Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

Utblick Essä

Så stödjer Kina Putins krig

Sedan den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina har Kina gett stöd till Ryssland på flera sätt. Ändå försöker man framstå som neutral i konflikten, och har nu även siktet inställt på att agera medlare, skriver Jojje Olsson.

Rysslands president Vladimir Putin tillsammans med Kinas president Xi Jinping i samband med ett möte i Uzbekistan i september 2022. Foto: Sergei Bobylev/Kremlin Pool Photo via AP

Senast Xi Jinping talade med Volodomyr Zelensky var i januari fjol, då de båda gratulerade varandra på 30-årsdagen för upprättandet av diplomatiska relationer länderna emellan. I nästa vecka förväntas Kinas ledare dock till Moskva för ytterligare möten med Vladimir Putin, som han tvärtom hållit nära kontakt med sedan den ryska invasionen bara en dryg månad efter Xis sista telefonsamtal med den ukrainska presidenten.

Härvan är en konsekvens av Kinas svåra balansakt. Peking vill slå vakt om det ”gränslösa samarbete” som Xi Jinping och Vladimir Putin deklarerade just innan ryskt pansar rullade in i Ukraina. Samtidigt vill man inte bränna fler broar än nödvändigt med väst, och än mindre riskera samma slags ekonomiska sanktioner som införts mot Ryssland.

Därför har Kina i FN agerat på samma vis som då Ryssland ockuperade Krim 2014. I såväl säkerhetsråd som generalförsamling har man vid upprepade tillfällen lagt ner sin röst om resolutioner som fördömer rysk annektering av ukrainskt territorium eller kräver tillbakadragandet av ryska trupper från Ukraina.

Kinas FN-ambassadör Zhang Jun har likt ett mantra motiverat detta med att alla länders suveränitet och territoriella integritet måste respekteras; ett sympatiskt uttalande helt i linje med Kinas ambition att framstå som neutralt.

***

I möten med ryska tjänstemän är dock tonen inte lika neutral. När Li Zhanshu – som då var nummer tre i Kinas politiska hierarki – besökte ett forum i Vladivostok i september lovade han ”stöd koordinerat med handlingar”. Han lät vidare en rad Dumaledmöter veta hur Kina ”förstår och stödjer Ryssland”, och beskrev landets alla åtgärder i Ukraina som ”nödvändiga”.

Delen om stöd via handling ingick inte i den officiella kinesiska transkriberingen av samtalen. Men ryska duman lade upp en video med dem online, och faktumet att en så högt uppsatt tjänsteman som Li Zhanshu framförde detta budskap tyder på förankring hos högsta ort i partiet.

Numera gömmer man inte längre undan sympatierna.

Numera gömmer man inte längre undan sympatierna. I ett videomöte med Putin den 30 december framhöll Xi Jinping hur Kina står redo att göra gemensam sak med Ryssland ”och alla andra progressiva krafter runtom i världen” som motsätter sig hegemoni och vill motverka unilateralism.

En dryg vecka dessförinnan syntes vice ordföranden i Putins säkerhetsråd och tidigare premiärministern Dmitrij Medvedev skaka hand med Xi vid det anrika gästhuset Diaoyutai i hjärtat av Peking. ”Kina är redo att samarbeta med Ryssland för att göra det globala styret mer rättvist”, intygade Xi, och beskrev det omfattande partnerskapet mellan länderna som ett långsiktigt strategiskt val från båda sidor.

***

Kinesiska myndigheter och medier var från den ryska invasionens början snabba med att anamma Moskvas förklaringsmodell. På dagen för själva attacken frågade utrikesministeriets taleskvinna Hua Chunying retoriskt om USA inte tänkte närmare kring konsekvenserna av att ”trycka upp ett stort land mot väggen” genom fem vågor av Nato-expansion österut.

Man har heller inte använt ord som ”krig” eller ”invasion”, utan föredrar istället den ryska retoriken om en särskild militär operation. Men propagandasamarbetet går djupare än så. Kinas utrikesministerium återgav tidigt även den ryska propagandan om att USA finansierar laboratorium för utveckling av biologiska vapen i Ukraina. 

