Under vintern 2023 promenerade jag runt Brommas villaområden med en lugnt sovande dotter i barnvagnen i krispiga minusgrader, nöjd över att inte äga en av villorna från tidigt 1900-tal, med en elräkning som motsvarade halva min månadslön. Drygt ett och ett halvt år senare är det solceller på många av taken. Under 2023 ökade antalet solcellsanläggningar med 70 procent i Sverige. 

Inte bara villaägarna kommer att tjäna på dessa installationer av solceller. Utbyggnaden av elproduktionen i Bromma kan te sig obetydlig i det stora hela men när samma sak händer på över 150 000 villatak i Sverige blir det billigare för alla oss andra då de dyrare energislagen inte behöver tas i bruk lika ofta. Om ett år från nu kan ytterligare 200 000 villor ha satt upp egna produktionsanläggningar.

Villaägaren själv blir då ett litet energiföretag som kan sälja el eller producera för eget bruk. Vissa månader skapas överskottsel som kan säljas vidare. Anläggningen kan ta år eller årtionden att betala av, precis som många investeringar i exempelvis nya fabriker. Att gå med vinst tar ofta tid och är inget för den otåliga. Värdet på villan kan dock öka omedelbart då nästa köpare får ta över ett hus som även kan producera el.

När incitamenten är rätt är det som att en ”osynlig hand” för oss mot en värld utan utsläpp.

Vilket villaägarens grundläggande incitament var för att bli elproducent spelar ingen roll. Det kan ha varit att göra världen bättre eller omtanke om den egna plånboken, men nu händer båda samtidigt. När incitamenten är rätt är det som att en ”osynlig hand” för oss mot en värld utan utsläpp. Det kan handla om yttre faktorer som gör att det som tidigare var billigt blir dyrt, som energi efter den ryska invasionen av Ukraina. Eller om politiska beslut som gör att förorenare får betala eller om subventioner. Oavsett vilket så driver vinstintresset fram svar på de nya förhållandena. Blir miljösmarta beteenden och produkter lönsamma så kommer det finnas företag som anpassar sig efter det. 

Nu när solceller till och med säljs av Ikea som färdiga produkter har utvecklingen gått långt. Priset har gått ner till en nivå som är åtkomlig för vanliga människor men det har inte alltid varit så. Fram till nyligen var solkraften dyr jämfört med många energislag. När det gäller en produkt som el är många konsumenter indifferenta gällande ursprung, det som spelar roll är priset. Solceller har därför behövt genomgå en resa, som inte är avslutad, för att bli ett konkurrenskraftigt kraftslag.

När nu tiotals miljoner villatak runt om i USA och Europa kläs in i solceller öppnas också nya marknader för produkter som inte tidigare existerade. Att få billig el vissa delar av dygnet är bra ”men tänk om elen kunde lagras tills när det är riktigt dyrt”. Det är en tanke som nog slagit mer än en villaägare när solen skiner som starkast. Vinstmotivet presenterar sig igen; de bilföretag som har en ambition att överleva arbetar nu med just storskalig lagring av el i form av batterier. Vissa skulle kalla det en lycklig slump, men jag menar att de oplanerade och oavsiktliga genombrotten är ett signum för en fri och dynamisk ekonomi.

Ett exempel inom energisektorn är hur jetmotorer för militära flygplan utgör den grundläggande teknologin för högeffektiva naturgaseldade kraftverk. Vindkraftverken i dag är ett resultat av kunskap från andra industrier, särskilt marin-, men även flyg- och elektronikindustrin. Till exempel var kunskap från rörbyggnad, tillverkning av magneter och marin framdrivning nödvändig för att skala upp vindkraftverk. Få av uppfinnarna kunde nog drömma om vad deras uppfinningar senare skulle hjälpa till att skapa, samma sak torde ha gällt för en statlig byråkrat som vid samma tid läste patentansökningarna.

Bilföretagens batterier kan driva elbilar, men kanäven installeras i villor, vilket redan sker i lätt modifierade former. Om varje svenskt villagarage har en batteribox om 10 år kommer det inte i första hand att vara för att en politiker beslutade det. Det kommer att vara för att bilföretag och batteriföretagen uppfattade en vinstchans och konkurrerade för att ta denna nya marknad.

Teknologiska framsteg kan genomföras och spridas mycket snabbare än politiska förändringar. 

