Räddaren i nöden. Stafettläkare, vårdkaos och vitsen med en marknad
På senare år har kritiken mot privata bemanningsbolag och hyrläkare varit stark. Framförallt beror detta på att verksamheterna står för en växande budgetpost i landstingen: sedan 2010 beräknas kostnaderna ha stigit med i snitt 33 procent. SKL har därför centralt beslutat om en strategi för att halvera beroendet av stafettläkare till 2014.
Vid en närmare granskning är dock många av argumenten mot stafettläkare påfallande svaga. Förekomsten av privata bemanningsföretag i vården beror dels på ett grundläggande planeringsmisslyckande av politisk natur, delvis på att det är svårt att få ordinarie läkare att vilja bosätta sig överallt i Sverige. Genom att använda sig av bemanningsföretag kan landstingen kapa belastningstoppar under sommarsemestrar och influensaperioder och slipper betala för en övertalighet under den övriga tiden.
Framförallt är alternativkostnaden ofta ingen vård alls. När Östersund införde hyrläkarstopp larmade distriktsläkarföreningen om att situationen kommer att bli ohållbar för personalen. I Brunflo har också ordinarie läkare sagt upp sig i protest.
Det är dags att betrakta hyrläkarna för vad de är: räddare i nöden. I denna rapport går Danjell Elgebrandt, civilekonom och masterstudent vid Harvard, igenom argument och fakta som ofta saknas i debatten.