Samhälle Granskning
Smutskastningen av privata äldreboenden saknar grund
Ledande socialdemokrater har sedan pandemins utbrott beskyllt privata aktörer för de höga covid-dödstalen på landets äldreboenden. Natanael Kvidal djupdyker i statistiken och konstaterar att det är ett spinn helt utan verklighetsförankring.
I debatten om den svenska coronahanteringen kom privata äldreboenden att hamna i skottgluggen. Många minns den intervju som Deutsche Welle höll med utrikesminister Ann Linde (S) i juni förra året. Skälet till intervjun var, som bekant, den anmärkningsvärda svenska coronastrategin. Redan tidigt i programmet så stod en sak klar: Sverige hade misslyckats med att skydda de äldre som befann sig på äldreboende, där den höga dödligheten utmärkte sig i Europa.
Situationen föranledde programvärden Sarah Kellys fråga:
– About half of the deaths (from covid-19) have been in homes for the elderly and those 70 (years and older) have accounted for more than 90 percent of all death.
– So when you set up the goals (of the Swedish corona strategy), was it just for the young in your population?
Ann Linde bekräftade att Sverige inte lyckats hålla smittan borta från våra äldreboenden. Fortsättningen på hennes svar visade tydligt var utrikesministern ansåg att skulden för de höga dödstalen borde läggas. Föga förvånande menade hon att skulden låg hos privata utförare samt, åtminstone indirekt, hos vikarier som arbetar på äldreboenden:
– In Sweden, many elderly care homes are privately owned. There is a lot of precarious work, there is also a lot of people working there that do not have a monthly salary, they are only there per hour. Many of those (per hour workers) did not stay at home when they had slight symptoms. And this is something that we in Sweden really have to evaluate later…
Programvärden lät Ann Linde tala till punkt, men responderade sedan med:
– What was your level of responsibility though?
Det finns goda skäl att tro att Ann Lindes bild av dödligheten på privata äldreboenden har fått fäste i den svenska samhällsdebatten. Och mycket talar för att bilden kommer att förstärkas. I sommar har bland annat Dagens Nyheter (16/6) rapporterat om hur personal larmat om överdödlighet bland äldre på Attendos boenden. Media har även skrivit om ett boende som drivs av Vardaga i Kungsbacka, där utföraren har stött på liknande kritik angående de många dödsfallen i sin verksamhet.
Syftet med denna artikel är inte att påstå att det inte finns några som helst problem hos privata utförare, eftersom det är uppenbart att flera felsteg har begåtts. Det är inte heller att utvärdera den svenska coronastrategin, eller säga vad man skulle ha gjort för att skydda äldre på bättre sätt. Syftet är i stället att avfärda utrikesministerns påstående om ett tydligt samband mellan privata äldreboenden och dödlighet bland äldre för vad det just är, nämligen politisk ideologi och svartmålning. I värsta fall riskerar denna svartmålning att leda till politiska beslut som hämmar utvecklingen av svensk äldreomsorg, där de största förlorarna är de äldre själva.
***
Ann Lindes påstående om att privata utförare drivit på dödligheten på svenska äldreboenden är tacksamt utifrån en samhällsvetenskaplig synpunkt. Detta eftersom det är en klar hypotes som går att pröva statistiskt. Två studier, en från SVT och en från analys- och rådgivningsföretaget Sirona Health Solutions, har undersökt överdödlighet på svenska äldreboenden. I denna artikel har jag själv genomfört en studie på uppdrag av Timbro som specifikt syftar till att pröva Ann Lindes påstående.
Låt oss börja med SVT:s granskning av överdödlighet. Notera att granskningen offentliggjordes den andra juni 2020, vilket innebär att resultatet var känt innan Deutsche Welle i sin tur publicerade intervjun med Ann Linde. Resultatet angående överdödlighet hos privata respektive kommunala utförare talade sitt tydliga språk.
Överdödlighet mäter hur många fler som dött än genomsnittet under tidigare tidsperioder. Även om det inte anger exakt dödsorsak ger måttet en indikation på var covid-19 har slagit hårdast. I Region Stockholm, som SVT:s granskning fokuserade på, var överdödligheten 97 procent för privata äldreboenden och 104 procent för kommunala, det vill säga något lägre bland privata utförare. SVT drar följaktligen slutsatsen att det inte finns någon klar skillnad mellan boenden med olika driftsform.
November 2020 publicerade Sirona Health Solutions på uppdrag av Svenskt Näringsliv en liknande analys av överdödligheten bland äldreboenden med olika regiform i Region Stockholm, Västra Götaland och Skåne. Även här var resultatet tydligt: i både Stockholm och Västra Götaland var överdödligheten lägre på boenden i privat regi jämfört med boende i kommunal regi. Förvisso var resultatet inte statistiskt signifikant, vilket innebär att det inte går att finna någon statistiskt säkerställd relation mellan utförare och dödlighet.
