Samhällsdebatt är så mycket mer än partipolitik
För socialdemokrater är det svårt att förstå att allt inte handlar om partipolitik. När socialdemokrater försöker förstå opinionsbildning från andra håll blir resultatet därför konspirationsteoretiskt. Allt handlar inte om att vinna val. På Smedjan har vi högre ambitioner än så.
I en konspirationsteoretisk text på vänstersajten Politism skriver dess chefredaktör Eric Rosén att högern mobiliserar inför valet och anger som exempel på denna föreställda upprustning bland annat Timbros återlansering av Smedjan och Timbro medieinstitut. Det finns dock skäl att ta påståendet med en nypa salt.
I den mån högern rustar inför riksdagsvalet, och det gör den ju, i likhet med alla partipolitiska grupperingar, så är inte Smedjan en del i detta. Våra ambitioner är mycket större än så.
Från ett socialdemokratiskt perspektiv där allt, precis allt, handlar om regeringsmakten kan detta givetvis vara svårt att begripa. Varför skulle någon vilja satsa resurser på opinionsbildning som inte syftar till att gripa regeringsmakten och sedan till varje pris behålla den?
Från ett socialdemokratiskt perspektiv där allt, precis allt, handlar om regeringsmakten kan detta givetvis vara svårt att begripa.
Till skillnad från socialdemokratiska opinionsbildare som de på Aftonbladets ledarredaktion, ständigt lyhörda efter nya påbud från Sveavägen eller Norra Bantorget och ständigt beredda att inta den ståndpunkt som för tillfället gagnar partiets möjligheter att regera, tror vi på de idéer och ideal som vi förfäktar.
Det kan vara en skrämmande tanke, att det finns opinionsbildare som drivs av annat än längtan efter regeringsmakten, och ännu mer skrämmande att det finns organisationer som är beredda att finansiera deras verksamhet.
Den som följt Smedjans verksamhet under de gångna tio månaderna kan dock knappast ha fått intrycket av ett partilojalt kampanjorgan med siktet inställt på hösten 2018. Vi har under året lyckats reta upp såväl moderater, kristdemokrater, liberaler och centerpartister, utöver de sverigedemokrater, miljöpartister, socialdemokrater och vänsterpartister vars inställning till Timbro redan innan varit en smula njugg.
Den som följt Smedjans verksamhet under de gångna tio månaderna kan dock knappast ha fått intrycket av ett partilojalt kampanjorgan med siktet inställt på hösten 2018.
Visst hoppas vi på Smedjans redaktion att den regering som tillträder nästa år skall vara mer inriktad på att tillvarata den enskildes fri- och rättigheter än den nuvarande, att den tillträdande regeringen skall förstå att välstånd måste skapas innan det kan fördelas, att den skall prioritera statens grundläggande uppgift att upprätthålla lag och ordning, fred och säkerhet, framför social ingenjörskonst och symbolpolitik.
Vår ambition inför valåret är att oförtrutet fortsätta på den inslagna vägen, med journalistiska granskningar av missförhållanden i samhället, djuplodande intervjuer med intressanta personligheter, längre resonerande essäer och ledartexter med utgångspunkt i den marknadsliberala ideologin.
Till skillnad från Eric Rosén ser vi emellertid inte fram emot valåret med någon större entusiasm. När partierna mobiliserar sina opinionsbildare är det som att all intellektuell verksamhet upphör i landet, eller åtminstone framstår det så i samhällsdebatten. För den som har opinionsbildande ambitioner som sträcker sig bortom valnatten tenderar valår därför att bli en plågsam upplevelse.
För oss som dessutom är övertygade om att politiken är orsak till fler problem än den har lösningar på är det extra påfrestande med ett år där människor knappt pratar om annat än partipolitik. Men skam den som ger sig. Vi kommer att med oförminskad energi fortsätta att arbeta för ett friare samhälle, oavsett vem som vinner valet nästa år.