Insikter om vindkraftens lönsamhetsproblem börjar sprida sig. Analyser i Affärsvärlden har visat att 49 procent av vindkraftverken som driftsatts sedan 2010 varit föremål för aktieägartillskott. I Kvartal kunde undertecknad tillsammans med Christian Steinbeck visa att svenska vindkraftsanläggningar förlorat mer än 13,5 miljarder kronor under åren 2017–2022.

Mot bakgrund av dessa resultat infinner sig frågan hur olika kommunala satsningar på vindkraft har presterat under de senaste decennierna. Här listar jag 15 kommunala satsningar på vindkraft som misslyckats och skapat utdragna förluster.

1. Dorotea kommun – rekordvindar och rekordförluster

2009 köper Dorotea kommun verk för 30,4 miljoner kronor, en finansiering som ordnas  genom att driva in en skuld från det egna fastighetsbolaget. Optimismen är stor, kommunalrådet Mats-Erik Westerlund säger till Västerbottens-Kuriren (27/8 -09):

I kalkylen beräknar vi att vi tjänar in vindkraftverket på femton år. En del säger att det kanske tar hälften så lång tid.

Det blir en pampig invigning med landshövding, skolbarn och lotterier mot slutet av sommaren. 

Efter mindre än ett år skrivs prognoserna ned på grund av isbildning, som minskar elproduktionen med 15 procent. Den ursprungliga kalkylen baserades dessutom på antagandet att man inte skulle behöva betala energiskatt.

Efter mindre än ett år skrivs prognoserna ned på grund av isbildning, som minskar elproduktionen med 15 procent.

Framåt 2014 hopar sig problemen. Trots rekordvindar och rekordproduktion blir det ett underskott på 1,3 miljoner. Skador på grund av isbildning leder till reparationskostnader, serviceavtalen blir dyrare och elpriserna har varit alltför låga. Regeringens planer på att slopa skattefriheten för de som producerar egen elektricitet skulle höja kostnaderna med hela 29,4 öre per kWh.

Under 2016 förlorar vindkraftverket 1,25 miljoner kronor, 2017 blir förlusten 2,2 miljoner och Socialdemokraternas Greger Lindqvist konstaterar (SVT 21/11-18):

Som det är nu måste vi ta en miljon per år från andra verksamheter för att driva vindkraftverket.

Nu får politikerna nog och kommunalrådet Gaby Bisping (DKL) säger (Folkbladet Västerbotten 20/6-18):

Prognosen just nu är att vindkraftverket går med underskott till 2028. Då kan det finnas en chans att det vänder. Men då är det också dags för renoveringar för miljonbelopp.

Först 2021 lyckas kommunen sälja vindkraftverket till ett pris på 4,75 miljoner kronor, detta efter att anläggningen genererat en förlust på 3,5 miljoner kronor 2020.

Vindkraftverket köptes för 30 miljoner och såldes för 4,75 miljoner kronor. Total reaförlust uppgår till 25 miljoner kronor. Utöver detta har de ackumulerade förlusterna under åren uppgått till åtminstone 15 miljoner kronor. 40 miljoner har därmed försvunnit.

2. Eskilstuna: kommuner som hjälper och stjälper varandra

Den rödgröna koalitionen i Eskilstuna kommun får 2014 den fantastiska idén att minska kommunens elkostnader genom att investera i vindkraft. Den beräknade vinsten på 10 miljoner per år ska användas till att förbättra barnens läsvanor i kommunen.

Även Moderaterna gillar idén. Partiets Jari Puustinen uttrycker viss skepsis: “Vi lägger ned för mycket pengar på knasiga affärer”, men röstar ändå ja till förslaget (Sveriges Radio Sörmland 28/5 -14).

Den lovvärda satsningen ska realiseras genom att köpa fyra vindkraftverk utanför Sollefteå som har projekterats av börsnoterade OX2. Nu ägnar sig kommunen åt välgörenhet i kubik när de också hjälper Sollefteå kommun. Magnus Johansson säger (Tidningen Ångermanland 28/5-14):

Jag tycker att kommuner ska hjälpa varandra. Här hjälper en kommun med 100 000 invånare i Mälardalen Sollefteå genom att investera och skapa arbetstillfällen.