Den ryska teorin förstärktes sedan i statliga kinesiska medier, sannolikt som ett resultat av det avtal som ingicks mellan Kina och Ryssland just innan invasionen av Ukraina om samarbete inom nyhetsrapportering. Bland annat ska de statliga nyhetsbyråerna Xinhua och Tass – tillsammans med flera andra medier – enligt avtalet byta material och koordinera sina narrativ.

Detta försäkrar att inte bara kinesiska mediekonsumenter, utan även läsare och tittare i de länder där Kinas statliga medier expanderat, främst får ta del av Moskvas bild av utvecklingen i Ukraina.

***

Ambitionen att sprida detta narrativ ytterligare märktes då Kinas toppdiplomat Wang Yi vid säkerhetskonferensen i München i mitten av februari försökte övertyga europeiska diplomater om USA:s status som främsta syndabock till att kriget i Ukraina fortsätter att rasa. 

Vid samma möte varnade USA:s utrikesminister Antony Blinken för att Kina överväger förse Ryssland med så kallad ”lethal support”. Ännu finns inga dokumenterade bevis för att Kina har levererat offensiva vapen till den ryska militären, även om Blinken uppgett att den redan fått kinesisk hjälp med utrustning som har dubbla användningsområden.

Enligt amerikanska tjänstemän kan denna hjälp bestå av uniformer och kroppsskydd. Tulldata visar vidare hur statliga kinesiska företag under 2022 exporterat bland annat helikopterdelar och radioutrustning till ryska bolag under västerländska sanktioner.

Om Kina tog ytterligare ett steg skulle eventuella vapenleveranser kunna innefatta ammunition till det ryska artilleriet, då kinesiska vapentillverkare sitter på stora lager av kompatibel kaliber

Kriget i Ukraina till trots så har Kina utökat sina gemensamma militärövningar med Ryssland.

Efter Blinkens varning publicerade tyska tidningen Der Spiegel vidare uppgifter om förhandlingar kring försäljningen av kinesiska drönare som kan utrustas med stridsspetsar på upp till 50 kilo, samt komponenter som gör det möjligt för Ryssland att tillverka dessa drönare på egen hand.

Kriget i Ukraina till trots så har Kina inte bara fortsatt utan även utökat sina gemensamma militärövningar med Ryssland.

Vid sidan av storövningar som Vostok 2022 med tusentals kinesiska trupper på rysk mark, så patrullerade ryska och kinesiska bombflygplan tillsammans luftrummet kring Japan och Sydkorea i både maj och november i fjol – något som vanligtvis bara sker ungefär vartannat år. Som en del av övningen landade ryska bombflygplan på kinesisk mark för första gången.

Även samarbetet mellan de båda ländernas flottor har nått nya nivåer. I december övade ett tiotal kinesiska och ryska fartyg med skarp ammunition i vattnen nära Japan och Taiwan, enligt Kinas militär för att uppvisa förmågan att tillsammans bemöta maritima säkerhetshot och ytterligare fördjupa koordineringen av ländernas strategiska partnerskap.

***

Även om Kina ännu inte har levererat vapen till Ryssland så har man spelat en avgörande roll i att fylla på Putins krigskassa genom utökade köp av ryska energiråvaror. I fjol översteg handeln mellan länderna till 190 miljarder dollar efter en ökning med 29,3 procent från 2021, som även det var ett rekordår.

Föga överraskande ökade Kinas import av rysk råolja under fjolåret med 8 procent till 1,72 miljoner fat om dagen. Men den har ökat ännu snabbare i takt med att de västerländska sanktionerna tilltagit. I december – samma månad som G7 införde ett pristak på rysk olja – nådde den kinesiska importen en rekordnivå på 3,89 miljoner fat om dagen, och i februari översteg antalet 5,5 miljoner fat per dag.

Detta delvis då mer rysk arktisk olja än någonsin tidigare nu skeppas hela vägen från Murmansk till kinesiska hamnar, där den säljs med kraftig rabatt. Konsultbolaget Energy Aspects Ltd bedömer att exporten till Kina ligga kring 2,2 miljoner fat per dag under 2023.

Men det är inte all oljehandel som registreras. Enligt Economist Intelligence Unit har Ryssland i likhet med  Iran utvecklat en ”skuggflotta” av cirka 600 äldre oljetankers för att – med mottagarländernas goda minne – kringgå västerländska sanktioner. 

