Unga kan förvänta sig 50 000 i pension

Nu har alla svenskar fått sina orange kuvert från Pensionsmyndigheten. De flesta har en pessimistisk bild av pensionen. 68 procent av svenskarna tror att de kommer att få en lägre levnadsstandard som pensionärer än de har i dag, enligt en opinionsundersökning som Timbro låtit Demoskop utföra.

Endast 6 procent tror att de får en högre levnadsstandard som pensionärer. Även bland unga i åldern 18–29 är det bara 15 procent som tror att levnadsstandarden blir högre.

Politikerna har uppfattat oron kring pensionerna och flera partier vill höja pensionsavgiften – det vill säga tvinga svenskarna att spara mer till pensionen.

I själva verket kan i princip alla unga, och de flesta i medelålder, förvänta sig en högre pension än den lön de har i dag. Frida, 22 år, som jobbar som butiksbiträde och tjänar 25 000 kronor kan förvänta sig en pension på 54 000 kronor i dagens penningvärde. Det visar beräkningar med raknapension.se, en tjänst som Timbro lanserar i dag.

Magin som ligger bakom detta är ekonomisk tillväxt och ränta-på-ränta-effekten på börsen.

Så blir pensionen 54 000 kronor

Hur kan Frida få så hög pension? Jag antar att lönen ökar med 2 procent per år, utöver inflationen, i enlighet med prognosen från finansdepartementet. Då räknar jag inte med att Frida avancerar i karriären och får bättre betalda jobb, utan antar att hon jobbar som butiksbiträde hela livet och bara följer med i den allmänna löneutvecklingen i samhället.

Pensionsmyndighetens rekommenderade pensionsålder, riktålder, för personer födda år 2000 är 70 år. Under sina sista år i arbetslivet kommer hon att ha en månadslön på 63 000 kronor i dagens penningvärde.

För varje år hon jobbar tjänar Frida ihop till sin pension. 15 procent av lönen sätts av till inkomstpensionskontot i orange kuvertet. Det är ett fiktivt sparande som ger henne rätt till pension som betalas av framtidens löntagare. Därför är avkastningen på kontot lika hög som löneutvecklingen i samhället, 2 procent per år. På så sätt har hon tjänat ihop till ett pensionskapital på 5,7 miljoner när hon går i pension.

Frida sparar också i premiepension och i tjänstepension genom arbetsgivaren, totalt 7 procent av lönen. Till skillnad från inkomstpensionen är detta ett faktiskt sparande som investeras på börsen.

Världens börser har sedan år 1900 i snitt avkastat 5,3 procent per år, inflationen borträknad. Vi avrundar nedåt till 5 procent för att ta hänsyn till avgifter. Om vi antar att avkastningen är på samma nivå i framtiden kommer Frida att spara ihop till ett investerat pensionskapital på 5 miljoner kronor.

Vid 70 års ålder har Frida alltså ett totalt pensionskapital på 10,7 miljoner. Med hänsyn till att pengarna ska räcka under resten av hennes förväntade livslängd – 91 år – blir pensionen 51 000 kronor per månad före skatt.

Detta är uttryckt i dagens prisläge, eftersom vi hela tiden har räknat med real avkastning och löneökning. Det pensionerade butiksbiträdet Frida kommer att ha samma levnadsstandard som en yrkesarbetande civilingenjör har i dag.

Det slutar inte här. Pensionen ökar under tiden hon är pensionär. Vi antar att hon placerar om pengarna i säkrare fonder som ger lägre avkastning, 2,5 procent. Trots det kommer pensionen att öka varje år. Mot slutet av livet har den stigit till 57 000 kronor.

I snitt är hennes pension under hela pensionärstiden 54 000 kronor i månaden.

Exempelpersonen Fridas inkomst under livet, uttryckt i dagens prisläge.

100 000 i pension?

Slutsatsen beror inte på något programmeringsfel på raknapension.se. Om man skriver in samma siffror i Pensionsmyndighetens typfallsmodell skiljer sig utfallet bara 115 kronor, 0,2 procent.

Jag antog att Frida går i pension vid 70. Frida kanske föredrar att gå i pension redan vid 65, som sin mormor – trots att Frida kan förvänta sig att leva betydligt längre. Då blir pensionen 36 000 kronor – fortfarande högre än lönen under hennes första två decennier i arbetslivet.

Jag har inte räknat med några perioder av arbetslöshet eller deltidsarbete. I så fall blir pensionen förstås något lägre. För småbarnstiden finns en generös extra pensionsrätt.

Antaganden om framtida tillväxt och börsuppgång är osäkra. Sverige kanske får riktigt dålig tillväxt, och börsen kan gå kräftgång. Om vi antar årliga löneökningar på 1 procent och börsuppgång på 3 procent blir Fridas pension 27 000 kronor, givet att hon går vid 70 år.

Börsen kan också gå riktigt bra. Om Frida får samma avkastning som soffliggarfonden i premiepensionen haft de senaste 20 åren – 8,7 procent per år – och löneökningarna är 2 procent, kan hon se fram emot en pension på 115 000 kronor i månaden. Du kan själv laborera med olika antaganden på raknapension.se.

Tillväxten säkrar pensionerna

Sedan den industriella revolutionen har har inkomsterna i Sverige flerfaldigats. En tillväxt på 2 procent per år innebär en fördubbling på 35 år. Varje generation kommer alltså att ha nästan dubbelt så hög levnadsstandard som den föregående.

