Vilka partier skapar flest jobb?

Drygt en miljon svenskar i arbetsför ålder jobbar inte och arbetslösheten är fjärde högst i EU. Med stegrande energipriser, industrier som varnar för massvarsel och inflation som riskerar att slå hårt mot både hushållens och näringslivets ekonomi, är arbetslöshet och sysselsättning viktiga frågor i årets valrörelse.

Vi har granskat hur partiernas förslag kan förväntas påverka sysselsättningen utifrån forskning och vedertagen ekonomisk teori. Det här är vårt resultat:

Plus betyder att sysselsättningen ökar, minus att sysselsättningen minskar och noll att förslagen sammantaget inte bedöms påverka sysselsättningen

Lyssna på poddversionen av denna artikel på Spotify, Apple Podcasts eller i din webbläsare.

Skatter

Incitamenten för att arbeta – skillnaden mellan bidraget till den som inte jobbar och lönen efter skatt – spelar roll för hur många som väljer att söka jobb, visar forskningen. Jobbskatteavdraget har därför uppskattningsvis skapat i storleksordningen 150 000 jobb, och förstärkningar av jobbskatteavdraget kan förväntas höja denna siffra.

Vi har tidigare kartlagt partiernas skattepolitik. Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna föreslår sänkt skatt på arbete genom utökat jobbskatteavdrag. Regeringen och Centerpartiet genomdrev i stället en generell skattereduktion på all inkomst – även sjukpenning och a-kassa.

Centerpartiet vill också sänka arbetsgivaravgifterna för bland annat ungdomar, något som flera studier visat ger fler jobb (trots det kan man ifrågasätta om skattesänkningen är rätt prioritering).

Vänsterpartiet förespråkar en mängd skattehöjningar på sparande, bolag, arv, förmögenhet och höga inkomster. I synnerhet höjd bolagsskatt leder enligt forskningen till minskade investeringar och lägre löner och därmed färre jobb på både kort och lång sikt.

Socialdemokraterna (och Miljöpartiet) har aviserat en ”beredskapsskatt” som partiet vägrar konkretisera, men som beroende på utformning kan leda till lägre sysselsättning.

Partiernas betyg på skatteområdet:

A-kassa

Ett av de politikområden som påverkar arbetslösheten är a-kassan. Forskningen är klar och tydlig: högre a-kassa ger högre arbetslöshet och längre ersättningstid ger högre arbetslöshet.

Under coronapandemin höjde regeringen inkomsttaket i a-kassan. I budgeten för 2022 ville regeringen förlänga de tillfälliga höjningarna. V, MP och SD driver samma politik som regeringen och vill att de tillfälliga höjningarna av a-kassan ska permanentas. Det kommer låsa fast ersättningsnivån och därmed också arbetslösheten på en permanent högre nivå.

I en tidigare granskning av partiernas a-kassepolitik har Oliver Rykatkin utgått från Finansdepartementets beräkningskonventioner. Utifrån dem hade M varit bäst för jobben – de vill att taket ska återgå till samma nivå som innan pandemin och de vill också förkorta perioden med a-kassa. Det hade gett strax över 100 000 fler i arbete på lång sikt.

L vill också sänka taket och kommer nära M-nivån med 90 000 fler i arbete, KD föreslår en mildare version och skulle enligt beräkningskonventionerna få upp sysselsättningen med 70 000 personer och C har en egen modell för a-kassan, där de vill trappa av ersättningen i flera steg. Det hade gett 53 000 fler i jobb. 

Alla borgerliga partiers a-kassepolitik skulle ge stora positiva effekter på antalet människor i arbete, medan S, V, SD och MP driver åt motsatt håll.

Partiernas betyg på a-kassan:

Sjukpenning

Sjukpenning är en av statens största utgifter – 41 miljarder i år. Pandemin innebar att regeringen avskaffade kontroller som karensavdraget och krav på läkarintyg efter åtta dagar för att kortsiktigt minska smittspridningen. På längre sikt riskerar dock bristen på kontroller leda till att fler personer sjukskriver sig och att sjukskrivningsperioderna förlängs.

Flera studier från bland andra statliga forskningsinstitutet IFAU visar nämligen att kontroller, ersättningsnivåer och tidsgränser påverkar sjukfrånvaron. För den som är sjuk riskerar höga ersättningsnivåer, bristande kontroller och frånvaro av tidsgränser att bli en björntjänst som håller kvar en i utanförskap trots att arbetsförmågan återhämtat sig.

M, KD, C, och L är överens om öka kontrollerna kring sjukpenningen för att öka sysselsättningen och göra vägen till arbete snabbare. Samtliga partier förespråkar återinförandet av en bortre tidsgräns i sjukförsäkringen och sa nej till regeringens förslag om höjt tak i sjukpenningen.

