tjänster är, skriver Jacob Dexe.
En miljard barn påverkas av skolstängningar - vad lär vi oss?
Regeringen har nu gjort det möjligt att stänga svenska för- och grundskolor. Om så sker kan det bli en nyttig läxa för ett utbildningsväsende som kämpat med digitaliseringen av skolan, skriver Karin Svanborg-Sjövall.
Marxism i lyxtappning är fortfarande fel
Kapitalismen har tagit oss till tröskeln av mänsklighetens bästa tid, därför är det dags att avskaffa den. Aaron Bastani bjuder på en uppfriskande samtidsoptimism, men demonstrerar samtidigt att nymarxismen är låst i samma gamla bojor de vill slå oss andra i efter revolutionen.
98: ”Det är lätt att låta smart när man vill förbjuda saker”
För tjugo år sedan brast IT-bubblan, och ur askan skulle ett svenskt techunder stiga. Men högtidstalen till trots; finns det plats för riktiga disruptörer i dagens riskaversiva politiska miljö? I veckans Smedjanpodd pratar vi med Aurore Belfrage, investerare och techentreprenör som gett sig in i ett av de mest kontroversiella områdena: välfärden.
Kultur och identitet kan inte köpas på ICA
Det intressanta med SAS-filmen är motreaktionerna. De visar på allt annat än kulturellt självförtroende. Men hur bygger vi i så fall upp en kultur och identitet? Utgångspunkten måste vara att den centrala arenan i dag är digital och global, resonerar Ashkan Fardost.
Påtvingad laddningsstandard hämmar innovation
Om Europaparlamentet får bestämma finns ska alla mobiltillverkare tvingas använda samma standard för laddare. Det är ett sällsynt dåligt förslag som utan tvekan skulle hämma innovation och teknikutveckling, men trots det röstade bara parlamentariker från tre svenska partier emot.
Centralplanering är och förblir science fiction
Isaac Asimovs science fiction-böcker skildrar en verklighet där civilisationen i sin helhet kan kartläggas, förutspås och i förlängningen planeras. I dag tycks allt fler ansluta sig till en liknande idé om att AI och stora datamängder ska kunna användas för att planera samhället i detalj. De har missförstått både tekniken och samhället.
Automatisera bort förvaltningens aktivister
Att tjänstemännen blir allt färre medan aktivisterna tar allt större plats är ett demokratiskt problem. Tekniken erbjuder dock en möjlig lösning. Automatiseringen av offentlig sektor kan användas till att avväpna aktivisterna och återupprätta tjänstemannaidealet.
DEBATT: Självkörande bilar kan rädda liv
Regeringen sinkar introduktionen av självkörande bilar på den svenska marknaden. När det väl sker kan det komma att rädda liv. Det är anmärkningsvärt att regeringen väljer att fördröja utvecklingen, skriver John Norell, vice ordförande för FMSF.