Vi lever i en repris av förbudstiden 

Inför riksdagsvalet 2022 var tryggheten väljarnas viktigaste fråga. Partierna lovade att det skulle bli hårda tag för att få stopp på gängvåldet – och hårda tag kan vi nog också vänta oss. Men frågan är om det kommer få stopp på gängvåldet.

Låt mig börja någonstans runt år 1920 på andra sidan Atlanten. Det var året då USA:s kongress antog det artonde tillägget i konstitutionen och förbjöd all tillverkning, transport och försäljning av alkohol i landet. Politikerna hoppades på att kunna påverka medborgarnas dryckesvanor genom att förbjuda alkoholen. Den något folkpartistiska drömmen misslyckades, och i stället skapade politikernas förbud en enorm svarta marknad.  

En av dem som blev rik på den illegala alkoholdistributionen var Alphonse Capone, som för många kanske är mer känd som Al Capone eller Scarface. Att han skulle komma att bli en av världens mest ökända gangsters var dock inte självklart. Capone kom från en vanlig familj och klarade skolgången utan några större bekymmer. Han arbetade därefter med bokföring under en period, och kanske hade han stannat kvar på den vägen om det inte hade varit för att politikerna gett honom ett monopol på en vara med hög efterfrågan.

Det finns mycket att lära av amerikanernas folkhälsoexperiment.

Han var dock inte ensam om att vilja tjäna pengar på spriten, och med fler kriminella gäng på marknaden eskalerade också våldet. Politikerna ville dock inte kännas vid att förbudet misslyckats. Det skulle dröja ända till Alla hjärtans dag 1929, då Capones gäng avrättade flera personer från ett annat gäng på öppen gata, innan det verkliga motståndet mot förbudet väcktes till liv. Fyra år senare legaliserades marknaden återigen. 

Det finns än idag mycket att lära av amerikanernas folkhälsoexperiment. Kanske kan det rentav förklara varför vi i Sverige på senare tid fått ett så skenande gängvåld. 

***

Enligt en rapport från BRÅ (Brottsförebyggande rådet) grundar det eskalerade våldet sig i att flera kriminella nätverk försöker kontrollera narkotikamarknaden i sina områden. Då det inte finns några lagliga regleringar som gängen kan konkurrera genom är våldet det främsta vapnet för att säkra sina marknadsandelar. Desto större marknaden är desto högre blir incitamenten till att bruka våld för att kontrollera den.

Störst andel av narkotikamarknaden står cannabisförsäljningen för. Enligt BRÅ uppskattas den illegala cannabismarknaden i Sverige omsätta mellan 2 och 5 miljarder kronor varje år. Siffrorna bygger dock på uppskattningar och enligt ny forskning verkar antalet unga som brukat cannabis vara dubbelt eller kanske till och med trippelt så många som man tidigare antagit. Cannabis är nu vanligare än både snus och cigaretter bland unga. 

Snart riskerar den som köpt en digital våg att vara i riskzonen för att lagföras. 

Det är uppenbart att politikerna inte har kunnat påverka medborgarnas efterfrågan på cannabis i den utsträckning de hoppats genom kriminaliseringen. Snarare kan man konstatera att förbudet skapat en svart marknad som varje dag göder den organiserade brottsligheten. Låter det bekant? 

Vi kan vänta oss att flera långtgående åtgärder kommer att klubbas för att få stopp på den illegala försäljningen. Men det som är mest långtgående är nödvändigtvis inte mest effektivt. Albin Stenström, doktorand i kriminologi vid Stockholms Universitet, har varnat för att flera av förslagen kan komma att slå mot fler än bara de kriminella gängen. Snart riskerar även den som köpt en digital våg eller en liten påse att vara i riskzonen för att lagföras. 

Regeringen har dessutom aviserat höjda straff – både för brukare och säljare – trots att det inte finns något samband mellan lagföringar av ringa narkotikabrott och grova sådana. Tvärtom riskerar det att begränsa polisens redan knappa resurser ytterligare då de skulle behöva fokusera på ännu fler typer brott.

Polisen ska också få utökade möjligheter att avlyssna och övervaka – det gäller även de som inte ens är misstänkta för något brott. Men hur kommer det egentligen sig att vi hamnat i ett läge där en förutsättningslös utredning av en reglerad marknad blivit mer radikalt än statlig massövervakning? Man tycks vara beredd att helt montera ned den medborgerliga integriteten innan man ens överväger att ompröva det uppenbara grundproblemet: gängens monopol. 

Vi kunde ha lärt oss något från amerikanernas misstag. Men nu borde vi åtminstone lära oss något från våra egna. Al Capone blev en kurdisk räv. Spriten blev till cannabis. Men vad mer är egentligen nytt? Kanske är det först med insikten att vi själva befinner oss i en förbudstid som vi kan göra något åt saken.