S och MP vill göra regelverket mindre restriktivt kring sjukpenningen och har bland annat genomfört ett högre tak. SD förespråkar en liknande politik medan V vill ha ännu större satsningar. 

Partiernas betyg på sjukpenningsområdet:

Pensioner

Svenska pensionärer har aldrig haft det så höga inkomster och aldrig tidigare har så få av dem varit fattiga.

Ändå var Vänsterpartiets krav för att släppa fram Magdalena Andersson som statsminister att bidragen till äldre med låga pensioner höjs med 1 000 kronor per månad. Förslaget trädde i kraft nu i augusti, något modifierat, med stöd av Centerpartiet.

Det som tjänat in till en pension på 15 000 kronor eller mer får dock ingen förstärkning. Det gör att det blir mindre lönsamt att ha arbetat. Respektavstånd mellan den som har jobbat ett helt liv och den som inte gjort det minskar. Förslaget leder dessutom till marginaleffekter över 100 procent, så kallade Pomperipossaeffekter, vilket innebär att vissa personer får lägre pension ju mer de arbetar.

Motförslaget från M, KD, L och SD innehöll också en skattesänkning till pensionärer med lite högre inkomster. Även det förslaget innebar dock minskat respektavstånd eftersom skattesänkningen till de med högre pensioner är mindre än bidragshöjningen till de med lägre pensioner.

Som en del av överenskommelsen med regeringen fick Centerpartiet igenom en skattesänkning till äldre som arbetar, vilket forskning visat är effektivt för att få fler att jobba längre. Även M, KD och L driver sådana skattesänkningar.

S, V, MP och SD vill också höja pensionsavgiften, vilket skulle innebära högre skatter på den arbetande befolkningen.

Även pensionsåldern påverkar sysselsättningen. Eftersom livslängden ökar gradvis måste även pensionsåldern följa med. V och SD är emot detta, medan samtliga övriga partier är för en gradvis höjning av pensionsåldern.

Partiernas betyg på pensionsområdet:

Arbetskraftsinvandring

Arbetskraftsinvandring innebär att det kommer människor till Sverige för att arbeta. Om det kommer tusen arbetskraftsinvandrare kommer sysselsättningen alltså öka med tusen personer. Det innebär också att sysselsättningsgraden går upp. Därför är arbetskraftsinvandringen en vinst både för statskassan och för Sveriges ekonomi som helhet.

Varje år beviljas ungefär 25 000 arbetstillstånd. Eftersom arbetskraftsinvandringen möjliggör bättre matchning innebär den också en bättre fungerande arbetsmarknad och ekonomi som helhet. Det illustreras av att mer än 90 procent av de arbetstillstånd Arbetsförmedlingen har yrkesprognos för går till bristyrken – mindre än fem procent går till yrken där Arbetsförmedlingen menar att överskott.

Att arbetskraftsinvandringen innebär bättre matchning gör också att företag som anställer arbetskraftsinvandrare växer mer än jämförbara företag. Invandrare tar alltså inte någons jobb – tvärtom går både sysselsättning och produktivitet upp.

Flera partier har förslag för att begränsa arbetskraftsinvandringen. M vill ha inkomstkrav på 85 procent av medianlönen. Det skulle innebära att knappt hälften av arbetskraftsinvandrarna stoppades. Även med det undantag för säsongsarbete som M vill se innebär det nästan tiotusen färre som arbetar i Sverige. 

Kristdemokraterna vill ha ett ännu högre inkomstkrav – 35 000 kronor – vilket hade stoppat en stor majoritet av arbetskraftsinvandringen, men de vill ha undantag för bristyrken. 

S, V, KD och SD vill ha en arbetsmarknadsprövning: bara om det är ett bristyrke ska arbetskraftsinvandringen tillåtas. KD kombinerar det med ett inkomstkrav, och vill tillåta invandring till löner över 35 000 kronor utan bristyrkesprövning.

Det är svårt att säga exakt vad prövningen skulle innebära. Går man på Arbetsförmedlingens bedömningar är i princip all arbetskraftsinvandring redan till bristyrken. I så fall vore förslaget tandlöst.

Men Sveriges historiska erfarenhet av bristyrkesprövning är snarare fackliga veton och strikt tillämpning. Om resultatet blir en återgång till arbetskraftsinvandringen som den såg ut fram till 2008, när bristyrkesprövningen avskaffades, kommer 20 000 färre att komma till Sverige och arbeta varje år.

C, L och MP vill underlätta för arbetskraftsinvandring genom stoppad kompetensutvisning. De tre partierna vill också utöka de talangvisum som infördes i juni 2022.

Partiernas betyg på arbetskraftsinvandring:

Lyssna på poddavsnittet av Ekonomerna på samma tema.