Sverige har chansen att göra en ny välståndsresa

Är Europa ett museum över gammal framgång? Frågan är aktuell, då Europas befolkning toppar om två år och därefter förväntas minska under resten av århundradet. Under de drygt tre årtionden som har passerat har Europa även halkat efter Nordamerika ekonomiskt. I andra avseenden ser framtidsutsikterna ljusare ut. Stockholm, London, Paris, Amsterdam och Dublin tillhör alla världens främsta centra för utveckling av deep tech. 

Samtidigt behöver Europa fortsätta att ligga i teknologisk framkant, för att undvika stagnation i en tid då tillväxtekonomierna i Asien springer ikapp. Så sent som 1990 stod de nuvarande EU-länderna och Nordamerika tillsammans för en klar majoritet på 55 procent av världens globala ekonomiska produktion. I samband med finanskrisen 2008 sjönk andelen till under hälften av världsekonomin, och idag är andelen 42 procent.

Det är egentligen inte märkligt att den dryga miljard människor som bor i Nordamerika och Europa inte längre utgör halva världsekonomin. I detta avseende har en normaliseringsprocess skett, i samband med att marknadsekonomi har spridit sig till fler länder, vilka har integrerats i den globala handeln och vuxit ekonomiskt. Vad som är anmärkningsvärt är att Nordamerika, som utgjorde en större andel av världens ekonomiska produktion redan för drygt 30 år sedan, har bibehållit sin relativa position betydligt bättre än EU.

Två tredjedelar av nedgången för Nordamerikas och EU:s samlade del av den globala ekonomin orsakades av EU:s ekonomiska eftersläpning. En förklaring kan vara att Nordamerika är så dominant inom så kallad spjutspetsteknologi. Denna teknologiska ledning har gjort att Nordamerika fortsatt utgör en dominerande del av den samlade globala ekonomin.

I det nya Deep Tech Index, som lanseras av European Centre for Entrepreneurship and Policy Reform (ECEPR), med stöd av Nordic Capital, undersöker jag de 500 ledande deep tech-företagen i världen och var de är baserade. Deep tech är ett samlingsnamn för avancerad och kraftfull ny teknik. Myndigheten Vinnova använder begreppet för att analysera utvecklingen av spetsteknik, bland annat med hjälp av den internationella företagsdatabasen Crunchbase. Rapporten fokuserar bland annat på robotik, datorteknik och kvantdatorer, läkemedel, fintech, samt rymden och avancerade material. Andra deep tech-områden är artificiell intelligens, green tech, clean tech, bio tech, samt fotonik och elektronik. Fokus för kartläggningen är den geografiska spridningen av världens ledande företag, i de avancerade tekniker som sammantaget är drivande för den ekonomiska utvecklingen.

Många av hubbarna för företag inom avancerad teknologi finns i Europa.

Ett starkt försprång för Nordamerika relativt Europa framträder tydligt, när det kommer till utvecklingen av spjutspetsteknologi. Hela 72 procent av de ledande deep tech-företagen i världen finns nämligen i Nordamerika, särskilt USA.

Europa har sammanlagt 14 procent av de ledande deep tech-företagen i världen. Det kan tyckas lågt, men försprånget till resten av världen är ändå tydligt. Asien har nämligen bara 11 procent av världens ledande deep tech-företag. 

I USA finns utöver Santa Clara Valley också New York, Boston och Los Angeles som är världsledande hubbar för deep tech-utvecklingen. De ledande städerna utanför USA är London, Tel Aviv, New Delhi, Toronto, Paris, Toyko, Bengaluru, Amsterdam, Berlin, Stockholm, Montreal och Dublin. Många av hubbarna finns alltså i Europa.

Vad krävs för att lyckas med djupteknologi? Frågan studeras i Deep Tech Index. De länder som har en hög koncentration av deep tech-företag per miljon vuxna utmärks av en rad faktorer. Dessa är: starkt privat egendomsskydd, lägre skatter som andel av den samlade ekonomiska produktionen, goda skolresultat i PISA, och hög andel världsledande högskolor i ingenjörsvetenskaper och teknologi per miljon vuxna.

Skolresultaten sjunker i Sverige och även i Finland, men de är starka i europeiska länder med låga skatter – där det lönar sig att plugga. Irland och Estland har numera betydligt bättre skolsystem än vad Sverige har. Här ligger Sverige nu i lä, men kan genom återgång till traditionell, vuxenledd undervisning åter stärka resultaten.

Enligt QS World University Rankings finns 30 av de hundra ledande högskolorna i ingenjörsvetenskaper och teknologi i Europa. Detta är lite fler än 27 i Nordamerika och strax efter 34 i Asien. 

I Sverige finns KTH med på topp-100-listan, men också Chalmers och Lunds universitet är nära världstoppen. Det är uppenbart att Sverige behöver ett lyft i kunskaperna för att lyckas, men lika uppenbart är att detta redan är en relativ styrka. Sverige satsar mer av den samlade ekonomiska produktionen på forskning och utveckling än något annat europeiskt land. Däremot hålls Sveriges och resten av Europas ekonomiska utveckling tillbaka av höga skatter, som gör att USA kan locka till sig de skarpaste hjärnorna.

***

Europa är inget museum över gammal framgång, men håller på att halka efter med en politik fokuserad på att bevara gammalt välstånd, inte att skapa nya ekonomiska värden. Därför är det viktigt att illustrera betydelsen av nytt välstånd. Det visar sig nämligen att ju fler världsledande teknologiföretag som finns per miljon vuxna, desto lägre är nivån på arbetslöshet.

Det behövs en ekonomisk politik och en utbildningspolitik som är inriktad på att skapa nytt framtida välstånd.

Det internationella sambandet är att förekomsten av ytterligare ett ledande deep tech-företag per miljon vuxna, är kopplat till 1,26 procentenheter lägre arbetslöshet i det landet. Om Sverige skulle nå upp till samma koncentration av deep tech-företag per miljon vuxna som i USA, så skulle det innebära fem ytterligare världsledande teknologiföretag, en fördubbling från dagens nivåer. I så fall skulle i storleksordningen 50 000 färre vara i arbetslöshet.

Det är realistiskt möjligt för Sverige att lyckas bättre i spjutspetsteknologi –  som Europas ledande kunskapsnation finns redan mycket av förutsättningarna på plats. Utvecklingen kommer dock inte av sig själv, det behövs en ekonomisk politik och en utbildningspolitik som är inriktad på att skapa nytt framtida välstånd.

En ny mentalitet krävs, om Europa och Sverige ska förbli ledande i teknologisk utveckling. Fokus behöver vara på att skapa framtidens välstånd, i nya teknologiskt avancerade företag.  Samma grundvision som tidigare lade grunden för Sveriges välståndsresa behövs än idag. I praktiken präglas Europa idag av en uppgivenhet, en starkare vilja och drivkraft till att faktiskt nå hela vägen till toppen krävs. Det som saknas är i grunden inte potential, utan självförtroende och en vision om en starkare tillväxtkurva.