Sollefteå kommun ville inte köpa vindkraftverken och vad var väl då lämpligare än att Eskilstuna kommun köper vindkraft i Norrland för 165 miljoner kronor,  den dittills största kommunala vindkraftsupphandlingen i Sverige (Vindkraftsnytt 3/6 -14). 

Elpriserna sjunker under kommande år. Samtidigt försvinner skattebefrielsen på egenproducerad el. Totalt gör vindkraftverken ungefär ett nollresultat över de kommande åren. Värdet fick dock skrivas ner till ungefär hälften av köpeskillingen, till 80-87 miljoner kronor år 2021. 

3. Samkraft: ju fler kommuner, desto sämre soppa

Under 2008 påbörjas en regional vindkraftssatsning i Gävleborg med totalt tolv medlemmar. Med Gävle Energi i täten följt av Mälarenergi, Ljusdal Energiföretag, Sandviken Energi, Eskilstuna Energi och Miljö samt ett antal andra lokala, offentliga bolag, tar man ett lån år 2010 från Kommuninvest på 52,6 miljoner kronor. Medlemsföretagen går in som borgensmän.

2012 expanderar man och köper på sig mer vindkraft genom en kombination av banklån (70 procent) och kapitaltillskott (30 procent). Under 2015 faller elpriserna, Samkraft klarar nu inte att uppfylla sina låneåtaganden och Kommuninvest går till borgenärerna och kräver tillbaka lånet.

4. Gävleborgs landsting och GreenExtreme

Efter en serie konflikter gällande hur verksamheten ska drivas vidare säljs vindkraftverken till Slitevind.

Landstinget i Gävleborg investerar 72 miljoner i vindkraft år 2012. Anläggningen finns dock inte i den egna regionen utan i Småland; det framstår enligt landstinget som mer attraktivt att köpa vindkraft i södra Sverige där priserna är högre. Vindkraften ska inhandlas av ett företag med det förtroendeingivande namnet GreenExtreme AB, som ska bygga anläggningen i Mortorp, Småland. Arbetsmiljöverket har dock synpunkter på såväl utrymningsvägar som förankringspunkter, rotorskydd och bullernivåer och därför sätter man stopp tills lämpliga åtgärder har vidtagits. 

Det framstår enligt landstinget som mer attraktivt att köpa vindkraft i södra Sverige där priserna är högre.

Trots investeringen står nu Gävleborg utan elproduktion på grund av dessa haverier. I juni 2022 läggs de två vindkraftverken ut till försäljning och Söderhamns-Kuriren sammanfattar det som ”rena blåsningen” (13/3 -22). Vid försäljning får man 12 miljoner för snurrorna, en reaförlust på 60 miljoner kronor att addera till alla år av utebliven elektricitet och förluster.

Att beställa och ta kontroll över uppförandet av vindkraft i en annan del av landet verkar inte vara en kärnkompetens, åtminstone inte för Gävleborgs landsting, men sannolikt inte för några andra offentliga bolag heller.

5. Lätt fånget, lätt förgånget i Mora kommun

Precis som många andra kommuner såg man i Mora hur skattefördelar med egenproducerad elektricitet gjorde det attraktivt att investera i vindkraft. Kommunen investerar i ett vindkraftverk i grannkommunen Rättvik till en prislapp på 38 miljoner kronor.

Tio år av måttliga resultat senare beslutar man sig för att sälja. Vindkraftverket har varit förknippat med lägre kostnader än beräknat och dessutom producerat mer el än förväntat. Men tyvärr har även priset varit för lågt. Förlusten för 2020 blir 1,7 miljoner kronor. Kommunen säljer sedan vindkraftverket år 2022 för 14,6 miljoner kronor.

Kommunstyrelsens ordförande Anna Hed (C) kommenterar beslutet (Siljan News 25/3-23):

Investeringen skedde under en tid då det var väldigt förmånligt att äga ett vindkraftverk, men det har förändrats i och med olika skatteförändringar.

6. Inte helt rätt i Rättvik?

Politikens kastvindar kan snabbt stjälpa en investering för de stackars kommuner som lockas in i någonting som verkar attraktivt tack vare olika avdrag, bidrag och förmåner. Lätt fånget, lätt förgånget.