I det svenska pensionssystemet är pensionerna direkt knutna till den ekonomiska tillväxten. Ju högre tillväxt, desto högre löneökningar och desto snabbare växer inkomstpensionerna.

Det är det som gör att Frida får så hög levnadsstandard i ålderdomen. Pensionernas koppling till tillväxten är en helt grundläggande aspekt av pensionssystemet som alla bör känna till.

Det kan därför tyckas förvånande att den officiella prognostjänsten minpension.se, och de räknesnurror som finns på pensionsbolagens hemsidor, inte räknar med tillväxt alls!

Raknapension.se är den enda webbtjänsten som räknar med ekonomisk tillväxt. På minpension.se fanns tidigare en möjlighet att anta ökade löner i framtiden, men den är nu borttagen.

Den prognosstandard som Pensionsmyndigheten och pensionsbranschen tagit fram säger nämligen att tillväxten ska sättas till noll, som om Sveriges ekonomiska utveckling skulle stå helt stilla från och med nu. Pensionsmyndigheten hänvisar till fokusgrupper som ”visade tydligt att de flesta har svårt att förhålla sig till begreppet tillväxt”.

Minpension.se verkar tillhöra gruppen som har svårt att förhålla sig till tillväxt. På hemsidan kan man nämligen läsa att ”Lönerna var [förr i tiden] mycket lägre än i dag, men samtidigt var priserna så låga så din köpkraft var densamma som nu.” Det stämmer inte. Priserna var lägre, men lönerna var ännu lägre.

Med prognosstandardens antaganden – nolltillväxt och en börsavkastning på 2 procent – får Frida en pension på bara 17 000 kronor. Inte konstigt att många oroar sig för pensionerna.

Ska svenskarna tvingas spara mer?

Frida kan vänta sig en pension på minst 50 000 kronor i månaden. Ska hon tvingas spara mer av sin nuvarande lön på 25 000 för att få högre pension i framtiden?

Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) tycker det. Han vill höja avgiften till pensionssystemet med 1,3 procentenheter. Svenskarna ska på så sätt tvingas spara ytterligare drygt 20 miljarder till pensionen varje år. För Fridas del handlar det om 4 000 kronor per år.

I värsta fall görs avgiftshöjningen retroaktiv, vilket innebär att alla som har tjänat in till sin pension får sina pensionsrätter uppskrivna som om de hade betalat den nya, högre avgiften. De skulle innebära att den samlade pensionsskulden, som skickas vidare till yngre generationer, ökar med 650 miljarder. Jag har kritiserat detta förslag i en rapport.

Även om pensionsavgiften inte höjs retroaktivt, så att dagens löntagare sparar mer till sina egna pensioner, finns det anledning att vara kritisk.

Redan nu är det obligatoriska pensionssparandet minst 22 procent av lönen om man omfattas av kollektivavtal, vilket nio av tio gör. Pengarna kan inte tas ut i förtid eller belånas. Utöver det tvingas många att spara genom amorteringskravet på bolån, och de flesta har dessutom något frivilligt fondsparande, till exempel i ISK.

Systemet pressar in alla i samma mall

Det är rimligt att staten ser till att alla pensionssparar tillräckligt för att inte leva i armod i ålderdomen och tvingas förlita sig på statliga bidrag. Men dagens unga sparar mer än tillräckligt för att komma över den nivån.

Individens självbestämmande är viktigt även när det gäller pensionsfrågor. Vissa kanske föredrar att konsumera mer under arbetslivet, och är beredda att acceptera en relativt lägre levnadsstandard i ålderdomen.

En del personer kan föredra att ha en trygg pension under hela återstoden av livet, medan andra vill ha en högre pension under de första åren som pensionär, när man orkar med mer. Ytterligare några kanske helst vill få loss en större summa vid pensioneringen, för att kunna köpa en båt eller en sommarstuga.

Det statliga pensionssystemet pressar in alla i samma mall, fastän vi har olika preferenser och mål med livet.

Om avgiften till den allmänna pensionen höjs skulle det ökade sparandet samlas i stora statligt förvaltade pensionsfonder. Samtidigt vet vi från forskningen att tillgång till eget sparkapital ofta är en förutsättning för att entreprenörer ska lyckas.

Det är bättre om vi får förvalta vårt sparande själva än att byråkrater gör det åt oss.

Halvera skatten på tjänstepension

De som är närmare pensionen än 22-åriga Frida kommer inte att få lika hög pension som hon. En del kan behöva spara mer för att få en pension som de är nöjda med.

Ett bra sätt för politikerna att uppmuntra sådant sparande vore att sänka skatten på avsättningar till tjänstepension. I dag beskattas sådana med 24 procent, i stället för arbetsgivaravgifter på 31 procent. Men den rabatten är inte tillräcklig för att kompensera för att avsättningar till tjänstepension inte ger pensionsrätt i det allmänna systemet. Därför borde skatten halveras, till 12 procent.

Lägre skatt på tjänstepension gör att avvägningen mellan att få betalt med lön i handen eller med avsättningar till tjänstepension blir rättvis. Löntagarna kan då göra den avvägningen genom individuell löneväxling eller kollektiva löneförhandlingar.

***

De flesta har inte så stor anledning att oroa sig över pensionen. Det gäller särskilt unga; ju yngre man är desto rikare kommer samhället att vara när man är pensionär och desto högre pension kan man förvänta sig. Om man vill spara mer till pensionen borde vara upp till var och en och inte något som politikerna tvingar fram.

Vill du ha fler fördjupande artiklar om aktuella frågor direkt i din inkorg? Prenumerera på Smedjan nedan!