Johanna Trapp: Regeringen tänker rätt kring ny kärnkraft

Utmaningen att ställa om från fossilt till fossilfritt, samtidigt som väljarna ska förbli nöjda fortsätter att vara en av vår tids stora politiska knäckfrågor. Det gäller inte minst för regeringen som vann valet på sänkta energipriser, och vars regeringssamarbete står och faller med klimatpolitiken. Nybyggd kärnkraft blev lösningen, något som sänker elpriset, men även säkrar omställningen mot en grön framtid. Ett problem kvarstod dock länge: Hur skulle nybyggnation av kärnkraft finansieras?

Trots ett elöverskott under många av årets dagar, har planerbar el blivit en bristvara. Genom den nyligen antagna energipolitiska inriktningspropositionen har riksdagen antagit ett planeringsmål för att kunna möta en fördubbling av elbehovet till 2045. Men år av miljöpartistisk politik och ensidiga elsatsningar har missgynnat kärnkraften. Ingen har tagit det övergripande ansvaret för elförsörjningen. 

Men år av miljöpartistisk politik och ensidiga elsatsningar har missgynnat kärnkraften.

Därför är det glädjande att regeringen nu uppfyller ett av sina stora vallöften och presenterar hur ny kärnkraft ska kunna byggas. Utredningens förslag presenterades i dag av finansmarknadsminister Niklas Wykman och omfattar 400 miljarder kronor, som ska säkerställa etablering av fyra nya kärnkraftsreaktorer i Sverige. 

Finansieringen står på framförallt två ben. Det första benet avser byggnationen. Den som bygger en reaktor ska kunna få ett statligt lån på upp till 75 procent av kostnaden, medan 25 procent ska vara ägandekapital. Lånet kommer att ha en riskfri ränta under byggnadsprocessen, för att sedan öka successivt, vilket skapar incitament för ägarna att ersätta de statliga lånen med privata lån. Liknande system fungerar redan bra i länder som Kanada, Tjeckien, Sydkorea och Frankrike. 

Det andra benet är en dubbelriktad prisgaranti. Det innebär att kärnkraften får en garanterad intäkt på 80 öre per kWh. Om marknadspriset på el är lägre betalar staten skillnaden upp till lösenpriset. Om elpriset är högre än lösenpriset betalar ägaren tillbaka in till staten.  Garantipriset finansieras genom en låg avgift eller elskatt, som enligt utredningen inte kommer att kosta mer än 2 öre per kWh. Utredaren Mats Dillén bedömer att statsskulden kommer att öka under de kommande tio åren som en följd av satsningen, för att sedan minska och på sikt bli något lägre än före kärnkraftsinvesteringen. 

Man kan säga att den senaste gången en sammanhållen nationell planering av elsystemet genomfördes 1978, när energikommissionen under Ove Rainer lämnade sitt slutbetänkande (SOU 1978:17). Sedan dess har elsystemet förändrats kraftigt, framförallt när det gäller den stora ökningen av andelen förnybar el. Med den här investeringen får vi i stället en stabil elförsörjning för pengarna. 

Elbristen lett till omkring 4 500 uteblivna jobb enbart i Region Skåne.

Ett missförstånd bland kritiker som tycker att förslaget är dyrt är att det inte skulle finnas några kostnader för elsystemet i dag. Men både ekonomin och den gröna omställningen hämmas av bristen på planerbar el. Enligt en sammanställning av Invest in Skåne har elbristen lett till omkring 4 500 uteblivna jobb enbart i Region Skåne. Stockholms Handelskammare menar att elbristen i Stockholm riskerar att leda till ett produktionsbortfall i Stockholmsregionen på upp till 900 miljarder kronor fram till 2031, plus en negativ effekt på sysselsättningen motsvarande minst 200 000 årsarbeten. Detta är de långsiktiga kostnaderna av uteblivna investeringar i planerbar el.

Framtiden är elektrifierad. Regeringens förslag är ett bra steg mot en framtid med stabil elförsörjning.