Rättvik gör som grannkommunen Mora och köper in sig i vindkraftsprojektet år 2010 till en kostnad på 63 miljoner kronor. Med förluster på omkring en halv miljon per år under en längre tid säljer man anläggningen till Dala Energi som bjuder 20 miljoner kronor. 

7. Småländska kommuner hjärta vindkraft i Sundsvall

De tre kommunerna Mönsterås, Hultsfred och Högsby investerar 2014 gemensamt i vindkraft till en kostnad på 33 miljoner kronor. Vindkraftverket är beläget i Sundsvall. Bolaget förlorar någon miljon om året och aktieägartillskott verkar ligga i korten. Redan 2016 är aktiekapitalet förbrukat och man får skjuta till 10 miljoner kronor för att bolaget inte ska gå i konkurs. Under åren 2016–2022 gör anläggningen en total förlust på drygt 9 miljoner kronor.

8. Tyresö kommun blåser brasa i Dalarna

2013 bestämmer sig Tyresö kommunfullmäktige för att införskaffa ett vindkraftverk. Politikerna faller för Bösjövarden i Dalarna och betalar 42 miljoner. Avdrag för egenproducerad el verkar ha varit en av drivkrafterna bakom beslutet.

Energiskattebefrielsen försvinner bara några år senare, därefter sjunker också värdet på elcertifikaten vilket totalt innebär lägre intäkter och högre kostnader. Värdet på vindkraften får nu skrivas ner med 17,6 miljoner kronor, ett belopp som skickas över till det kommunala bostadsbolaget.

Värdet på vindkraften får nu skrivas ner med 17,6 miljoner kronor, ett belopp som skickas över till det kommunala bostadsbolaget.

Olyckorna staplas på varandra, år 2020 börjar vindkraftverket att brinna och blir obrukbart. Kommunen får en viss försäkringsersättning men väljer att inte bygga upp ett nytt vindkraftverk. Sannolikt ett klokt beslut.

9. Norrtälje kommun köper Fallåsberget i Ockelbo

Norrtälje kommun går i samma fälla som de andra kommunerna när de köper två vindkraftverk på Fallåsberget i Ockelbo, detta till summan 75,9 miljoner kronor, ett pris de flesta betraktade som rena fyndet. Borttagandet av skattebefrielsen ökar kostnaderna år 2016 med 4 miljoner per år. I nästa läge faller elcertifikaten från 300 till 10 kronor på bara något år och nu blir förlusten per år mer än 5 miljoner kronor. 

Under 2020 är det bokförda värdet runt hälften av inköpspriset, men det faktiska värdet var förmodligen ännu lägre. Total förlustsiffra har inte medierna lyckats utröna.

Kommunpolitikern Kjell Jansson säger i efterhand (Norrtelje tidning 28/8-20): 

Det var bland de mest korkade beslut jag har varit med om att fatta.

Han säger att han var skeptisk, men att det var politiskt mode och drevs på av andra partier. Det är jobbigt att gå mot flocken, inte minst när det är någon annans pengar som flocken leker med.

10. Upplands Väsby kommun hjärta Fallåsberget

Upplands Väsby köper också vindkraft i Ockelbo och tilltalas av Fallåsen, detta med motivet att spara pengar. Kommunstyrelsens ordförande Peter Kantström (M) säger till Dagens Samhälle:

Vi tror att vi på sikt kommer att spara några miljoner om året, sett till dagens elpriser.

Kombinationen av höjd energiskatt och fallande priser på elcertifikaten skapade sedan precis samma utfall som för övriga kommuner ovan.

11. Sigtuna faller också för Fallåsberget

Sigtuna kommun är tidiga och köper ett vindkraftverk i Skåne för 38 miljoner kronor redan 2009. Då man sparar pengar spirar entusiasmen, och ett par år senare dras kommunen så också till Fallåsberget och köper för ytterligare 40 miljoner kronor. Man hoppas täcka 1/3 av kommunens elbehov med verken och på sänkta elkostnader om 2–2,5 miljoner kronor enligt Sveriges Radio (17/4 -12). Från 2015 och framåt får man dock putta in miljonbelopp i aktieägartillskott.

12. Knivigt för Knivstas vindkraft – i Skåne

Knivstas vindkraftverk införskaffas år 2009, förlusterna radas på varandra, men under 2021 gör man en mirakulös vinst, vilket berodde på att verket var beläget i Skåne där priserna var exceptionellt höga just det året.

