Riksdagen har valt att återinföra den generella datalagring som redan dömts ut som rättsvidrig av EU-domstolen. Det är ett anmärkningsvärt beslut, framför allt med tanke på att lagstiftningen inte ens har visats vara särskilt viktig för brottsbekämpning.
Att installera smarta elmätare i människors gör egentligen ingen större skillnad för konsumentens elkonsumtion. Däremot blir det ännu lättare för utomstående att kartlägga deras privatliv. Men det offentliga kan åtminstone intala sig att man slagit ett slag för miljön.
Tusentals sidor utredningar, en ny EU-lagstiftning och ett gediget grundarbete från Integritetskommittén har inte varit tillräckliga. Statsförvaltningen arbetar fortfarande mot möjligheten att utöva rätten till privatliv och dataskydd, i vissa fall av okunskap och i andra av ren cynism.
Rikspolischef Dan Eliasson har givit ett utländskt företag åtkomst till okrypterad, hemlig information av känslig karaktär. Det är i strid med Säkerhetsskyddsförordningen. Frågan är vad som kommer att ta längst tid för statsapparaten att lära sig – att hålla hemlig information hemlig, eller att Dan Eliasson inte är en lämplig myndighetschef?
Identitetsstöld drabbar allt fler, och myndigheterna bidrar till att göra det möjligt. För att finansiera sina IT-system gör de det lätt och billigt att köpa den information man behöver om andra för att kapa deras identitet – och någon ändring syns inte vid horisonten.
Rikspolischefen Dan Eliasson har senaste veckan kastat sig tillbaka in i opinionsbildningen kring hemliga tvångsmedel med full styrka. Och minister Ygeman har lovat, bara dagarna efter Eliassons PR-kupp, att be EU-kommissionen utfärda riktlinjer som kan tillåta den av EU-domstolen uträknade datalagringen att återinföras i Sverige.
Vad kan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) göra på tio år med tio miljarder av dina skattepengar? Ett svar på frågan är att de kan bygga ett eget mobiltelefoninät, utveckla en egen krypterad kommunikationsapp och lansera en egen IT-säkerhetsproduktlinje.