Teknik slår politik. Teknologiska framsteg kan genomföras och spridas mycket snabbare än politiska förändringar. Nya teknologier kan skapa lösningar på samhällsproblem och förbättra vår livskvalitet utan att behöva vänta på långdragna politiska processer. Även om företag verkar i en miljö där politiken kan vara viktig är de inte enbart reaktiva. Att vänta och se vad konkurrenter gör är sällan en vinnande strategi om man långsiktigt vill gå med vinst.

Att teknologi slår politik kan vara positivt när det gäller innovation och samhällsutveckling, men det är också avgörande att denna utveckling sker i en miljö som främjar konkurrens och förhindrar missbruk av monopolmakt. Om vinsten kommer från att en aktör har nått en lukrativ monopolposition via rent-seeking, kan det vara skadligt för samhället som helhet genom att det hindrar andra företag från att konkurrera och skapa miljövänligare och bättre alternativ för konsumenter.

Från bilindustrins vagga i Detroit till Göteborg märker biltillverkare och politiska beslutsfattare av ett efterfrågeskifte. I Sverige (och Europa) ökar försäljningen av elektriska bilar snabbt, el och laddhybrider har nästan halva marknaden. Av alla nya svenska registreringar år 2023 var 39 procent renodlade elbilar, en ökning jämfört med 2022 när motsvarande siffra var 33 procent. Framsteg inom batteriprestanda, tillgången till laddningsinfrastruktur och politiska signaler får allt fler människor att byta till elbilar. Marknaden svarar på konsumenternas efterfrågan på elektriska fordon. Det vill säga: När efterfrågan på elbilar ökar, driver vinstintresset bilindustrin att fortsätta utveckla tekniken. 

När jag år 2011 började min doktorandutbildning, som till stor del handlade om teknikutveckling inom vindenergisektorn, hade både vind och solkraft fallit i pris per kilowatt med över 10 procent per år under en tioårsperiod. Under decenniet som följde var prisnedgången nästan lika snabb. 

Utvecklingen av sol och vindkraft har dock pågått under årtionden med små eller inga vinster. Det visar på en annan viktig poäng: Utan tillräckliga vinster kan en omställning vara svår att genomföra. Företag och organisationer behöver långsiktiga finansiella resurser för att genomföra miljövänliga initiativ och investeringar i nya teknologier. Vinst är en förhoppning när en investering görs. För att den ska kunna göras från första början behövs med andra ord ett överskott någonstans som kan avvaras. Utan vinst är vi fast i en evig stagnation där saker möjligen kan repareras men aldrig utvecklas. 

***

Vinstintresset spelar en viktig roll i att driva innovation, vilket i sin tur är vår bästa chans att lösa olika miljöproblem. En växande ekonomi är en ekonomi där välståndet ökar och detta välstånd är nödvändigt för att på ett socialt acceptabelt sätt kunna ställa om. 

 Det finns helt enkelt enorma vinster att göra på att bli mer resurseffektiv.

Företag som strävar efter vinst har ett starkt incitament att investera i forskning och utveckling för att utveckla nya produkter, tjänster och teknologier. Vinstjakten kan handla om något så till synes simpelt som att designa om formen på en läskburk. Övergången från knubbiga burkar till avlånga sparar 3–4 gram aluminium per burk. Det kan låta lite, men eftersom det varje dag säljs en halv miljard burkar för enbart läsk och öl på planeten så sparar läskföretagen en miljard dollar årligen på den förändringen. Det finns helt enkelt enorma vinster att göra på att bli mer resurseffektiv. Innovativa lösningar differentierar dessutom företag från konkurrenter och ger konkurrensfördelar, vilket kan öka deras marknadsandel och vinster. 

Ta el till exempel. Då elen är en kostnad för företagen finns det en vinst i att använda mindre el. Ett företag som utvecklar innovationer som minskar energianvändningen, minskar också utsläppen och resursanvändningen. Företaget minskar sina produktionskostnader och förbättrar sin miljöprofil samtidigt. Detta kan leda till högre vinster och locka investeringar från intressenter som är angelägna om att stödja hållbara initiativ. Företagen har så att säga dubbla incitament att minska sin användning av el eller olika råvaror. Sänks kostnaden för att producera blir vinsten högre eller så kan de ta marknadsandelar. Även goodwill byggs upp och logistiken förbättras när färre inköp behöver göras.

