Spelautomater är inte statlig kärnverksamhet

Just nu finns ingen aktuell säljlista över statliga bolag som staten ska göra sig av med, rapporterade Dagens Industri strax efter att den nya regeringen tillträtt. ”Just nu”, är kärnorden här. För även om listan över avyttringar inte färdigställts, finns skäl att hoppas att listan är under konstruktion. Och att ett särskilt bolag toppar den: Svenska Spel.

Statsminister Ulf Kristersson gav Finansdepartementet som styrs av Moderaterna ansvaret för den statliga bolagsportföljen. Och ett särskilt ansvar för styrningen av de statliga bolagen tilldelades finansminister Elisabeth Svantessons statssekreterare Lars Hjälmered.

”Regeringen har utsett mig till statssekreterare i Finansdepartementet där jag ska arbeta med statligt ägande”, twittrade Hjälmered glatt när beskedet kom. ”Du menar att du ska arbeta mot statligt ägande…?;)” skämtade Timbros vd Benjamin Dousa menande till svar.

Tidigare har nämligen Hjälmered gjort sig känd för att vara skeptisk till statligt ägande. Inför valet 2018 annonserade han i egenskap av näringspolitisk talesperson att Moderaterna vid en valseger på sikt skulle sälja SBAB och Telia. ”Om förutsättningarna är de rätta”.

Kanske än mer intressant: I oktober 2010 skrev han tillsammans med sin moderata kollega Finn Bengtsson motionen ”Försäljning av Svenska Spel”. Där uttrycks att staten endast ska äga företag om ett särskilt samhällsintresse motiverar det. I andra fall ska staten överlåta företagandet till andra, medan staten ska ägna sig åt att främja ett sunt företagsklimat med god konkurrens.

Att driva företag är inte en uppgift för det offentliga. Tvärtom. 

Inställningen överraskar inte. I det moderata partiets ideologi finns ett självklart motstånd mot statligt ägande. Att driva företag är inte en uppgift för det offentliga. Tvärtom. 

Som partiledare Ulf Kristersson under valrörelsen uttryckte saken: ”Vi tycker i grund och botten att man ska ha så få statliga bolag som möjligt, men så finns det ibland goda skäl att ha undantag.” 

Det är svårt att se att några sådana skäl föreligger för Svenska Spel.

Den 1 januari 2019 trädde en ny spellagstiftning i kraft. Spelmarknaden delades upp i tre delar: en marknadiserad del för online-spel och vadhållning, en oligopolartad del för lotterier, och en tredje monopoliserad del för landbaserade kasinon och spelautomater. 

På den kommersiella marknaden får alla bolag som av Spelinspektionen beviljats spellicens verka. På lotterimarknaden konkurrerar staten i form av Svenska Spel med ideella föreningar och religiösa trossamfund ”som har till huvudsakligt syfte att främja allmännyttiga ändamål” – och med Socialdemokraternas lotteriverksamhet förstås. På den sista delen av spelmarknaden råder statligt monopol. Enbart Svenska Spel får driva kasinon och sätta upp spelautomater på restauranger.

Den tredelade marknaden resulterade i att Svenska Spel blev till en koncern med tre olika affärsområden, en del för varje delmarknad. Lotteridelen blev kvar i moderbolaget AB Svenska Spel. Monpopolverksamheten fortsatte som Vegas och Casino Cosmopol. Medan onlinespelen flyttades till det separata dotterbolaget Svenska Spel Sport & Casino AB.

Den nya lagstiftningen innebar en viss anpassning till marknadsmekanismer och till verkligheten. Under lång tid hade övergången till en digitaliserad spelmarknad gjort en stor del av marknaden oreglerad. Det blev helt enkelt för svårt att stoppa företag som juridiskt befinner sig utanför landets gränser, men som låter användarna spela online i Sverige. I praktiken hade svenska politiker inget annat val än att acceptera den virtuella spelmarknaden. Den var ändå redan här.

Privata bolag skulle nu konkurrera mot staten på en marknad som regleras av sin konkurrent: staten.

Men anpassningen skapade också en nytt märklig läge. Privata bolag skulle nu konkurrera mot staten på en marknad som regleras av sin konkurrent: staten. Statens roll blev en nästan perfekt illustration av uttrycket  ”att sitta på dubbla stolar”. Det är inte en marknad värd namnet.

Den naturliga i ett sådant läge vore att staten begränsar sig till att reglera och utöva tillsyn över spelen, i stället för att som idag både vara lagstiftande- och konkurrerande aktör på en och samma marknad. Kort sagt: till att börja med bör regeringen göra sig av med dotterbolaget Svenska Spel Sport & Casino AB.

Att överlåta företagandet till andra, och fokusera på att främja ett sunt företagsklimat med god konkurrens, det var ju så Lars Hjälmered i sin motion beskrev statens roll. Men det finns ingen anledning att nöja sig där. 

