”There is not God, but Frank Knight is his prophet”, sades det bland ekonomerna på Chicagouniversitetet. I dag förknippas Chicagoskolan inom nationalekonomin framförallt med namn som Milton Friedman och George Stigler, medan Frank Knight med tiden glömts bort. Detta trots att Knight (1885-1972) spelade en avgörande roll för både grundandet av Chicagoskolan och för Friedmans intellektuella skolning. Knights mest kända verk Risk, Uncertainty and Profit gavs ut år 1921. Det är en bok som förblir relevant – inte minst i en svensk kontext.

I boken argumenterar Frank Knight för betydelsen av att skilja mellan risk och genuin osäkerhet. Risk är något som går att kvantifiera, det vill säga det går att göra en bedömning av hur sannolikt ett utfall är av ett givet beslut. Knight påpekade dock att många av de beslut som fattas av entreprenörer görs under genuin osäkerhet, det vill säga att risken inte kan kvantifieras. När Steve Jobs exempelvis utvecklade den första iPhone-telefonen var det en innovation olikt något annat som tidigare skapats. I sådana fall går det inte att göra en bedömning av utfallet eftersom det inte finns någon tidigare beprövad erfarenhet. 

Om möjligheten att göra vinst saknas kommer entreprenörer inte att genomföra beslut under genuin osäkerhet.

När beslut fattas under genuin osäkerhet är möjligheten att göra en vinst av central betydelse, enligt Knight. Om möjligheten att göra vinst saknas kommer entreprenörer inte att genomföra beslut under genuin osäkerhet. Vinstintresset är därför centralt för innovationer med potential att omvandla samhället och öka välståndet i ekonomin.

Samtidigt var Knight skeptisk till statlig styrning eftersom han menade att entreprenören tar fullt ansvar för sin förlust, medan detta inte gäller för de beslut som tas av statliga aktörer. Anledningen till det är att entreprenörer riskerar sina egna resurser medan statliga aktörer riskerar skattebetalarnas.

I Sverige kan vi observera att företagens vinster ifrågasätts – även av borgerliga politiker och opinionsbildare. Det tydligaste exemplet är den långa och tröttsamma debatten kring den så kallade ”marknadsskolan”. Även på andra kvasimarknader, där det är staten (inte marknaden) som bestämmer priset, ifrågasätts vinstintresset alltmer. Vi kan exempelvis se hur den rödgröna regionledningen i Stockholm väljer att lägga ner välfungerande ätstörningskliniker och närakuter, huvudsakligen på grund av att de drivs i privat regi med vinstsyfte. 

Men det är inte bara på kvasimarknader som företagens vinster ifrågasätts. De stora dagligvarukedjorna i Sverige anklagades exempelvis för att göra för stora vinster under perioden med hög och stigande inflation. De fick då epitetet “matjättarna” i den allmänna debatten. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) kallade dem då till ett möte och insinuerade att matvarukedjorna höjde priserna i onödan, trots att det empiriska stödet bakom hennes påståenden var svagt. Diskussionen har avtagit i takt med att prisökningarna i dagligvaruhandeln avstannat och matjättarna fått problem med lönsamheten. I stället är det bankerna som anklagas för att göra ”övervinster” samtidigt som räntekostnaderna för hushållen har ökat kraftigt. 

Frank Knight hade förskräckts av sådan retorik. Enligt Knight tar banker, matjättar och andra företag ofta viktiga beslut under genuin osäkerhet, där möjligheten att göra vinst är en kompensation för denna icke-kvantifierbara risk. Ifrågasättandet av företagens vinster är särskilt problematiskt när entreprenörer inte kan göra en kalkylerad riskbedömning om framtiden, till exempel när de utvecklar en ny produkt eller tjänst som aldrig testats tidigare på marknaden. Om möjligheten att göra vinst försvåras kommer färre nya innovativa företag att startas, innovationstakten i ekonomin att minska och tillväxttakten att avta.

Även om politiker sätter priserna på kvasimarknader så är vinst inte garanterad och exempelvis skolföretag agerar fortfarande under osäkerhet. Det handlar till exempel om osäkerheten kring om tillräckligt många föräldrar kommer att välja en specifik friskola till sina barn. I en miljö där friskolor alltmer ifrågasätts är dessutom den politiska osäkerheten omfattande. 

Möjligheten att göra vinst är också viktig för de företag som säljer eller skapar liknande produkter och tjänster, men av andra skäl. Restaurangägare kan exempelvis observera vilka priser som sätts bland deras konkurrenter och vilka kostnader som finns. Det innebär att de på ett helt annat sätt kan kalkylera risken när de tar investeringsbeslut jämfört med företag som skapar helt nya produkter och tjänster. Vinsterna utgör i detta fall en viktig signal till de entreprenörer som vill utmana de befintliga företagen, något som är viktigt för att nya företag kan ta sig in på marknaden.

Nystartade företag som vågar ta stora beslut under genuin osäkerhet kommer att driva utvecklingen framför sig genom att utmana befintliga bolag. Det som är bekymmersamt är att vi i Sverige kan observera en kraftig nedgång i andelen växande unga företag. Detta blir en av konsekvenserna när företagens vinstmöjligheter attackeras. Angrepp på vinstintresset medför därför stora samhälleliga kostnader eftersom det minskar drivkraften för företag att växa och skapa nya innovationer.  

Även om Risk, Uncertainty and Profit är Frank Knights överlägset mest kända och inflytelserika verk så finns det viktiga lärdomar även i hans andra publikationer. Han skrev bland annat två stora essäsamlingar med titlarna The Ethics of Competition (1935) och Freedom and Reform (1947), där han genomgående förklarade vikten av frihet och varför socialism inte fungerar. 

***

Det mest bestående eftermälet för Frank Knight ligger trots allt sannolikt i hans roll som lärare i nationalekonomi vid University of Chicago. Han handledde bara två doktorander, men en av dem skulle senare vinna Nobelpriset i nationalekonomi. Han hette George Stigler. Även James M Buchanan, som senare kom att grunda Public Choice-skolan, hyllade sin gamla lärare Frank Knight när han mottog Nobelpriset i ekonomi: ”My professor at the University of Chicago, Frank Knight, provided the role model for skeptical, critical courage that enabled me to challenge mainstream orthodoxy…”. Det går att se klara kopplingar mellan Knights skepsis mot byråkrati och statlig styrning och Buchanans argument att politiska beslutsfattare inte agerar för allas bästa, utan snarare maximerar sin egen nytta. 

Milton Friedman var en av Frank Knights många studenter.

Även Milton Friedman var en av Frank Knights många studenter. Det var Knight som använde sitt inflytande för att se till att Milton Friedman fick en lärartjänst vid institutionen, samtidigt som han i tjänstetillsättningen motarbetade Friedmans konkurrent, en av de mest kända keynesianska ekonomerna genom tiderna: Paul Samuelsson.

Milton Friedmans argumentation att teorier endast är bra om de kan bekräftas empiriskt låter väldigt mycket som ett eko av den kritik som Frank Knight med envishet riktade mot teorier som han menade inte var verklighetsanpassade.  

***

Frank Knight lärde oss betydelsen av att försvara vinstintresset eftersom detta utgör fundamentet för välståndet i en ekonomi. Lärdomen för svenska politiker är att de bör inse att det inte är något problem att företag går med vinst – problemet är om de inte kan göra det. De borde istället argumentera för vinstens betydelse och genomföra reformer som ökar företagens möjliga avkastning på de investeringar som görs under genuin osäkerhet.

Omslagsfoto föreställande Frank Knight: University of Chicago Library, Special Collections Research Center