Här är partiernas bästa och sämsta skatteförslag

Regeringen har lagt en offensiv valbudget med tyngdpunkt på ökade utgifter. I budgeten ökar utgifterna med 62 miljarder och skatterna sänks med 13 miljarder. Detta trots att Konjunkturinstitutet bedömde utrymmet för ofinansierade reformer till bara 40 miljarder.

Regeringens budget har tydligt satt tonen för partiernas budgetmotioner, som presenterades i veckan. Alla partier lägger en lika expansiv budget som regeringen. Dess vilja att spendera har också smittat av sig på de övriga partierna. Även de forna allianspartierna och Sverigedemokraterna lägger majoriteten av reformutrymmet på ökade utgifter snarare än sänkta skatter.

Moderaterna sänker skatterna mest, med 35 miljarder (jämfört med om inga aktiva beslut fattats). Liksom tidigare år är den största skattesänkningen en förstärkning av jobbskatteavdraget. Partiet har dock inga förslag för sänkta marginalskatter. Där är det i stället Liberalerna som sticker ut. Vänsterpartiet vill höja skatterna med 66 miljarder.

Partierna har presenterat en mängd mer eller mindre innovativa skatteförslag. Nedan sätter jag betyg på några av de viktigaste.

Skattereduktion för förvärvsinkomst

Föreslås av: Regeringen, C

I förra årets budget infördes en allmän skattesänkning till alla med beskattningsbar inkomst. Regeringen vill nu höja den till 235 kronor per månad för alla med inkomst motsvarande heltidsarbete. Centerpartiet vill också förstärka skattereduktionen, med en något annorlunda utformning. Skattesänkningen fungerar på liknande sätt som en kommunalskattesänkning i det att den sänker skatten för såväl löntagare som pensionärer, arbetslösa och sjukskrivna. Därför gör den inte att det blir mer lönsamt att gå från exempelvis a-kassa till arbete.

Betyg: +++

Förstärkt jobbskatteavdrag

Föreslås av: M, KD, L, SD

Flera partier föreslår olika varianter av jobbskatteavdrag. Moderaterna och Kristdemokraterna vill ge alla som jobbar upp till 200 kronor mer varje månad (och samtidigt sänka skatten på pensioner). Sverigedemokraterna och Liberalerna vill sänka skatten på både arbetsinkomst och pension, där L lägger tyngdpunkten på lägre inkomster. Kristdemokraterna vill även införa ett särskilt jobbskatteavdrag för föräldrar.

Det finns gott forskningsstöd för att jobbskatteavdrag leder till fler i jobb, särskilt bland låginkomsttagare. Min enda invändning rör hur förslagen går ihop med resten av skattesystemet. L-, SD- och KD-förslagen gör skattesystemet mer svåröverskådligt. Moderaternas förslag bygger vidare på det existerande jobbskatteavdraget utan att adressera dess brister: det är krångligt, subventionerar kommunalskattehöjningar och omfattar inte personer som har både bidragsinkomst och låg arbetsinkomst.

Betyg: ++++

Höjd brytpunkt för statlig inkomstskatt

Föreslås av: L, KD

Sverige har höga marginalskatter, och de högsta marginalskatterna börjar gälla från låga inkomster i en internationell jämförelse. Därför är det välkommet att Liberalerna vill höja gränsen för när man börjar betala den 20-procentiga statliga inkomstskatten med 2 000 kronor per månad och Kristdemokraterna med 400 kronor per månad, från dagens 45 000. Denna skattesänkning kan förväntas sporra höginkomsttagare att öka sina inkomster till den grad att skattesänkningen blir helt eller till största delen självfinansierande.

Betyg: +++++

Sänkta arbetsgivaravgifter för unga

Föreslås av: Regeringen, C

Centerpartiet driver fortsatt sin käpphäst om sänkta arbetsgivaravgifter för unga, och regeringen har anpassat sig till det. Forskning visar att skattesänkningen har skapat fler jobb, men det finns ändå skäl att vara skeptisk. Riktade skattesänkningar gör skattesystemet ännu krångligare och facken lär på sikt höja lönerna med motsvarande belopp. Då blir det totalt sett inte billigare att anställa.

Betyg: +++

Sänkt skatt på ISK

Föreslås av: M, C, L, SD

Fyra partier vill sänka skatten på investeringssparkonton, som gör det möjligt att spara i fonder och aktier på ett skattemässigt enkelt sätt. I dag fastställs ISK-skatten genom att man beräknar en schablonintäkt på 1,25 procent av det investerade kapitalet. På denna schablonintäkt betalar spararen 30 procent i kapitalinkomstskatt.

