Fler jobbar med jobbskatteavdraget
Lägre bidrag och lägre skatter på arbete leder till fler i arbete. Det finns det gott om forskningsstöd för. Även om jobbskatteavdraget i sig är svårt att utvärdera pekar erfarenheter från andra länder på att 100 000–150 000 fler är i jobb i Sverige tack vare avdraget.
Under den senaste veckan har jobbskatteavdraget blivit ett debattämne igen, efter ett inslag i Agenda om Moderaternas skattepolitik.
Ur ett nationalekonomiskt perspektiv är logiken bakom jobbskatteavdraget enkel: Människor svarar på incitament. Det finns alltid några som står och väger mellan att arbeta eller inte arbeta. Om skillnaden mellan bidrag och jobb ökar kommer därför fler att söka sig till arbetsmarknaden.
Det finns också gott om forskningsstöd för att skatte- och bidragsnivåer påverkar sysselsättningen. John Norell och jag gick i en rapport igenom 31 studier som utvärderar reformer i ett antal olika länder och drog slutsatsen att den stora majoriteten hittade ett tydligt samband.
Just det svenska jobbskatteavdraget har dock inte gått att utvärdera, eftersom alla som arbetar får det. Då är det svårt att hitta en jämförelsegrupp. Genom att titta på effekterna av reformer i andra länder kan man dock göra en uppskattning av hur stora effekterna bör vara. John Norell och jag beräknade på detta sätt att jobbskatteavdraget sannolikt har lett till att 100 000–150 000 fler är i arbete. Liknande bedömningar har gjorts av Finansdepartementet och Konjunkturinstitutet.
Om skillnaden mellan bidrag och jobb ökar kommer fler att söka sig till arbetsmarknaden.
Det finns dock en aspekt av jobbskatteavdraget som går att utvärdera: Det är större för personer som är 65 år eller äldre – samtidigt som arbetsgivaravgifterna också är lägre. Detta faktum användes av IFAU-forskaren Lisa Laun i en studie. Genom att jämföra 65-åringar med 64-åringar såg Laun att skattesänkningen hade en märkbar effekt på hur många som arbetade.
Även USA har ett jobbskatteavdrag, kallat earned income tax credit (EITC), som har varit föremål för mycket forskning. Det amerikanska jobbskatteavdraget är, till skillnad från det svenska, riktat till föräldrar med låga inkomster. Sysselsättningen hos denna grupp har också ökat samtidigt som EITC byggts ut. Nyligen har dock den danske nationalekonomen Henrik Kleven rest frågetecken kring detta samband. Han menar bland annat att åtstramade bidragssystem under samma period kan ha påverkat sysselsättningen. Att skattebetalarna kan ha svårt att förstå EITC och aktivt måste ansöka om skattereduktionen kan också bidra till en låg sysselsättningseffekt, enligt Kleven.
Även om EITC är mycket omskrivet finns det numera studier av många andra reformer. Av de 31 studier vi gick igenom handlar bara ett fåtal om EITC. Forskningen kring skattereformernas påverkan på sysselsättningen står inte och faller med EITC-litteraturen.