Sedan år 1990 har Sveriges BNP ökat med nästan 100 procent, befolkningen växt med 1,6 miljoner och ändå använder vi mindre el idag. Den hemelektronik som tidigare vägde hundratals kilo ryms idag i mobiltelefonen och drar dessutom mindre energi. Energiförbrukningen i både kylskåp och glödlampor har minskat med närmare åttio procent sedan 1990. Effektiva LED-lampor är inte teknikutvecklingens slutstation, ytterligare förbättringar förväntas. 

Efter erfarenheten med de höga elpriserna under vintrarna som följt på den ryska invasionen av Ukraina 2022 frågar nog många i elektronikaffären hur mycket el tvättmaskinen drar per tvätt och om den kan starta via en app så att man kan köra den på natten om elpriset är lågt. Genom att utveckla produkter och tjänster som hjälper till att lösa miljöproblem kan företag skapa helt nya marknader och affärsområden. Genom att tillgodose samhällets behov och efterfrågan av utsläppsfria alternativ kan företag både uppnå vinst och reducera miljöpåverkan.

***

Den gröna omställningen är en ny industriell revolution där mycket av den gamla fossilbaserade infrastrukturen ska monteras ned och en ny byggas upp. Stora delar av investeringarna kommer att tas av företag som hoppas på att göra en vinst och finns inte denna möjlighet kommer inte heller investeringarna att göras. I ett större perspektiv är ekonomisk tillväxt nödvändig för att de investeringarna ska kunna göras. 

Relationen mellan ekonomisk tillväxt och miljöpåverkan beskrivs av i så kallade miljökuznetskurvan, som säger att det finns ett omvänt U-format-förhållande mellan ekonomisk tillväxt och skadlig påverkan på miljön. Det vill säga, när ett lands tillväxt ökar stiger utsläppen initialt, men i takt med att människor får det bättre ställt och kan efterfråga en mer miljövänlig produktion minskar utsläppen, samtidigt som tillväxten fortsätter att stiga. Kurvan sägs vanligtvis nå sin brytpunkt när en ekonomi går från att främst producera varor till att producera tjänster, vilket åtföljs av användningen av ny teknologi som minskar de negativa effekterna på miljön.

Sverige, USA och Europa kombinerar växande ekonomier och fallande koldioxidutsläpp. 

Det grundläggande skälet till att det är möjligt att frikoppla utsläpp och ekonomisk tillväxt är att alltmer av vår ekonomiska produktion och aktivitet inte längre kommer från energikrävande industrier, utan istället från tjänstesektorn. Sverige, USA och Europa kombinerar växande ekonomier och fallande koldioxidutsläpp. Många ekonomier i världen har ännu inte nått punkten då utsläppen börjar minska, men mycket av den miljöteknik som vi utvecklar och som bidrar till vår tillväxt kommer att påskynda deras process mot mindre utsläpp.

Det är också viktigt att komma ihåg att tillväxt inte bara betyder möjlighet till mer utan även till något bättre. De flesta ekonomer har, i alla fall till nyligen, trott att prisminskningarna som följt förbättringar nästan alltid leder till att vi konsumerar mer av samma vara. Alltså att ett prisfall leder till en efterfrågeökning. Allt fler ekonomer argumenterar nu för att detta inte alltid stämmer. Ta exempelvis LED-lampan som sänker energiförbrukningen uppemot 80 procent och håller 15 gånger längre. Möjligen låter vi lampan stå på lite längre men inte fem gånger längre, inte tittar vi heller runt i lägenheten och tänker att fem taklampor vore bättre än den nuvarande ensamma.

I dag handlar tillväxten i Europa och USA om att göra saker bättre, inte om att sätta fler saker i våra händer. Vi använder exempelvis betydligt färre elektronikprodukter än vad vi gjorde för 10 och 20 år sedan men det mest fantastiska är att vikten på dessa har rasat. Borta är tiden då tre personer behövdes för att bära en tjock-TV på 70 kilo – nu går det att skruva upp en platt TV på en gipsvägg. Det filmbibliotek som tidigare hade fyllt hela Riksarkivets lager streamas nu i varje persons telefon.