Socialdemokraterna (men inte regeringen) vill höja skatten på ISK med hänvisning till att skattenivån skulle vara låg. Men som jag har påpekat i en Ekonomisk debatt-artikel är ISK inte skattegynnat om man tar hänsyn till att spararen måste betala ISK-skatten oavsett om kapitalet ökar eller minskar i värde. Riksrevisionen och Finanspolitiska rådet har sedan byggt vidare på min analys och dragit snarlika slutsatser.

Eftersom staten får skatteintäkter från investeringssparkonton oavsett hur börsen går bör de beskattas som riskfria tillgångar, alltså statsobligationer. Därför är statslåneräntan en bra utgångspunkt för hur hög schablonskatten bör vara, och det är rimligt att sänka skatten på ISK.

Betyg: +++++

Höjd omsättningsgräns för momsregistrering

Föreslås av: Alla partier

I dag måste företag som omsätter mer än 30 000 kronor per år registrera sig för moms. Det innebär att de tar ut moms på försäljningen och får momsen på inköp återbetald. För företag med lägre omsättning är momsregistrering frivillig. Regeringen vill höja denna gräns till 80 000 kronor per år.

Det är en bra idé. 2019 beräknade jag att omsättningsgränsen är för låg i ett samhällsekonomiskt perspektiv, om man tar hänsyn till de administrationskostnader som momshantering skapar.

Betyg: +++++

Höjd fastighetsskatt på kommersiella fastigheter

Föreslås av: L

Liberalerna vill höja fastighetsskatten på kommersiella lokaler från 1 till 1,5 procent av taxeringsvärdet – en ganska stor skattehöjning på 5 miljarder som paradoxalt nog presenteras under rubriken ”mer enhetliga och ändamålsenliga skatter”.

Ägare av kontor, butiker och andra lokaler måste betala kapitalinkomstskatt och eventuellt bolagsskatt på hyresintäkterna. Att dessutom ta in en fastighetsskatt innebär dubbelbeskattning, sänker värdet på fastigheterna och gör det mindre lönsamt att investera i nybyggnation. Fastighetsskatten på kommersiella lokaler borde avskaffas, inte höjas.

Betyg: –

Höjd skatt på höginkomsttagare

Föreslås av: V

Vänsterpartiet vill återinföra värnskatten, och dessutom införa ytterligare en värnskatt för högre inkomster. Med Vänsterpartiets förslag stiger den högsta marginalskatten från 55 procent till 67 procent. Om man räknar in arbetsgivaravgifter och skatter på konsumtion blir den 80 procent. Det är nivåer som börjar närma sig 1980-talets skattesystem, som Socialdemokraterna och LO till slut insåg var ”ruttet och perverst”.

Betyg: –

Höjda kapitalskatter

Föreslås av: V

Vänsterpartiet föreslår en mängd olika kapitalskattehöjningar, trots att Sverige redan i dag har höga kapitalskatter i en internationell jämförelse.

Partiet vill göra kapitalinkomstskatten progressiv, med en högsta skattesats på 45 procent. Man hänvisar till att dagens skattesats på 30 procent är lägre än skatten på arbetsinkomster. Då har man glömt bort att den som sparar redan har skattat på pengarna när de tjänades in, och att kapitalinkomstskatten inte tar hänsyn till värdeökningar som bara uppstår på grund av inflation.

Vänsterpartiet vill också införa en arvsskatt på arv över 3 miljoner kronor, som ska ge 4 miljarder i intäkter. En färsk ESO-rapport beräknar dock att en 20-procentig arvsskatt på arv över 1 miljon bara skulle ge cirka en miljard i intäkter. Rapporten konstaterar också att en arvsskatt skapar omfattande skatteplanering och knappt påverkar ojämlikheten.

Vänsterpartiet föreslår återinförd förmögenhetsskatt på upp till 5 procent (!) av förmögenheten per år, vilket lär leda till omfattande kapitalflykt. Partiet vill dessutom höja bolagsskatten, något som kommer att sänka investeringarna och framför allt drabba löntagarna.

Betyg: –

Jacob Lundberg är bokaktuell med ”Allt du behöver veta om skatter”. Billigast är som alltid att beställa den direkt från Timbro förlag.