Sluta bota psykisk ohälsa med piller

Allt fler sjukskrivs på grund av psykiatriska diagnoser, som depression och ångest. Numera är en fjärdedel av de totala samhällskostnaderna för sjukdomar kopplade till psykiatriska diagnoser, enligt en rapport från Kommissionen för Skattenytta.

Det är alltså en både dyr och tragisk utveckling. Både samhället och individen lider.

I Sverige äter över en miljon antidepressiva läkemedel – en av tio unga tjejer och allt fler barn. Förra året fick nära 33 000 barn ett recept utskrivet, vilket är tre gånger så vanligt som för femton år sedan. 

Socialstyrelsen har varnat för att det är ett ”stort inflöde nydiagnostiserade adhd-patienter som inte verkar mattas av”. 

Men hur många av alla som botas med mediciner är egentligen sjuka? 
”I Sverige ställs diagnoser på fullt friska, fungerande individer, vilket leder till höga sjukskrivningstal och onödiga kostnader för samhället”, skrev två specialister i psykiatri på DN debatt i våras.

De larmade om överdiagnostisering.

De larmade om överdiagnostisering och skrev att ”mycket psykiskt lidande som i själva verket handlar om normala reaktioner och beteenden får en diagnosetikett. Den som mår dåligt har en depression. Den som mår dåligt ibland och har mer energi ibland har bipolär sjukdom. De som har svårt att koncentrera sig på saker som de är ointresserade av och känner sig rastlösa har adhd”.

Enligt läkarna upplevde en del en slags tillfredsställelse i att få en diagnosetikett. Patienterna kunde därmed lättare bära det tunga i livet, svårigheter och motgångar. 

De erkände att läkare ibland sjukförklarar, behandlar eller sjukskriver friska, fungerande individer eftersom det är svårt att ge ett negativt besked.

I våras berättade två allmänläkare för Svenska Dagbladet att: ”En del förväntar sig bara att vi ska förlänga deras sjukskrivning. De säger att de har svårt att koncentrera sig, är stressade, att de knappt orkar stå upp för att de är så energilösa och trötta. Om jag sedan inte märker dessa diffusa symtom när jag har patienten framför mig så ska jag inte skriva ett sjukintyg. Då kan det urarta med patienter som blir väldigt arga”.

Forskare knutna till det norska Folkhälsoinstitutet granskade för några år sedan över 500 journaler för barn under 12 år som fått adhd-diagnos. Man fann stora brister och att fyra av tio diagnosticerade barn inte alls hade adhd.  Den norske specialistpsykologen Reidar Hjermann varnade då för att diagnosen kan leda till svårigheter senare i livet för barnet. ”Det kan sätta dem i fack, påverka deras självbild och om diagnosen blir kvar kan den senare i livet hindra dem från att få vissa jobb”.

Inte jättebra, alltså. En tjänst i björnkostym.

Var ska detta sluta? Vart är vi på väg om ännu fler sjukskriver sig eller äter piller för att bekämpa psykisk ohälsa? Det är bra att det inte längre är stigmatiserat att må uselt så att fler törs prata, men inte särskilt bra för folkhälsan om det blir en legitim flykt.

I Tidöavtalet står det: ”Arbetet med att stärka den psykiska hälsan och suicidprevention måste prioriteras som ett led i folkhälsoarbetet”. 

Det är bra att regeringen agerar. Men frågan är hur. 

Kanske är piller inte alltid den bästa lösningen. Jag skulle gärna se att läkare försöker hitta mer naturliga metoder.

Generellt behöver vi lära oss hantera svårigheter i livet med rätt attityd. 

Generellt behöver vi lära oss hantera svårigheter i livet med rätt attityd. Fler behöver kunna rycka på axlarna åt motgångar eller negativa kommentarer i sociala medier till exempel. Vi kommer alla att drabbas och måste skaffa tjock hud. Föräldrar som inte fostrar sina barn till att inse att kaos är en del av att vara människa dömer de små till ett liv med missnöje. Molandet av obehag kan bli till sjukdom så småningom.

Studier pekar på att adhd kan lindras med rätt mat. Mycket socker eller mättat fett, kombinerat med mindre frukt och grönt är dåligt, enligt en studie. I en annan undersökning fann forskare att råvaror som kalkon, lamm, grönsaker, frukt och växtoljor gav positiva resultat. Skräpmat, gluten och fabrikslagad mat tycks förvärra symptomen. 

Flera studier har även funnit att fysisk träning har positiva effekter på adhd och depression. Forskning från Calgary-universitet i Kanada visade att 20 minuters motionsträning på morgonen kan leda till signifikanta förbättringar i skolarbetet för barn med adhd. 

Tyvärr rör vi oss allt mindre. Köerna är långa till kanelbullarna och snabbmatskedjor. Och offermentalitet, curlande och lättkränkthet är vardag.

Politiker ska inte tvinga oss att jogga en runda eller äta mer morötter. Men vården skulle kunna skriva ut träning och sömn på recept. Skolan kan lära ut mental styrka och införa mer rörelse på schemat. Det kräver eget ansvar, men ger också egenmakt.

Det skulle få goda effekter på samhällsekonomin. Men framförallt skulle det kunna förbättra – och rädda – liv.