Exempelvis ger kartläggningar av Bloomberg och Kpler vid handen att det statliga oljebolaget PetroChina köper olja från tankers med liberisk flagg som lämnar Östersjön.

Vidare var den kinesiska importen av rysk naturgas i fjol 2,5 gånger större i fjol än året innan, varav delar även återexporteras till Europa. Även kolimporten ökade med 20 procent till drygt 68 miljoner ton.

Sammantaget ökade värdet av Kinas importen av ryska energiråvaror med cirka 56 procent i fjol. Det lade grunden för ett rekordstort ryskt kapitalöverskott på 227 miljarder dollar – en ökning med 86 procent från året innan, alla de västerländska sanktionsåtgärderna till trots.

Kinesiska företag tjänar stort på att de västerländska konkurrenterna lämnar den ryska marknaden. 

Men även Kinas export till Ryssland ökade i fjol, närmare bestämt med 12,8 procent. Särskilt viktig i ljuset av omvärldens sanktioner var exporten av halvledare och IC-kretsar som ökade med närmare 35 procent. 

Kinesiska företag tjänar stort på att de västerländska konkurrenterna lämnar den ryska marknaden. Var tredje ny bil som säljs i Ryssland är nu kinesisk, och hela 95 procent av alla smartphones jämfört med cirka 40 procent just innan invasionen av Ukraina.

Över 36 procent av all rysk import kom i fjol från Kina. Förutom att förse Ryssland med konsumtionsvaror, har Kina ytterligare dämpat effekten av sanktionerna genom att på dollarns bekostnad bedriva alltmer av handeln i yuan eller rubel.

***

Ryssland är inte den enda auktoritära nationen som Peking fördjupat samarbetet med. Ökad handel med Iran och Saudiarabien har medfört politiskt inflytande även där. Den 10 mars presenterade Wang Yi ett nytt avtal tillsammans med toppolitiker från de båda ärkefienderna, som nu ska normalisera sina diplomatiska relationer och återigen öppna ambassader i varandras respektive huvudstad.

Desto tydligare var att Kina gärna tog åt sig hela äran.

Det är oklart vilken roll Kina spelade i att ro hem avtalet mellan Iran och Saudiarabien. Desto tydligare var att man gärna tog åt sig hela äran. Diplomater och statliga medier var snabba med att understryka kontrasten mot USA:s destruktiva framfart i regionen, och dra paralleller till att liknande initiativ även behövs i Ukraina.

I förebyggande syfte har Kina redan mjukat upp tanken på att man kan fungera som fredsmäklare i Ukraina. I slutet av februari offentliggjorde man ett så kallat positionspapper med tolv punkter för en politisk lösning på ”Ukrainakrisen”.

Dokumentet omfamnades på många håll, tack vare flera uppenbara självklarheter som att kärnvapen inte bör användas och den humanitära situationen måste lösas. Samtidigt saknade skrivelsen konkreta förslag. Ett slut på sanktionerna mot Ryssland åberopades; men ingenting sades om huruvida ryska trupper bör dra sig tillbaka från Ukraina.

***

Ett sådant tillbakadragande är nämligen inte Pekings prioritet. Den värsta tänkbara utgång för Kinas ledare vore att Vladimir Putin tvingades lämna Ukraina försvagad, med risken att Moskva blir en mindre pålitlig allierad i den geopolitiska konflikten med USA.

Att fördöma det ryska agerandet är därmed omöjligt; istället försöker man förleda omvärlden med substansfattiga uttalanden om nödvändigheten av eldupphör och vikten av förhandlingar.

Och man är på god väg att lyckas. För trots att Kina enligt ovan så tydligt stött Ryssland i såväl ord som handling sedan landet invaderade Ukraina, så höjs tack vare det skickliga och tålmodiga propagandaarbetet nu allt fler röster internationellt om att Peking trots allt kanske är väl lämpat att medla i samma konflikt.
Detta kan i sin tur skapa påtryckningar mot Volodomyr Zelenskyj att lyssna på Xi Jinping, som enligt uppgifter i Wall Street Journal under våren planerar att slutligen förära den ukrainska presidenten ett samtal – men först efter att han kommit hem från ännu ett möte med sin i dubbel bemärkelse gränslösa samarbetspartner i Moskva.