Båtliv behöver inte kosta skjortan
Ett av de tröttsammaste greppen i debatten är att missförstå andra med flit, till exempel genom att välja att tolka någon bokstavligt, trots att man förstår vad personen menar egentligen. Det råkade liberala kommunalrådet Mohamad Hassan i Uppsala ut för, sedan han twittrat om att ”alla” har råd med en segelbåt.
Det liberala kommunalrådet i Uppsala Mohamad Hassan har hamnat i blåsväder sedan han svarade en twittrare som undrade hur så många kunde ha råd att segla: ”Har seglat i 25 år & kan säga att alla har råd med en segelbåt, nivån lägger man upp själv!”
Det dröjde inte länge innan upprörda röster höjdes som menade att svaret vittnade om att Hassan var en privilegierad politiker som inte visste hur små marginaler vanligt folk har. Det är att läsa Uppsalapolitikerns tweet medvetet illvilligt.
Har då verkligen precis alla råd med en segelbåt? Nej, naturligtvis inte. Det finns personer som inte ens har råd med mat för dagen. Det finns uteliggare och tiggare utan ett öre på fickan, det finns fattigpensionärer och det finns utförsäkrade och det finns människor som lever på försörjningsstöd utan marginaler för annat än det allra nödvändigaste.
Var det någon som på allvar trodde att Hassan inte kände till detta, och att hans tweet var ett uttryck för något slags verklighetsfrånvänd politikerlyxtillvaro där alla har råd med vräkiga fritidsintressen? Naturligtvis inte. Alla som läste hans tweet förstod vad han menade, eller valde att inte förstå. ”Alla” är ett svepande uttryck som kan användas generaliserande precis som ”folk”, och folk brukar förstå vad som menas. Om de vill.
Den poäng som Mohamed Hassan försökte göra var dessutom den motsatta jämfört med vad hans kritiker försöker få det till: nämligen att segling och båtliv inte behöver vara ett dyrt, exklusivt nöje för de välbärgade. Att de flesta, faktiskt, har råd med båtliv om de prioriterar.
Det är synd att Hassans poäng gick förlorad i de medvetna missförstånden, för den äger viss relevans. Segling är ett förhållandevis billigt fritidsintresse som många fler skulle kunna ha glädje av. Allra helst nu när det är köparens marknad och bra båtar från 60- och 70-talen i princip slumpas bort på andrahandsmarknaden. Gå in på Blocket och se efter själv.
Jag vet många som haft båt när de varit studenter, utan att ha haft andra ekonomiska förutsättningar än de som en vanlig studentekonomi medger.
Båtliv behöver inte vara särskilt dyrt. Har du inte råd att ha båten själv, kan du med fördel gå samman med några kompisar och dela på kostnaderna och ansvaret. Jag vet många som haft båt när de varit studenter, utan att ha haft andra ekonomiska förutsättningar än de som en vanlig studentekonomi medger. Det vill säga inga extra pengar från en rik familj eller någon annanstans ifrån. Att segla behöver inte vara mycket dyrare än att tälta.
I Sverige och Norden har segling och båtliv varit ett brett folknöje ända sedan 1940-talet, till skillnad från många andra länder där det i huvudsak varit ett överklassprivilegium. Bakgrunden finns i dels allemansrätten, som gjorde det möjligt för människor att lägga till i naturhamnar och leva friluftsliv, dels i den nordiska Folkbåten, som togs fram på uppdrag av Nordiska Seglarförbundet i slutet av 1930-talet och började byggas 1942, just för att vanliga arbetarfamiljer skulle ha råd med den. Ett slags sjölivets motsvarighet till egnahemsrörelsen.
Detta folkliga båtliv som möjliggjort för generationer av svenskar, också med modesta inkomster, att njuta av skärgårdarna, är någonting värt att slå vakt om och öppna för fler. Det är därför tråkigt att Hassans kritiker försöker befästa nidbilden av segelbåten som rikemanssymbol för att göra en billig poäng om världsfrånvända politiker.
Det är inte sannolikt att reaktionerna hade varit desamma om han kommenterat exempelvis husvagnssemester eller fjällvandring. Men Hassan har ju rätt, ”alla” har råd med en segelbåt, om de prioriterar.