***
För att få en heltäckande bild över Sverige valde Timbro att komplettera dessa två ovanstående studier genom att samla in data från Sveriges kommuner (där data funnits tillgängligt) och därefter genomföra en egen undersökning med hjälp av metoden regressionsanalys. Genom en regressionsanalys kan man undersöka om det finns ett statistiskt samband mellan olika variabler, i detta fall sambandet mellan privata äldreboenden och dödlighet bland äldre. Det svarar således på om det existerar en systematisk skillnad i dödlighet mellan privata och kommunala äldreboenden. Om det existerar ett statistiskt samband mellan två variabler så säger man att sambandet är statistiskt signifikant, vilket brukar markeras med en asterisk (*) i den tabell där resultatet presenteras.
För att få en heltäckande bild har Timbro samlat in data från Sveriges kommuner för att därefter genomföra en egen undersökning.
Undersökningen använder sig av data på aggregerad kommunnivå. Analysen har baserats på ett antal regressioner med dödlighet till följd av covid-19 på äldreboende som beroende variabel. Syftet är att, på ett nytt sätt, pröva huruvida Ann Lindes påstående om dödlighet stämmer. Den oberoende variabeln av intresse är först och främst andel äldre i privata äldreboenden i kommunen. Om Ann Linde (S) har rätt så bör sambandet mellan andel i privata äldreboenden och dödlighet hos äldre till följd av covid-19 vara positivt och statistiskt signifikant.
Modellen prövar även för andel heltidsanställda inom äldreomsorg. Variabeln används för att pröva huruvida fler heltidsanställda, vilket är en indikation på färre vikarier, har en statistiskt signifikant relation med minskad dödlighet. Detta prövas eftersom bland annat Ann Linde har antytt att en av de faktorer som drivit på ökad dödlighet är just brist på månadsanställda samt att vikarier valt att gå till jobbet trots att de haft symptom, vilket alltså underförstått skulle innebära att det har varit just vikarier som drivit på smittan och dödligheten bland våra äldre. Om Ann Linde (S) har rätt bör sambandet mellan andel heltidsanställda och dödlighet från covid-19 på äldreboenden vara negativt och statistiskt signifikant.
Genom en regression är det dessutom möjligt att kontrollera för andra potentiella effekter. Detta innebär i statistiska termer att vi exempelvis, genom att kontrollera för ”medelålder på äldreboende”, håller medelålder konstant. Med andra ord ser man till att regressionen verkligen tar sikte på det som beror på skillnader i andel privata utförare, och inte på skillnader i exempelvis medelålder bland de äldre.
Läs också:
Utöver ”medelålder på särskilt boende” kontrollerar regressionerna även för bland annat medelinkomst i kommunen, befolkningstäthet, genomsnittet för den subjektiva hälsonivån bland boende innan pandemin och kostnad per person på äldreboende. Det ingår även en variabel från SCB som mäter ”Nöjd-medborgar-Index Äldreomsorg”, vilket är ett sätt att mäta kvalitén på äldreomsorgen – även denna med data från före pandemin för att undvika problem med omvänd kausalitet. Sist men inte minst så kontrollerar modellen även för vilken region varje kommun ligger i.
Resultatet från regressionerna presenteras i tabellen nedan. Kom ihåg att för att ett statistiskt samband skall föreligga måste relationen vara statistiskt signifikant, vilket i så fall markeras med en asterisk(*).
Låt oss direkt undersöka om vi hittar stöd för Ann Lindes påstående. I regression I och regression II så prövar vi andel äldre i privata äldreboenden (Huvudvariabel 1). Som tidigare har nämnts bör detta samband vara både positivt och statistiskt signifikant för att Ann Linde skall ha rätt om att privata utförare drivit på dödligheten bland äldre. Eftersom resultatet för andel äldre i privata äldreboenden inte är statistiskt signifikant blir slutsatsen att Ann Lindes påstående saknar stöd.
Regression I och regression III prövar i sin tur påståendet om heltidsanställda och vikarier (Huvudvariabel 2). Om Ann Linde har rätt bör en högre andel heltidsanställda, där det är sannolikt att fler heltidsanställda innebär färre vikarier, ge ett negativt och statistiskt signifikant samband. Resultatet visar att relationen inte är statistiskt signifikant, och dessutom till och med svagt positiv i regression III. Detta innebär, återigen, att vi inte hittar något stöd för Ann Lindes uttalande.
