Samhälle Krönika
Döda myten om att handel skadar klimatet
En ökad världshandel står inte i motsättning till ett friskare klimat. Den fria handelns förmåga att skapa välstånd och tekniköverföring är tvärtom en förutsättning för att klara klimatomställningen, skriver Joakim Broman.
I Timbro-antologin Grön kapitalism (2022) berättar författaren Johan Norberg om en bild på inlagda päron som blev viral på internet för ett par år sedan. Päronen var odlade i Argentina och hade sedan skeppats till Thailand för att förpackas, för att till sist fraktas till Nordamerika där de konsumerades. ”Det här är felet med vårt livsmedelssystem”, skrev Greenpeace i sitt Instagram-inlägg.
Men att det skulle vara transporterna och världshandeln som är den stora klimatboven är en myt, både när det gäller de enskilda päronen och handeln i stort. Greenpeace-päronen hade för all del transporterats långt, men som Norberg visar var de samtidigt energieffektiva på andra vis. I Argentina är klimatet perfekt för att odla päron året om. Men om varan dessutom skulle ha förpackats där hade de behövt energikrävande kylning i flera veckor. Nu fraktas de i stället i en sval container till Thailand, och mognar under tiden. Väl framme har en industri specialiserat sig på att processa frukt i en särskild citrusjuice och förpacka dem. Transporten till USA sker till havs och är även den mycket effektiv.
Energiåtgången hade varit betydligt större om päronen odlats i växthus i Nordamerika.
Päronen är alltså i själva verket ett utmärkt exempel på hur den globala handeln kan bidra till att minimera energislöseri och utsläpp. Norberg brukar fråga folk hur stor del av klimatpåverkan som deras matkasse orsakat de tror kommer från transporterna. De flesta gissar på mellan 25 och 50 procent, men rätt svar är sex procent. Det är ur klimatsynpunkt bättre att köpa rosor från Kenya eller tomater från Spanien än att köpa något av det från Nederländerna, eftersom energin som krävs för att värma upp ett växthus orsakar mer utsläpp än frakten.
Handel skapar välstånd, välstånd förbättrar miljön
I en ny rapport från Svenskt Näringsliv har Pehr-Johan Norbäck, som är docent i nationalekonomi, och Lars Persson, som är professor i ämnet, gått igenom den nationalekonomiska forskningen kring världshandelns miljö- och klimatpåverkan. Som de konstaterar räcker det inte med att titta på att handeln orsakar utsläpp genom ökad konsumtion och transporter; man måste också ta med handelns positiva klimateffekter i beräkningen. Norbäck och Persson visar på hur handeln driver på den globala konkurrensen, och hårdare konkurrens innebär att de mer produktiva – och mindre koldioxidintensiva – företagen överlever. Om all handel upphörde imorgon skulle koldioxidutsläppen minska med åtta procent per år, men alla länder skulle samtidigt behöva producera alla varor de vill ha själva – eller leva utan dem. De flesta skulle inte vara särskilt duktiga på att producera iPhones, lastbilar eller vattenmeloner, och skulle slösa både kapital och höjda utsläpp på att försöka ändå.
Inte minst innebär handel ökat välstånd, och ökat välstånd leder till ökad efterfrågan på friska naturmiljöer och ett välmående klimat.
Inte minst innebär handel ökat välstånd, och ökat välstånd leder till ökad efterfrågan på friska naturmiljöer och ett välmående klimat. Det innebär att miljöregleringar och styrmedel kommer på plats, och att företag implementerar ny teknik. Det är detta samband som brukar kallas ”the environmental Kuznets curve”, eller miljökuznetskurvan. Det är i rika länder som folk har råd att bry sig om frisk luft, gröna skogar och rena sjöar; i fattiga områden grasserar miljöförstöringen. Utan handel kan inte länder dra nytta av sina styrkor och fördelar, och blir på det stora hela mindre produktiva – och fattigare. I förlängningen lider även miljön av det.
Forskningen är tydlig när det gäller miljökuznetskurvan. I amerikanska universitetet Yales Environmental Performance Index innehas de 37 första platserna av rika länder, varav lejonparten är västerländska demokratier. Ju längre ner på listan man kommer, desto fattigare är befolkningen. På samma sätt är det mest rika länder som har infört någon form av skatt eller avgift på koldioxidutsläpp.
Handel kan bidra till en cirkulär ekonomi
En ökad handel förknippas ofta med ökad konsumtion och därmed en ökad åtgång av resurser. Men faktum är att handeln är mycket viktig för omställningen till en cirkulär ekonomi. Som det konstateras i forskningssammanställningen handlar vi idag med begagnade varor och reservdelar som förlänger produkters livslängd eller möjliggör återanvändning. Vi fraktar också avfall och skrot runt om i världen för att dessa resurser ska kunna tas tillvara på bästa sätt. Sverige ligger exempelvis i framkant när det gäller energiåtervinning och importerar därför avfall från andra länder. På andra håll finns länder och företag som specialiserat sig på metallåtervinning eller annan återanvändning av råvaror.
Grön handel tränger undan utsläpp
Den gröna handeln ökar välståndet och i förlängningen efterfrågan på bra miljöpolitik. Men därutöver ger handeln positiva miljö- och klimateffekter av att länder med mer klimatvänliga energisystem kan tränga undan produkter från utsläppstunga länder. I min egen rapport om kärnkraftens klimatnytta beräknade jag att ett kinesiskt pappersbruk på grund av Kinas energimix släpper ut 14 gånger så mycket koldioxid som ett svenskt pappersbruk per ton pappersmassa. En beräkning från Svenskt Näringsliv visar att de varor som Sverige exporterar hade gett upphov till 37 miljoner ton koldioxid om de producerats på andra håll i världen, men tack vare vårt energisystem och bättre tillverkningsprocesser stod dessa delar av industrin bara för 11 miljoner ton CO₂.
Transporternas utsläpp går att eliminera
Utsläppen som transporterna orsakar spelar förstås också roll i klimatomställningen, så en ökad handel kan i strikt mening (på kort sikt) bidra till ökade utsläpp genom den så kallade skaleffekten. Men dessa utsläpp vägs mycket snabbt upp av handelns klimatpositiva effekter, som tekniköverföring och att konkurrens gynnar mindre koldioxidintensiva företag. Lösningen är därför inte att minska utbytet mellan länder genom att dra ner på transporterna, utan att gradvis skifta över till mer klimatsmarta transportslag och -tekniker. Det är också fullt möjligt att eliminera utsläppen från transporterna. Transporter över korta sträckor kan elektrifieras redan nu, och både långväga flygtransporter och sjöfart skulle på sikt kunna ställas om till att drivas av klimatneutrala biobränslen, eller av så kallade elektrobränslen som också är klimatneutrala.
En ökad handel står alltså inte i motsättning till ett friskare klimatsystem – tvärtom. Med satsningar på grönare transporter kan en redan klimatpositiv världshandel bli rakt igenom grön och bidra både till ökat välstånd och till en bättre miljö. Myten om att handeln är miljöskadlig och klimatvådlig är det som behöver stoppas – inte containerfartygen på världshaven.