Benjamin Dousa: Sverige behöver platt skatt

Sverige är på många sätt en välfungerande och dynamisk marknadsekonomi: Flest börslistade bolag i Europa. En aktie- och fondsparande befolkning. I Europatoppen när det kommer till riskkapitalinvesteringar i snabbväxande företag. Ingen förmögenhets- eller arvsskatt. På många områden har Sverige blivit ett mer normalt västerländskt land sedan 1970- och 80-talet. Men på ett område sticker vi fortfarande ut: skatten på arbete.

I tankesmedjans Heritage Foundations årliga index över hur fria länders ekonomier är kommer vi på tionde plats. Låg korruption och stark äganderätt drar upp oss, medan höga skatter drar ned oss. I jämförelse med andra OECD-länder ligger vi i världstoppen i skatteligan.

Skatter påverkar människors val och beteende; vilka varor vi köper, hur mycket vi jobbar och vad vi investerar i. Exempelvis leder en hög reavinstskatt på bostadsförsäljningar till att hushåll värjer sig från att sälja trots att de kanske bor för stort, medan en fastighetsskatt inte påverkar rörligheten på samma sätt. Därför är vissa skatter skadligare för ekonomin än andra. Problemet med det svenska skattesystemet är att vi har höga skatter på de skadligaste områdena.

Åsa Hansson, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, menar att höga skatter på arbete, särskilt för höginkomsttagare, hör till de mest skadliga:

– Hur man arbetar, hur hårt man arbetar, hur man blir kompenserad, vilken utbildning och karriär man väljer är faktorer en individ kan påverka. Därför snedvrider en skatt på arbete beslut i högre grad än andra skattebaser, som fastigheter och konsumtion. Höginkomsttagare har större möjlighet att påverka dessa val och är därför känsliga för skatter.

En majoritet av svenska folket kommer någon gång i livet att betala statlig inkomstskatt.

Den svenska marginalskatten på arbete, inklusive arbetsgivaravgifter, toppar på 66 procent. Skattenivån på den nivån betalas av personer med en månadslön på drygt 49 000 kronor i månaden, då den statliga inkomstskatten på ytterligare 20 procentenheter kickar in. En miljon löntagare betalar statlig inkomstskatt, så det handlar inte om en särskilt liten grupp i samhället. Exempel på grupper som ofta har löner över gränsen på 49 000 kronor i månaden är rektorer, tandläkare och präster. En majoritet av svenska folket har, eller kommer någon gång i livet att betala statlig inkomstskatt.

Genom att helt ta bort den statliga inkomstskatten skulle svenskarna bara betala kommunalskatten – i snitt 32 procent. Det betyder att inkomstskatten skulle vara platt, det vill säga att du betalar samma skattesats oavsett hur mycket du tjänar. Flera europeiska länder har i dag platta skatter, exempelvis Estland, Rumänien och Bulgarien.

Den senaste större reformen av det svenska skattesystemet genomfördes för över trettio år sedan. Sedan dess har världen blivit alltmer globaliserad och konkurrensen om världens topptalanger ökat. Men det svenska skattesystemet har i stort inte förändrats. Samtidigt har mer forskning tillkommit kring hur inkomstskatter påverkar människors beteenden. Inför politikernas beslut om skattereformen 1990-91 utgjorde arbetsutbudselasticiteter en central del av beslutsunderlaget. Det handlar om hur mycket en enskild person ändrar sitt arbetsutbud (arbetar fler eller färre timmar) när skattesatsen ändras. Arbetsutbudselasticiteten är generellt sett låg: relativt få personer har möjlighet att öka på sin arbetsvecka med enskilda timmar. Därför ansågs en hög inkomstskatt ha små samhällsekonomiska kostnader.

Modern forskning tittar i stället på beskattningsbar inkomstelasticitet. Begreppet fångar inte bara antalet arbetade timmar, utan även valet av utbildning, eventuell skatteplanering, hur man ställer sig till en befordran och själva ansträngningen. Forskning visar att när hänsyn tas till fler aspekter, ökar den samhällsekonomiska kostnaden för höga skatter på arbete. Det är med hjälp av nya modeller som forskning visat att slopandet av värnskatten sannolikt kommer att öka skatteintäkterna på sikt.

Baserat på svensk och internationell forskning är det troligt att platt skatt skulle leda till ökade skatteintäkter.

Platt skatt i Sverige skulle förstärka de positiva effekterna av att slopa värnskatten ytterligare. Det skulle bli mindre attraktivt att skatteplanera och ta ut inkomster i andra länder, fler skulle söka sig till utbildningar med höga löner och det skulle löna sig bättre att arbeta mer. I en forskningsgenomgång från Timbro har vi visat att platta skatter på sikt är billigare för staten än vad man kan tro. Baserat på svensk och internationell forskning är det troligt att platt skatt skulle leda till ökade skatteintäkter, där tiotals miljarder till statskassan inte är otänkbart.

Skattesystemet skulle genom en sådan strukturreform också bli mer rättvist. I dag betalar en person som tjänar 800 000 kronor ett år och därefter tar semester ett år mer i skatt än en person som tjänar 400 000 kronor två år i rad. Det betyder också att olika hushåll kan betala olika skattesatser för samma månadsinkomst, beroende på hur inkomsten är fördelad mellan personerna i hushållet.

Från vänsterhåll hörs ofta kritik mot sänkta skatter på höga inkomster utifrån ett jämlikhetsperspektiv. Exempelvis kritiserade Magdalena Andersson regeringen för att höja brytpunkten för den statliga inkomstskatten med inflationen i den senaste partiledardebatten i SVT. Faktum är att ett avskaffande av den statliga inkomstskatten skulle spela en relativt liten roll i utjämningen. Det beror på att den svenska omfördelningspolitiken framför allt sker genom skattefinansierade tjänster och transfereringar, som vård, skola, omsorg och bidrag.

I ett läge där Sverige har lägst tillväxt i EU borde skattefrågan vara högaktuell. Platt skatt skulle öka tillväxten, göra skattesystemet mer rättvist och skapa nya resurser till offentlig sektor.