Standardavvikelse i parentes. Statistisk signifikans markeras med asterisk*
Källa: Socialstyrelsen och Kolada. Gäller antal avlidna från covid-19 på äldreboende fram till 7 juni 2021. Signifikansnivå (*p<0,1)
Slutsatsen från denna undersökning är därför att det inte går att finna något statistiskt signifikant samband mellan förekomsten av privata äldreboenden och dödlighet från covid-19. Detta innebär således att Ann Lindes påstådda kausala samband, om att privata utförare skall ha drivit på covid-19-dödligheten på äldreboenden, helt enkelt saknar stöd. Inget i resultaten har hittills visat på systematiska skillnader i dödlighet hos privata utförare jämfört med kommunala äldreboenden. Resultatet i denna studie ger inte heller något stöd för Ann Lindes försök att skjuta över skulden för de höga dödstalen på brist på månadsanställda, eller indirekt på timvikarier.
Detta innebär således att Ann Lindes påstådda kausala samband helt enkelt saknar stöd.
Kontrollvariablerna i tabellen visar dock att det återfinns ett signifikant samband mellan högre medelinkomst i respektive kommun och lägre dödlighet till följd av covid-19, vilket innebär att kommuner med en rikare befolkning har haft lägre dödlighet. På samma sätt finns det visst stöd för att en högre kostnad per person som bor på ett äldreboende kan härledas till lägre dödlighet.
Vidare så verkar en högre andel utrikesfödda över 65 år ha en statistiskt signifikant relation med ökad dödlighet av covid-19. Bland annat Folkhälsomyndigheten och media har också rapporterat att just utrikes födda från vissa länder drabbats hårdare. Slutligen är även en del regionala kontroller, som inte redovisas med hänsyn till tabellens längd, statistiskt signifikanta. Detta beror eventuellt på olika smittspridning hos regionerna, alternativt en differens mellan de regionala sjukvårdsorganisationerna.
***
Det finns nog få personer som tror att Ann Linde medvetet ljög om dödligheten på Sveriges äldreboenden. Å andra sidan, med ovanstående resultat som bakgrund, framstår det allt mer som att utrikesministern gav ett svar med tydligt ideologisk prägling, som både vid tiden för intervjun med Deutsche Welle och därefter visat sig sakna stöd. Frågan om dödlighet på svenska äldreboenden är långt mer komplicerad än att den förklaras bäst genom driftsform.
Det är ett vanligt problem att ideologin får bestämma hur verkligheten ser ut, även när fakta talar emot ens egna ståndpunkt. Det är också därför denna artikel skrivs. Till hösten avser Timbro att lansera en rapport som visar hur Sverige inte kommer att klara av att möta det demografiska behovet av äldreboenden med nuvarande byggtakt, vilket även Finansdepartementet och finansministern tidigare varnat för. Därför är det uppenbart att Sverige behöver fler privata utförare som driver och bygger äldreboenden, inte färre.
Det är ett vanligt problem att ideologin får bestämma hur verkligheten ser ut, även när fakta talar emot ens egna ståndpunkt.
Det finns många hinder som står i vägen, vilket rapporten i detalj kommer att gå in på, men ett av dem är just den politiska osäkerheten. Att bygga ett äldreboende är en omfattande investering för en privat utförare (Bergman & Jordahl, 2014). Investeringen är också långsiktig och sträcker sig således längre än en mandatperiod, vilket innebär en stor risk för utförare eftersom den politiska majoriteten i en kommun kan ändras och vid ett sammanträde besluta om att stänga ner en privat utförares verksamhet.
När privata utförare dessutom hör statsministern tala om privatiseringsstopp, något som skulle omöjliggöra nyetablering, eller för den delen en utrikesminister som inför hela världen beskyller deras verksamhet för att driva på dödligheten bland äldre, är det självklart att dessa aktörer avskräcks. Det är tragiskt, inte minst för att vi lever i en tid då den demografiska bomben tickar runt hörnet – en bomb där behovet av äldreboendeplatser med nuvarande byggtakt inte kan mötas på långa vägar.
Det kraftiga motståndet som Socialdemokraterna riktar mot privata utförare vilar på två huvudsakliga grunder. Dels bygger det på en övertygelse om att privata krafter inte skulle kunna göra bättre ifrån sig än kommunala, vilket alltså inte stämmer, dels tar det stöd i enskilda skandaler där enstaka privata utförare haft allvarliga problem i sin verksamhet.
Slutsatsen blir alltså att motståndet till stor del handlar om ideologiska skygglappar.
Motivet är alltså inte systematiska problem med (över)dödlighet, vilket denna text kunnat bekräfta. Inte heller är det skillnader i kvalitet, något som Socialstyrelsen och Vårdföretagarnas rapporter kunnat visa. Och det handlar inte heller om ekonomi, då privata utförare per dygn visat sig vara billigare.
Slutsatsen blir alltså att motståndet till stor del handlar om ideologiska skygglappar. Och då privata utförare, som nämnt ovan, mer än någonsin tidigare behövs för att möta behovet av omsorg i framtiden är det de äldre som blir de största förlorarna när de privata alternativen motarbetas från politiskt håll. Särskilt när motståndet sker på ideologiska grunder, snarare än empiriska.