13. Kumbro Vind får beröm av Farmanbar

Örebro och Kumla Kommun går ihop för att bilda bolaget Kumbro. 2014 förvärvar man tre vindkraftverk från Eolus Vind till ett pris på 77 miljoner kronor. Kumbro Vind expanderar under kommande år och förfogar sedan över 16 vindkraftverk, vilket gör Kumbro till en av de större kommunala satsningarna.

Kanske kan det vara lite plåster på såren att energiministern berömde hur tysta vindkraftverken var.

Kumbro väljer att ingå Power Purchase Agreements med sina kunder, vilket innebär att man åtar sig att leverera en viss mängd förutbestämd elektricitet. När man inte klarar det blir det nödvändigt att köpa in dyr elektricitet utifrån. Detta leder till en förlust på 25 miljoner år 2022 och det krävs mer än 50 miljoner kronor för att bolaget ska kunna drivas vidare. Kanske kan det vara lite plåster på såren att dåvarande energiminister Khashayar Farmanbar (S) besökte anläggningen och berömde hur tysta vindkraftverken var.

14. Sol, vind och Vänern i Karlstad

Karlstad kommun gav sig ut på djupt vatten med sin satsning på vindkraft i Vänern. Haveriet tar sin början 2007 när man blir pilotprojekt för Energimyndigheten för att anlägga vindkraft ute i Vänern.

Totalt tio verk anläggs varav fem ägs av Karlstad och Hammarö kommuner. Man väljer en hopplös leverantör som senare går i konkurs. Verken fungerar inte eftersom deras växellådor inte smorts och därför slits ut för tidigt. Reparationerna blir mycket dyra och kapital skjuts till i omgångar. Man önskar sälja verken redan 2017 men ingenting händer förrän 2019 då ett franskt företag köper dem. Fransmännen låter dem stå och reparerar inte skadorna. 

2007 får man ett bidrag på 40 miljoner kronor, det blir ett kapitaltillskott på 140 miljoner kronor år 2013 och ett på 65 miljoner år 2014. Siffrorna nedan talar sitt tydliga språk.

15. Att tappa 500 miljoner på tre år

Kommunägda Skellefteå Kraft investerade i en av Europas största vindkraftsanläggningar vid Blaikfjället. Med hjälp av EU-bidrag och andra ”gröna” krediter satsades miljarder. Tre år efter den storslagna invigningen tvingades Skellefteå Kraft skriva ner värdet på anläggningen med 500 miljoner.

***

Dessa femton kommunala vindkraftshaverier är varken de enda, de första eller de sista misslyckade offentliga satsningarna på vindkraft. Den som läser om kommunala prestigeprojekt brukar snabbt dra slutsatsen att kommuner är inkompetenta och att detta är huvudorsaken till att saker går fel.

Prenumerera på Smedjan!

Varje lördag får du som prenumerant (gratis) ett nyhetsbrev med exklusiv text av Svend Dahl och lästips från veckan som gått. Dessutom unika erbjudanden på Timbro förlags utgivning.

Email

Fördelen med att dokumentera 15 fall är att det blir möjligt att identifiera mönster. I åtminstone tio av dessa exempel har kommuner lockats in i vindkraft på grund av skatteförmåner och elcertifikat. Med undermålig beställarkompetens har kommuner shoppat vindkraft i andra delar av landet utan någon kunskap om vare sig marknaden eller tekniken.

När rikspolitikerna sedan drar undan förmånerna kollapsar kalkylerna. Man kan förstås tycka att ansvariga politiker borde ha varit medvetna om dessa risker, men vi ser likväl en strukturell aspekt som ofta negligeras: kommunpolitiker agerar i en incitamentsstruktur av bidrag, avdrag och förmåner som skapas och ändras på svensk och europeisk nivå. När denna terräng ändrar sig hela tiden blir det omöjligt att fatta goda beslut. Lärdomen blir därför att kommuner bör vara försiktiga med glädjekalkyler om gratispengar som vilar på kombinationer av avdrag och bidrag.

Omslagsbilden föreställer vindkraft utanför Umeå. Foto: Fredrik Sandberg/TT