Smedjans sommarredaktion
Under sommaren förvandlas Smedjan från magasin till ledarsida, där våra sommarsmeder dagligen kommenterar svensk, europeisk och global politik i kortare texter. Välkommen att läsa! Läs mer
Samhälle Ledare
Unga kan också bestämma över sina egna liv
Det finns en stark vilja att lägga sig i vad unga gör under sina första år efter studenten. Hur många sabbatsår de tar och vad de väljer att plugga ska ständigt debatteras, men även ungdomar har förmågan att fatta egna kloka beslut, skriver Thea Erlandsson.
I dag (25/7) kom det andra antagningsbeskedet till de som sökt till universitet och högskola hösten 2024. Redan vid första antagningsbeskedet kunde dock Universitets- och högskolerådet (UHR) konstatera att över 200 000 sökt sig till antingen en kurs eller ett program, vilket är en ökning från i fjol. Likt tidigare år leder detta nästan alltid en debatt om och politisering av ungdomars livsval.
På Expressens ledare (16/7) skrev Wilhelm Nyström följande: “För många studenter är högskolan ett fem år långt kollo för att skjuta upp vuxenvärldens tråkiga ansvar”. Men högskolan är också en plats där individen knyter ovärderliga kontakter, och får ta del av student- och föreningsliv som öppnar dörrar till arbetsmarknaden. Det blir en närmast kollektivistisk diskussion att moralisera över hur ungdomar disponerar sin tid. Särskilt när makroekonomiska konsekvenser för den svenska ekonomin verkar väga tyngre än individens val i vissas ögon.
Makroekonomiska konsekvenser för den svenska ekonomin verkar väga tyngre än individens val i vissas ögon.
Synen tycks vara att det är fel att plugga strökurser i humaniora, backpacka i Asien för att “hitta sig själv” eller börja plugga när man är 26. Om individen ska studera på högskola ska det helst vara max ett år efter studenten och till ett yrke där det råder personalbrist. Det lägger grunden för att ungdomar ska bli dugliga skattebetalande tillväxtmotorer.
Men det är en felaktig bild att ungdomar skulle börja plugga sent. Den genomsnittliga examensåldern är förvisso 28 år. Däremot beror det främst på att i princip alla kan utbilda sig i Sverige, oavsett ålder – inte för att ungdomar överkonsumerar sabbatsår. 20-åringarna var den åldersgrupp med flest antal sökande höstterminen 2024, cirka 35 000. Av de ungefär 210 000 kvinnor som tillhör gruppen 20-24 år var det drygt 90 000 som sökte till universitet eller högskola i Sverige, det är nästan 43 procent.
Även uppfattningen att ungdomar väljer “fel” går att ifrågasätta. De utbildningar som är mest populära är läkar-, ekonomi- och juristprogrammet, men allt fler vill läsa yrkesutbildningar. Jämfört med förra året är söktrycket till arbetsterapeut 25 procent högre hösten 2024. För civilingenjörer och fysioterapeuter är den siffran 9 respektive 12 procent, enligt UHR.
Universiteten behöver egentligen mer frihet att själva bestämma över sina utbildningar om kursutbudet ska förbättras.
I de fall ungdomar nu väljer “fel” sak att plugga beror det i första hand på ett mycket större problem – själva uppbyggnaden av högre utbildning. Exempelvis statens prissättning av akademiska ämnesområden och kriterierna som ligger till grund för antagning. Universiteten behöver egentligen mer frihet att själva bestämma över sina utbildningar om kursutbudet som ungdomar väljer mellan ska förbättras. Det går inte att välja Harry Potter-vetenskap eller ölbryggning om kurserna inte finns. Och om nu en person väljer att studera en utbildning med svår framtidsutsikt på arbetsmarknaden får den stå sitt kast – det kanske finns en lärdom i det.
Likaså finns det ett värde för ungdomar att läsa en fristående kurs i humaniora, även om det inte ökar Sveriges BNP, eftersom det kan göra individen klokare. Fler ungdomar borde få möjligheten att förkovra sig i böcker, film och musik. Världen hade mått bättre av renässansmänniskor – läkare som läst statsvetenskap, elektriker som studerat filosofi och sjuksköterskor som pluggat idéhistoria. Det kulturella kapitalet kan vara minst lika viktigt som det ekonomiska.
I grunden kokar frågan ner till synen på människan. Det som särskiljer liberaler från socialister och konservativa är att man tror på människans förmåga att fatta egna beslut. Det betyder att staten inte ska lägga sig i vad man äter för mat, vilken tro man har eller vad en 19-årig nyexaminerad gymnasist väljer att göra sina första år efter studenten. Föräldrar moraliserar redan tillräckligt över det. I stället borde ungdomarna få njuta av sina första år av frihet och möjlighet att göra precis vad de vill, oavsett om det är att studera eller resa.