Betänk att det i princip inte fanns några smartphones för 15 år sedan och att vi nu lastar in motsvarande 100–200 kilo teknikprylar i dem, plus tillgång till alla böcker publicerade i mänsklighetens historia och ändå får plats med dem i fickan. Om 100–200 kilo inte låter rimligt, tänk på ditt eget hem. Mobiltelefoner har datorkraften motsvarande datorer som upptog hangarer på 1970-talet. Mobiltelefonen har dessutom ersatt tv, kamera, kalender, radio, ficklampa, kompass, karta, klocka, CD-spelare, tidning, telefonkatalog och plånbok.

En värld av tillväxt är en värld av förändring. För knappt 15 år sedan rullade den första Teslan ut i Kalifornien, ungefär samtidigt presenterade Steve Jobs Apples telefonsatsning. Med det första exemplaret av en elbil eller smartphone i handen hade det varit omöjligt att spå vad som skulle komma sedan, men i dag håller teknikerna på att förändra världen och göra den grönare.

***

Några av planetens största industrier kommer att se helt annorlunda ut när världen ställer om och det finns ingen anledning att anta att alla företag som nu är aktiva inom bilbranschen eller energiproduktion kommer att finnas kvar inom ett decennium. När ny teknologi är överlägsen kan företag gå under oavsett hur bra deras tidigare teknologi var. 

Svenska Facit är ett exempel på ett företag som inte klarade av att förändra sig när ett teknikskifte kom. Facits räknemaskiner dominerade marknaden 1967. Men när billigare och enklare elektroniska räknare från Japan och USA gjorde Facits mekaniska kontorsmaskiner gammalmodiga fick företaget allvarliga ekonomiska problem. På fem år gick Facit från världsledare till konkurs. Ett närtidsexempel är hur SonyEricsson och Nokia föll för Apples Iphone.

Ett annat exempel är Kodak. Många känner till uttrycket ”a Kodak moment”, men färre känner till vad Kodak gör i dag. År 1976 var Kodak ett av världens fem mest värdefulla varumärken och dominerade både filmmarknaden och kameraförsäljningen i USA. Så sent som år 2005 rankades Kodak som nummer ett på den amerikanska marknaden för digitalkameror. Men i början av 2012 skickade Kodak in papperna för att få skydd enligt den amerikanska konkurslagen. Kodak mötte en förändring av hur teknologin användes och företagets digitala kameror var bättre än de tidiga mobilkamerorna. Men företaget förutsåg inte att det mindre formatet hos mobiltelefonerna och den snabba spridningen av bilder skulle uppväga nackdelen med sämre bildkvalitet. I dag för det som är kvar av företaget en tynande tillvaro. 

Eftersom det finns en efterfrågan på innovativa miljölösningar så kommer vinstintresset att styra investeringar dit.

Företag med innovativa lösningar för att hantera miljöutmaningar kan dra nytta av detta intresse och säkra kapital som krävs för att expandera och förverkliga sina idéer. Medan det kommer att bli svårare och svårare för företag med en dålig miljöprofil för framtiden att ta in nytt kapital. Med andra ord: Eftersom det finns en efterfrågan på innovativa miljölösningar så kommer vinstintresset att styra investeringar till företag som kan tillhandahålla dessa.  

När företag utvecklar nya teknologier och innovationer för att minska miljöpåverkan, sprids dessutom ofta dessa lösningar till andra sektorer och industrier. Detta kan leda till en bredare positiv påverkan på samhället genom att utsläpp och energianvändning minskas på fler områden.

Tänk dig följande: ett företag eller universitet bedriver forskning som leder till ett patent. De första åren är det den som tar patent som har monopol på uppfinningen och som kan tjäna pengar efter eget huvud. Uppfinnaren kan licensiera ut användandet eller behålla uppfinningen för sig själv. Efter patenttidens slut står det däremot vem som helst fritt att använda uppfinningen. Det vill säga alla andra företag i vindkraftsbranschen, eller i någon annan bransch kan nyttja produkten. 

Tänk dig att tiotals företag får del av en teknologi gratis, exempelvis när patenttiden går ut. Denna kunskapsspridning leder till att de kan sälja sin produkt billigare vilket gynnar konsumenterna. Andra vinstkällor för samhället är att det blir en hel del uppfinningar som kan användas på andra områden än vindkraft, även om uppfinnaren inte ens tänkte den tanken. 

