Vinden har vänt för svensk kärnkraft

Det senaste året har stängningen av Ringhals 1 diskuterats flitigt. Det som har gått obemärkt förbi är att vinden har vänt för den svenska kärnkraften. Den är inte älskad, men den är accepterad och den behövs. Det är fullt möjligt att vi inom några år har nya reaktorer på gång.

Medias rapporteringen kring kärnkraften kan ge intrycket att den dras med stora problem. Det stämmer inte. Kärnkraften är tekniskt i bra skick, den är lönsam och den har starkt stöd i opinionen.

I oktober 2004 enades Socialdemokraterna, Centern och Vänsterpartiet om att Barsebäck 2 skulle stängas. Uppgörelsen blev startskottet för mycket stora investeringar i de då tio återstående reaktorerna. En omfattande modernisering genomfördes under en tioårsperiod. Stora komponenter byttes samtidigt som de flesta av reaktorerna byggdes om för högre produktion.

Moderniseringarna förberedde reaktorerna för drift en bit in på 2040-talet. Det har ofta tolkats som att planen är att stänga reaktorerna då. Det är en missuppfattning.

Reaktorer i Sverige får drivas så länge de uppfyller myndigheternas krav. Det ligger i ägarnas händer att avgöra om en ny moderniseringskampanj ska genomföras för att fortsätta driften. Erfarenheten visar att modernisering av befintliga reaktorer ger mycket kostnadseffektiv elproduktion. Det är svårt att se varför ägarna inte skulle ta den möjligheten.

Det är rimligt att anta att de svenska reaktorerna kommer att drivas i 80 och kanske i 100 år.

På lång sikt förändras egenskaperna i reaktortankens stål. Men, för de flesta reaktorer är det inte begränsande förrän långt fram i tiden. Det är rimligt att anta att de svenska reaktorerna kommer att drivas i 80 och kanske i 100 år.

När Vattenfall i april 2015 fattade beslutet att stänga Ringhals 1 och 2 var lönsamheten dålig. Elpriserna var låga, vindkraften byggdes ut oavsett de låga elpriserna genom subventioner och regeringen hade i sin budget för 2015 just höjt den kärnkraftsskatt som fanns på den tiden. Remissinstanserna hade varnat för att en höjning av skatten skulle kunna leda till att reaktorer stängde, vilket regeringen avfärdade. Skattehöjningen blev dock den utlösande orsaken till att även Oskarshamn 1 och 2 stängde.

Det här var dock helt i linje med Miljöpartiets löfte inför valet 2014 om att stänga reaktorer. Medlen skulle vara skärpta krav och höjda kostnader.

Men, sedan 2015 har reaktorernas lönsamhet förbättrats. Kärnkraftsskatten är avskaffad och elpriset i söder – där reaktorerna ligger – är högre. Priset pressas upp inte minst av att efterfrågan har ökat samtidigt som elproduktionen från de fyra reaktorerna har försvunnit.

Det stora bortfallet av planerbar elproduktion har gjort det allt svårare att garantera elnätets stabilitet söder om Dalälven.

Komplexiteten i kraftsystemet – inklusive behovet av att kunna hålla spänningen stabil överallt, att kunna klara av ett stort fel, att parera en kortslutning och inte minst att kunna starta upp nätet igen efter ett omfattande avbrott – har börjat bli uppenbar även på den politiska nivån. Man kan inte peka på en teknik man råkar gilla och tro att det ska ge ett kraftsystem som fungerar.

Sommaren 2020 var stabiliteten i kraftsystemet på allvar i fara. En blåsig vår, mycket vatten i dammarna och en dämpad efterfrågan under pandemin gav låga elpriser under våren. Det gjorde det olönsamt att driva reaktorerna. Ägarna förlängde då sommarens underhållsstopp.

Plötsligt stod Svenska kraftnät inför en situation där det skulle finnas väldigt lite elproduktion i södra Sverige. Ett eventuellt fel någonstans skulle ha kunnat leda till en kollaps av elnätet. Man valde då att betala 290 miljoner kronor för att Ringhals 1 skulle starta tidigare än planerat. Det oljeeldade kraftverket i Karlshamn och Rya kraftvärmeverk kontrakterades också. Oljeeldningen mitt i sommaren gav rubriker.

Utan de stora tunga generatorerna i kärnkraftverken skulle nätet bli för instabilt för att klara ett eventuellt fel.

Det var aldrig någon brist på el. Men utan de stora tunga generatorerna i kärnkraftverken, med sin förmåga att dämpa plötsliga förändringar i elens frekvens och att stabilisera spänningen, skulle nätet bli för instabilt för att klara ett eventuellt fel. Därför behövde de tre kraftverken köras.