När vi konstaterat att det föreligger starka skäl att sälja av den del av Svenska Spel som konkurrerar med privata bolag, riktas blickarna mot koncernens andra del: den kvarvarande delen av det statliga spelmonopolet.

***

Som med annan verksamhet där staten har monopol – som Systembolaget – används argumentet folkhälsan. Produkten är så skadlig att staten ska sälja den till medborgarna. Men precis som med fallet Systembolaget är det hyckleri. 

Den officiella historien är att bolaget ska vara restriktivt och måttfullt i sin marknadsföring och sitt erbjudande. Verkligheten är en annan.

 Spelautomater intill baren på den lokala pizzerian för att få folk att spela mindre?

Alla som sett Svenska Spels reklam lär vara benägen att hålla med. Spelautomater som placeras intill baren på den lokala pizzerian. Affischer i tunnelbanan. TV-reklam. Ett minst sagt spännande sätt att försöka få människor att spela mindre.

Men det finns mer flagranta exempel. Som när Casino Cosmopol AB:s marknadschef strax efter att den nya lagstiftningen trädde i kraft 2019 på sin blogg vädrade hur glad hon var att bolaget nu skulle få göra reklam utomhus. Till exempel få vara med på Pridefestivalen, olika event, gatufester och på matfestivalen Smaka på Stockholm. “Extra roligt” var det att få bjuda på alkoholfria drinkar på den årliga Svenska idrottsgalan i Globen. Blogginlägget som har rubriken “Gala, glitter S.U.P. och ansvar” avslutas med “oavsett nya regler är det fortsatt viktigt för oss inom Casino Cosmopol att vi är särskilt måttfulla i vår marknadsföring av spelverksamheten”. En flexibel tolkning av måttfull marknadsföring, kan tyckas.

Eller som när Casino Cosmopol i augusti 2022 firade 20-årsjubileum för casinot i Göteborg. På sin hemsida säljer Svenska Spel in festligheterna med orden “på programmet finns dinnershows med Joe Labero, akrobater, spektakulär dans, livemusik, eldshow och många spännande överraskningar.”. 

År 2007 kunde Tomas Tobé, idag moderat europaparlamentariker, med hjälp av riksdagens utredningstjänst visa att Svenska Spel systematiskt placerat ut spelautomater i socioekonomiskt svaga områden. I mer välmående områden var automaterna färre. När det kommer till kritan tycks det statliga bolaget vara mer månt om att säkra sina marknadsandelar och intäkter, än om att säkra hälsan för den som spelar.

Om ständig reklam och extraordinära evenemang är strategin för att få färre kunder bör Svenska Spel skaffa ny marknadsavdelning.

Om ständigt närvarande reklam och spelmöjligheter, samt extraordinära evenemang är Svenska Spels strategi för att minska intresset och få färre kunder, gör nog bolaget rätt i att skaffa sig en ny marknadsavdelning. Kommunikationen påminner om den från vilket kommersiellt bolag som helst.

Men kanske är det så enkelt att monopolet inte grundas på folkhälsomotiv, utan på fiskala sådana. Människor som spelar – likt människor som dricker alkohol – har vad nationalekonomer brukar kalla en inelastisk efterfrågan. På vanlig svenska, konsumenterna kommer fortsätta konsumera även om priset stiger. Därmed utgör både alkoholförsäljning och spelförsäljning en perfekt kassako. Medborgarna spelar och dricker, och som kunder till staten går bolagens vinst direkt till statskassan. Smidigt. 

Om de dubbla stolarna på marknaden, och hyckleriet på monopolsidan inte vore skäl nog för regeringen att sälja av Svenska Spel, kan frågan göras ännu enklare. Att bedriva kommersiell spelverksamhet bör inte vara del av det offentliga åtagandet. Att sälja lotter bör inte vara del av det offentliga åtagandet. Och att driva casinon bör inte vara det heller.

***

En borgerlig regering gör rätt i att begränsa statens uppgifter till det staten sköter bäst – till det staten måste syssla med. En stat utan gränser växer, och en svällande stat innebär ofrånkomligen att mer makt flyttas från medborgare och näringsliv, till politiker och tjänstemän. Att se till att staten inte äger fler bolag än absolut nödvändigt bör vara en grundläggande reflex för varje politiker med en marknadsliberal grundsyn. 

Strax efter att den nya regeringen tillträtt var ansvarig statssekreterare Lars Hjälmered besked att det inte finns några bolag på statens säljlista just nu. Låt oss hoppas att svaret nästa gång frågan ställs åtminstone lyder Svenska Spel.

Vill du ha Susanna Silfverskiölds texter direkt i din inkorg? Prenumerera på Smedjan nedan!