Teknikutveckling har med andra ord indirekta effekter. Galileo Galilei (1564-1642) förknippas med teleskopet, även om han inte anses vara den ursprungliga uppfinnaren. I stället är det sannolikt att när teknikerna för glasframställning och slipning av linser förbättrades under sent 1500-tal höll någon, förmodligen av en slump, upp två linser framför varandra och upptäckte vad de kunde göra. År 1608 ansökte Hans Lippershey, en holländsk glasögonmakare, om patent för ett teleskop. Det sägs att Galileo hade hört talas om den holländska uppfinningen och att han gjorde en egen version med förbättringar år 1609. 

I fallet med teleskopet möttes tidigare kunskap om glasputsning av nyfikenhet och en nypa entreprenörskap, vilka förenades för att skapa en apparat med vilken mänskligheten kunde se längre än någonsin tidigare. Internationella kunskapsöverföringar kan ha en stor positiv påverkan på teknologisk förändring, där en uppfinning i ett land tas upp av en uppfinnare i ett annat. I fallet med Galileo kunde han utnyttja Lippersheys uppfinning och göra en bättre version av den. På motsvarande sätt är den bästa elbilen ännu inte gjord utan företag kommer att följa varandras utveckling och göra egna förbättringar.

***

Energi är grunden för all ekonomisk verksamhet. En stor del av mänsklighetens energianvändning kommer från förbränning av olja och kol. Energin skapar bland annat värme, elektricitet och rörelse. Eftersom 73 procent av de globala utsläppen av växthusgaser kommer från energiproduktion (främst i form av koldioxid), måste utsläppsminskning till stor del ske inom energisektorn.

Om det känns som att teknikutvecklingen går fort i största allmänhet så går den ännu fortare i utvecklingen av förnybar energi.

Jag växte upp i ett Sverige där elsystemet bestod av ungefär 50 procent vattenkraft och resten kärnkraft. Den enkla 50–50-regeln stämmer inte längre. I februari 2023 producerade vindkraft 3 900 gigawattimmar – lika mycket som produktionen av kärnkraft under samma månad. Det är första gången som båda kraftslagen står för en lika stor produktion under en månad. Kärnkraften förblir större över året men vindkraften är i paritet allt fler månader. Om det känns som att teknikutvecklingen går fort i största allmänhet så går den ännu fortare i utvecklingen av förnybar energi.

Enligt IEA förväntas förnybar energi gå om kol som världens största källa till elproduktion senast 2025. Enligt IEA:s huvudscenario-prognos förväntar de sig att förnybar energi kommer att stå för nästan 40 procent av den globala elproduktionen år 2027, samtidigt som andelen kol och naturgas minskar. 

Ny teknologi kräver ofta skalbarhet för att få en märkbar inverkan på miljön. Att skala upp produktionen av miljövänliga produkter och tjänster kräver ofta stora initiala investeringar och investeringsvilja är lättare att uppnå med hjälp av positiva ekonomiska resultat. Ju mer som byggs av ett energislag desto billigare blir nästa enhet. Företag lär sig och kommer på nya innovativa sätt att bygga samma sak för en lägre kostnad.

Att ekonomin och tekniken förändras i högre takt än tidigare märker vi bland annat på att det går snabbare än någonsin tills företag med en innovation får konkurrens. Under ett sekel har tiden för konkurrerande företag att ta sig in på marknaden minskat med 90 procent. Ny teknik implementeras fortare än någonsin tidigare. Med det följer att konsumtionsmönster ändras snabbare och att äldre produkter får träda tillbaka. 

Att marknaden förändras i så högt tempo skapar osäkerhet hos företagen. Det experimenteras mycket och nya företag poppar upp som svampar ur jorden. Vad som är relevant för miljön är att vilket företag som helst i dag kan gå samma öde till mötes som de som nyss var teknikledande inom sin bransch, som Facit, Kodak eller Nokia. På samma sätt bör det företag som i dag producerar en miljöskadlig produkt förvänta sig att bli omsprunget i rask takt. 

***

Det är en sak att minska utsläppen men att göra det tillräckligt fort är svårare och därför kommer vi att behöva städa upp en del redan gjorda utsläpp på vägen mot nollutsläpp. De flesta av IPCC:s scenarier för 1,5 grader samt två graders uppvärmning räknar med olika former av koldioxidinfångning. I dagligt tal handlar koldioxidinfångning om punktinfångning från skorstenar, vilket är långt ifrån den enda metoden. Direkt luftinfångning, vilket är en högteknologisk och fortfarande mycket dyr lösning, beroende av fläktar och kemiska processer för att suga koldioxid direkt från luften, är mer i sin linda. Även naturbaserade metoder, såsom återplantering av skog, återställande av våtmarker och förbättrade jordbruksmetoder är viktiga. 

