Olivia Bergström: Svenska elever är oroande dåliga på matte

Den svenska skolan har högre kvalitet än vad man ofta får bilden av. Men det finns ett viktigt område som inte riktigt hänger med – matematiken. Endast hälften av eleverna i årskurs 9 får högre än betyget E på nationella proven i matematik och 16 procent får inte ens godkänt. Det är att jämföra med ämnet engelska där en betydligt mindre andel – tre procent – får underkänt och svenska där det är sex procent. Kunskaperna inom just matematik är med andra ord mycket sämre än inom andra ämnen. Sverige skulle kunna prestera bättre.

Och Sverige behöver prestera bättre. Inte bara för att ett underkänt betyg i matematik innebär att en elev inte får gymnasiebehörighet och därmed har betydligt mer begränsade möjligheter i livet. Utan även för att mycket tyder på att vi kommer att vara beroende av goda kunskaper inom området i framtiden. Matematik är en förutsättning för att klara av flera av utmaningarna framåt gällande teknik, transport och energi kopplat till den gröna omställningen och av samhället i stort. Kompetenser inom bland annat ingenjörskonst, teknik och matematik lär vara efterfrågade.

I rapporten Grundskolans kursplaner i matematik har Johan Prytz, docent i didaktik och doktor i matematik, gått igenom grundskolans kursplaner i matematik från 1962 till i dag. Sedan grundskolereformen 1962 har svenska skolan haft en rad läroplaner med tillhörande kursplaner i matematik med ganska stora skillnader i utformning. Vi har Lgr 62, Lgr 69, Lgr 80, Lpo 94, Lgr 11 samt den som infördes 2022 – Lgr 22. 

Mycket tyder på att vi kommer att vara  beroende av goda kunskaper i matematik i framtiden.

Exemplen på när undervisningen och kursplanerna i matematik har inneburit väldigt goda kunskapsresultat är få. Men det finns ett undantag, perioden mellan 1980 och 1995, där resultaten förbättrades mycket. År 1980 fick grundskolan sin tredje läroplan som kom att gälla fram till 1994. Lgr 80 innehöll detaljerade beskrivningar av vad undervisningen skulle handla om, i vilken omfattning och i vilken ordning. I kursplanen betonades matematikens vardagsnytta och man la mindre fokus på begreppsförståelse och mer på räknefärdigheter. Förutom algebra, grundläggande aritmetik, geometri och fler områden la man också till problemlösning som en del av de andra ämnena. 

Den perioden förbättrades Sveriges resultat i matematik i internationella mätningar kraftigt. Även i nationella mätningar bekräftades uppgången genom jämförelser i elevresultat mellan 1980 och 1985, och 1889 och 1993. Fler saker än bara läroplanerna kan såklart påverka resultaten, men resultatet ger ändå en indikation av effekten av den nya kursplanen. 

***

1994 infördes en ny läroplan av Bildtregeringen, där lärarens roll tonades ner. Tydliga kunskapskrav lyste med sin frånvaro. En ny typ av styrprincip för grundskolan introducerades – den renodlade målstyrningen som innebar att staten angav mål som skolorna sedan skulle arbeta efter. Kursplanen i matematik innehöll formuleringar om ämnets syfte och mål. Men den innehöll till skillnad från föregående kursplaner inga riktlinjer för hur undervisningen skulle bedrivas.

Från att den nya läroplanen infördes 1994 föll svenska elevers matematikresultat i internationella mätningar kraftigt fram till omkring 2010. En del av fallet mellan 2000 och 2010 kan förstås bero på en ökad invandring den perioden. Samtidigt har resultaten förbättrats efter 2010 när invandringen till Sverige var större. Men resultaten är inte tillbaka till samma nivå som perioden 1980 till 1995. I internationella kunskapsmätningen TIMSS har 48 procent av fallet sedan toppnoteringen 1995 raderats ut i matematik, bland åttondeklassare med svensk bakgrund. År 2011 kom en ny läroplan, men den innebar inte särskilt stora förändringar för kursplanen i matematik. Formuleringar om det matematiska innehållet blev lite mer detaljrika, men inte på samma nivå som 1980.

Från att den nya läroplanen infördes 1994 föll svenska elevers matematikresultat i internationella mätningar.

När regeringen i enlighet med Tidöavtalet reformerar skolans styrdokument behöver det finnas en särskild strategi för matematiken. Vägen framåt borde vara att ta inspiration från Lgr 80, med tydlighet och detaljer angående vad, i vilken omfattning och i vilken ordning eleverna ska lära sig vissa kunskaper. Formuleringar om förmågor borde tonas ned till förmån för detaljrika och exemplifierande formuleringar med matematiska uttryck och begrepp. Samtidigt som man blickar bakåt och tar inspiration från det som lett till goda resultat tidigare behöver man också fundera på hur matematikundervisningen kan bli ännu bättre på lång sikt för att möta utmaningarna, eftersom samhället i dag och framåt är inte detsamma som samhället för 30-40 år sedan. Det som var framgångsrikt då behöver kompletteras för att vara framgångsrikt imorgon.

Lyckas regeringen med en ny, eller reformerad, läroplan och kursplan i matematik handlar det inte om decennier innan man kan se resultat utan snarare om år. När Inger Enkvist, författare till den nyutgivna boken ”Kunskap i kris: Ideologier i svensk skola på 2020-talet” var med i SvD:s podcast Ledarredaktionen menade hon att en siffra som nämns är sex år: så snabbt kan man börja se resultat. Efter att Lgr 80 implementerades kunde man se förbättringar i elevresultat genom nationella mätningar redan efter fem år. En ny kursplan för matematiken kan med andra ord göra skillnad för de som nu börjar eller som nyligen har börjat grundskolan. 

Efterfrågan på kunskap inom matematik har varit betydande och kommer att vara betydande på framtidens arbetsmarknad. Att hälften av eleverna i grundskolan inte får mer än godkänt, och nära var femte inte ens får godkänt, duger inte. Inte om man värnar det som borde vara skolans grundläggande uppgift, att ge elever kunskap så att de har möjlighet att lyckas i livet. När regeringen reformerar läroplanen behöver man göra en särskild satsning på just matematiken, om vi vill att Sverige ska vara konkurrenskraftigt.