Wikimedierna och eftermälet

Smedjan har, i efterdyningarna av de många anklagelserna som florerat kring ”metoo”-kampanjen, fört en intensiv debatt med bland andra Expressens kultursida om när medier ska (eller inte ska) publicera namn. Också på sociala medier har diskussionerna gått heta. Medierna har beskyllts för att plötsligt vara alldeles för försiktiga när det är människor i de egna leden som blivit föremål för brottsanklagelser.

Men vad spelar det för roll om tidningarna skriver ut namn, tänker kanske en del. Alla vet ju ändå vem det handlar om.

Det gör vi förvisso, men namn i medierna är ändå viktigt. Orsaken? Den digitala offentligheten. Där är namn extremt betydelsefulla, eftersom de utgör sökbara datapunkter.

En viktig bidragande faktor heter Wikipedia. I grafen nedan visas antalet gånger ordet ”Wikipedia” har förekommit i svenska medier sedan millennieskiftet. Som synes började antalet klättra redan på 2000-talet, och numera är det väldigt vanligt. Ungefär 30 gånger per dag, eller drygt en gång i timmen, refererar svenska medier till sidan. I de flesta fall används det digitala uppslagsverket som källa för en sakuppgift.

Wikipedia är också ofta den första träffen när man googlar en känd person. Det som står på Wikipediasidan har därför ganska stor betydelse för hur människor i allmänhet kan komma att uppfatta någon. Wikipedia är vidare en av Sveriges mest besöka webbplatser, ungefär lika stor som Aftonbladet och Expressen och betydligt större än exempelvis Dagens Nyheter och Sveriges Radio.

Wikipedia är också ofta den första träffen när man googlar en känd person.

Innehållet på Wikipedia utformas som bekant av användarna själva. Det är kanske inte så konstigt att många artiklar blir föremål för rätt mycket konflikter, eller redigeringskrig som det ibland kallas. När det gäller rena faktauppgifter är saken ganska lätta ordnad. Ingen kan på allvar hävda att Wikipedia bör berätta att Karl XII dog 1818 eller att Timbro är en maoistisk tankesmedja.  

Men även när det gäller korrekta och verifierbara uppgifter kan det bli bekymmer. Och bråk. Har just denna informationsflaga tillräcklig relevans för att vara med? Vad hör till ämnet? Vad är smutskastning? Vad är vinkling? Behöver vi känna till att den populära tv-personen en gång stått åtalad för otukt? Att den rutinerade journalisten en gång dömts för vållande till annans död?

En del tycker det, och därmed att det då ska stå på Wikipedia. Resonemanget är ungefär att eftersom domar är allmänna handlingar och kan begäras ut och offentliga personer är offentliga personer så ska Wikipedia bistå med den informationen, vid sidan av födelseår eller andra biografiska uppgifter. Därför är alltså brottsmisstankar och domar alltid en het fråga i sidans diskussionstrådar. Ofta rör det sig som ren smutskastning, inte sällan med politiska förtecken, men det finns också genuina gränsfall.

Ofta rör det sig som ren smutskastning, inte sällan med politiska förtecken.

Det ”konsensus” som för tillfället har formulerats på svenska Wikipedia angående just brott och publicering i sidans artiklar lyder: ”Etablerade massmedier ska ha publicerat anklagelsen tillsammans med personens namn och brottet, rättsprocessen eller domen skall vara av större och varaktig betydelse för personen. Eller att personen själv valt att kommentera händelsen i medier, egen blogg eller liknande.”

Vidare kallas detta för minimikrav. Det vill säga, en känd politiker som dömts för en förseelse som nämnts i tidningarna men som sedan inte påverkat denne särskilt mycket, riskerar inte att få sin Wikipediaartikel besudlad med den informationen. Om medierna inte har namngivit en person och denne har undvikit att tala ut själv, finns över huvud taget inget utrymme enligt Wikipedias egna regler för att skriva något.

Men om ens syndaregister verkligen hamnar på Wikipedia, då kan det vara en ganska tung sten att bära. Wikipedia har redan femton år på nacken och växer fortfarande. Det finns inget som talar för att internetålderns stora encyklopedi kommer att försvinna de närmaste åren.

Men om ens syndaregister verkligen hamnar på Wikipedia, då kan det vara en ganska tung sten att bära.

Artiklar där har alltså en helt annan substans än mycket annat som skrivs på internet. Bloggar och foruminlägg kan försvinna när administratören tröttnar eller man glömmer betala för tjänsten. Tidningar rensar upp i döda länkar och inaktuella avdelningar. Flöden på sociala medier är svåra att söka i efterhand och ofta obegripliga utanför sin kontext.

Men Wikipedia finns kvar.

När det gäller just namndiskussionerna efter ”metoo”-kampanjen har i skrivande stund en av de utpekade personerna fått sin Wikipediaartikeln ändrad. En annan har inte fått det. Kring detta pågår en intensiv diskussion som ser ut ungefär som den brukar. Argument mot publicering är att Wikipedia är ett uppslagsverk och inte något brottsregister eller en nyhetsförmedling. Det krävs andra källor än vad någon skrivit på sin Instagram-profil.

Argument mot publicering är att Wikipedia är ett uppslagsverk och inte något brottsregister eller en nyhetsförmedling.

Kritikerna mot denna hållning menar att en alltför strikt tolkning innebär att en del artiklar blir vilseledande eftersom brottsligheten i praktiken (men inte offentligt) har stor betydelse för personens (brist på) fortsatta karriär. Nästa abstraktionsnivå i diskussionen rör de åberopade källornas värde. Här skiljer alltså Wikipedias konsensus mellan medier som är etablerade och dem som inte är det. Inte heller om detta råder särskilt stor enighet.

Mot bakgrund av att en Wikipediaartikel är en så viktig och lättillgänglig datapunkt för den allmänna synen på offentliga personer, är det inte konstigt att det ibland blir bråk. Det är viktigt att komma ihåg att mediernas beslut spelar stor roll i dessa konflikter.

När en tidning väljer att namnge någon så är det också ett steg mot att ändra någons Wikipediartikel. På så sätt samspelar redaktörer och journalister med Wikipediaanvändarna i processen där någons mörka förflutna gradvis skjuts in i offentligheten ljus.

Gränsen mellan publicerat och inte blir därmed allt diffusare.

Gränsen mellan publicerat och inte blir därmed allt diffusare. Likaså skillnaden mellan vad som kan betraktas som allmän vetskap och inte. I stället framstår vår gemensamma offentlighet som ett delvis skumt, delvis upplyst rum där vi alla rör oss i halvdunklet. Hur andra ser oss beror på hur våra digitala datapunkter reflekteras i skenet från sökalgoritmerna.