Löses inte koldioxidinfångningsfrågan kommer ansträngningarna för att möta klimatförändringarna troligtvis att misslyckas. Koldioxidinfångningen går bitvis långsamt för att det är svårt att få till en marknad, men alla marknader startar någonstans. Teknologin är i nuläget dyr och det är billigare att släppa ut koldioxiden, men tekniken kommer att utvecklas och infångningspriserna kommer att gå ner samtidigt som utsläppspriserna rör sig uppåt.

Om 20 år kan koldioxidinfångningen mycket väl omsätta lika mycket som fordonsindustrin i Sverige. 

Teknologin bakom koldioxidinfångning, som även kallas negativa utsläpp, är inte ny. Den användes första gången i kommersiell skala 1972. Koldioxidinfångning krävs exempelvis för att astronauter ska kunna överleva i rymdskepp och besättningar i ubåtar. Användningen av den mest grundläggande koldioxidinfångningen i industriprocesser går tillbaka till 1930-talet. Utbyggnaden av koldioxidinfångning står inför flera ekonomiska, tekniska och infrastrukturella utmaningar.

Storföretagen Google, Facebook, McKinsey och många fler har dock gått samman för att få bollen att börja rulla och de städar upp sina historiska och kommande utsläpp genom att betala företag som lyckas fånga in koldioxid från luften. Luftinfångning av ett ton koldioxid kostar i dag uppemot 4 000 kronor men följer infångningskostnaderna teknikutvecklingen inom andra gröna fält såsom vindkraft, solkraft och batterier kan en kostnadsminskning på mer än tio procent per år väntas, i flera decennier i rad. Om 20 år kan infångningen mycket väl omsätta lika mycket som fordonsindustrin i Sverige. 

***

Vinstintresset är en drivkraft för innovation och är incitamenten rätt har vi nyckeln till att lösa olika miljöproblem. Koldioxidutsläppen är en enorm utmaning men tiotusentals företag står redo att investera för att lösa problemet. 

Företag som siktar på vinst har anledning att investera i forskning och utveckling för att utveckla nya produkter och teknologier. Genom små förändringar, som att ändra en burks form, kan resurser sparas och vinster öka. Innovativa lösningar ger företag en konkurrensfördel och bättre miljöprofil. Denna anpassning till hållbarhet gynnar både ekonomin och miljön. Företag som löser miljöproblem kan skapa nya marknader och affärsmöjligheter. Historiska exempel som Facit och Kodak visar hur bristande anpassning kan leda till även marknadsledande företags fall. Vinstdriven konkurrens leder till bättre och effektivare produkter. Investeringar i hållbar innovation lockar investerare och finansiering. Dessa lösningar kan sprida sig till andra sektorer och ge bred positiv påverkan. 

Utan vinst är den gröna omställningen död. Som tur är finns det stora pengar att tjäna på att lösa miljöproblem och många nya företag kommer att stiga fram som vinnare medan de gamla som inte förändras kommer att dö. Den gröna omställningen kommer att kräva enorma mängder finansiellt kapital och detta kapital är vinst, eller förhoppning om framtida vinster. Ny teknik ska tas fram, men även implementeras och ersätta allt från världen av igår. 

När allt kommer till kritan är det bara att konstatera att företag som gör vinst är de som kommer att finnas kvar. Företag kan vilja göra skillnad men ingen skillnad görs om man inte är på spelplanen. 

Att fasa ut fossila bränslen, utöka förnybar energi och påskynda effektivitetsåtgärder, är nödvändigt. Koldioxidinfångning kommer inte ensam att räcka för att förhindra uppvärmning, utan tusentals lösningar som vi ännu inte tänkt på kommer att tas fram av företag. Det är inte ”antingen eller” utan ”både och”. Det är helt enkelt dags att städa upp efter oss. Omställningen kommer vara smärtsam för många men det finns stora vinster att göra för svenska företag och individer.

Omslagsfoto: Fredrik Sandberg/TT