Svenska kraftnät tar nu fram ett förslag på hur en permanent ekonomisk ersättning för tjänster som behövs för att kraftsystemet ska fungera skulle kunna se ut. Kärnkraften har precis de egenskaper som behövs och ligger dessutom på rätt plats geografiskt. Ersättningen för tjänsterna kommer därmed att gynna kärnkraften. Men annan teknik kommer också i fråga.

Det bör noteras att det inte är fråga om en subvention. Det handlar om att ge ersättning för tjänster som i dag tillhandahålls gratis och som behövs för att systemet ska fungera.

Ingen föreslår i dag att någon reaktor ska stängas. Det förslagen kommer säkert vad det lider, men de kommer då att landa i en helt annan verklighet än tidigare. I dag är varje reaktor viktig för att elförsörjningen ska fungera.

Fortfarande pratar politiker om ledningar, från vind- och vattenkraften i norr till södra Sverige, som lösningen på de problem som har uppstått när elproduktionen i södra Sverige har krympt samtidigt som elbehovet ökat. Men, elbehovet i norr växer också starkt. Region Norrbotten menar att överskottet sannolikt är borta redan i slutet av 2020-talet. Därefter kan inte södra Sverige räkna med el norrifrån. Det räcker inte med ledningar. Det behövs ny elproduktion i söder.

Regeringens energipolitiska vision om en avveckling av kärnkraften ter sig allt svårare att förverkliga. Planeringen siktar mot en årlig vindkraftsproduktion om 100 TWh, mot en bit under 30 TWh 2020. Planen utgår från en elkonsumtion om 160 TWh per år.

Under 2020 blev det tydligt att behovet kan komma att bli mycket större än så. Framför allt är det elektrifieringen av industrin som slukar mycket el. När LKAB i slutet av november meddelade att företagets årsförbrukning behöver öka med 50 TWh, lika mycket som hela industrin använder i dag, föll alla tidigare prognoser. Nu pratar man om 200-250 TWh i årsförbrukning. Till och med 500 TWh per år har nämnts.

Det står också klart att ett energisystem utan kärnkraft blir dyrt. Vid en årlig elförbrukning om 200 TWh är kostnaden minst 40 procent högre. Vid högre konsumtion stiger extrakostnaden snabbt när vattenkraftens möjlighet att parera väderberoende får mindre betydelse. Lägst blir kostnaden när vatten-, kärn- och vattenkraft samverkar.

Att stänga fler reaktorer skulle slå hårt mot leveranssäkerheten och industrins konkurrenskraft.

Sjuttio procent av svenskarna vill att reaktorerna drivs vidare. Hälften av dessa vill också bygga nya reaktorer. Stödet har varit stabilt i många år. Andelen som vill avveckla kärnkraften har länge legat runt 10–15 procent.

Runt millennieskiftet ifrågasatte en rad entreprenörer varför reaktorer måste byggas så stora. Man började utveckla små reaktorer som skulle kunna serietillverkas och bli billigare. Projekten skulle bli mindre och den ekonomiska risken hanterbar. Flera av de reaktorerna är nu på väg att byggas.

Att reaktorerna blir mindre gör det möjligt att använda dem för annat än elproduktion. Nästan ingen har behov av all värme en stor reaktor producerar, men en liten kan mycket väl passa i ett fjärrvärmenät, eller för att producera processånga eller vätgas.

Vattenfall deltar i ett projekt med målet att bygga små reaktorer i Estland för att ersätta oljeskiffereldningen i Narva som är ett av världens smutsigaste kraftverk. Vattenfall säger att man vill bygga kompetens inom ett viktigt område. Potentialen i småreaktorer är stor men det är helt avgörande att de verkligen blir billiga.

Kärnkraften är inget självändamål, men den löser problem.

Insikten om hur mycket el elektrifieringen kräver och den växande förståelsen för utmaningarna med en stor andel väderberoende elproduktion påverkar synen på kärnkraften. Kärnkraften är inget självändamål, men den löser problem – inte bara i elförsörjningen. När en utbyggnad av kärnkraften är ett alternativ kan konflikter lindras. Det kan röra den landbaserade vindkraftens markanvändning, den havsbaserade vindkraftens påverkan på försvarsmaktens verksamhet, begränsningen i hur mycket biobränsle som kan produceras hållbart eller vattenkraftens påverkan på ekosystemen.

Både norra och södra Sverige går mot ett ökat elbehov. Kärnkraften är det enda fossilfria och planerbara energislaget som hållbart går att bygga ut i stor skala. Den kommer därför alltid att ha en given roll i energisystemet. Vi ska inte bli förvånade om det snart byggs ny kärnkraft i Sverige.