Rut-avdrag gör mer för arbetslösa än anställningssubventioner
Nära en miljon svenskar använder nu Rut-avdraget. Att utöka det ytterligare är en viktig integrationsreform, som förhoppningsvis kan följas av att kostnaden för att anställa sänks i fler än en bransch.
Häromveckan röstades Moderaternas och Kristdemokraternas budget igenom i riksdagen. Det innebär att den tillträdande S/MP-regeringen inledningsvis måste styra landet med en borgerlig ekonomisk politik. Bland annat innehåller budgeten en höjning av taket för Rut-avdraget från 25 000 till 75 000 kronor om året och en breddning av antalet avdragsgilla tjänster. Liknande reformer finns dessutom med i överenskommelsen mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.
Rut-avdraget har varit omdiskuterat. Vid införandet anklagades Alliansregeringen för att tvinga in utsatta grupper i ”skitjobb”, och att ge bidrag riktade till höginkomsttagare. I verkligheten har den sänkta kostnaden skapat arbetstillfällen för människor som står långt ifrån arbetsmarknaden. Nu har städföretaget Hemfrid släppt en rapport där resultaten av Rut-reformen utvärderats. Den visar att efterfrågan på tjänsterna är stor – under 2018 började 70 000 nya personer använda avdraget, vilket innebär att det nu finns nära en miljon Rut-användare i Sverige.
I en annan rapport har organisationen Almega beräknat att hela 31 000 personer fått jobb i Rut-branschen sedan avdraget infördes. Över 7 000 av dem saknar gymnasiebetyg och 8 300 har färre än tre års gymnasieutbildning. Fler än 3 000 är män födda utanför EU och nära 4 800 beräknas vara kvinnor födda utanför EU.
Utomeuropeiskt födda kvinnor är den grupp i arbetsför ålder som i allra minst utsträckning deltar på arbetsmarknaden, och det är därför viktigt att genomföra reformer som sänker trösklarna för dem att ta ett jobb. Av alla anställda i Rut-branschen är enligt Almega hela 26 procent av kvinnorna födda utanför EU, vilket kan jämföras med 10 procent på hela arbetsmarknaden.
Andelen Rut-anställda helt utan påbörjad gymnasieutbildning är också mer än dubbelt så stor i Rut-företag jämfört med hela arbetsmarknaden och tre av fyra som fått jobb i branschen var tidigare arbetslösa.
De positiva effekterna av Rut-avdraget bör ses som ett bevis på att arbetskraftskostnaderna är för höga och att det generellt bör sänkas.
Det är också bara en av tio som blir arbetslös efter avslutad anställning i ett Rut-företag. Hela 43 procent går vidare till jobb i en annan bransch. Nära en fjärdedel går till ett annat bolag i Rut-branschen, och mer än var femte går vidare till utbildning. Det tyder på att dessa jobb är en viktig väg in på arbetsmarknaden för utsatta grupper.
Från vänstern jämförs ibland Rut-avdraget med de kritiserade anställningssubventionerna som framför allt Arbetsförmedlingen administrerar. De är ineffektiva och dyra och vissa av dem kan liksom Rut-avdraget ses som en riktad skattesänkning – eller subvention. Det är en relevant invändning: att ge enskilda branscher eller individer särskilda fördelar i förhållande till andra snedvrider konkurrensen. Staten bör också ha mycket goda skäl för att försöka styra människors köpbeteende.
De positiva effekterna av Rut-avdraget bör dock ses som ett bevis på att arbetskraftskostnaderna är för höga och att de generellt bör sänkas. En förklaring till att Rut-avdraget fungerar betydligt bättre än anställningssubventionerna kan vara den enkelhet det innebär för både arbetsgivare och konsumenter när avdraget är riktat till en bransch i kontrast till krångliga subventioner knutna till individer.
Socialdemokraterna har allteftersom accepterat Rut-avdraget, dels på grund av reformens popularitet bland konsumenterna, dels eftersom det visat sig vara ett effektivt sätt att få arbetslösa i jobb. Nu har partiet i överenskommelsen med C, L och MP dessutom gått med på att utöka avdraget. Samtidigt menar fortfarande delar av vänstern fortfarande att generella sänkningar av kostnader för att anställa – som ger osubventionerade jobb med lägre kvalifikationer – inte är vägen framåt.
Det är därför viktigt att de borgerliga partierna tar på sig ledartröjan för att genomföra sådana reformer. På sikt bör det innebära generella sänkningar av kostnaden för att anställa, men i ett första steg är Rut-reformen i Moderaternas och Kristdemokraternas budget, liksom i överenskommelsen mellan regeringen, C och L, välkommen. Genomförs detta kan vi förvänta oss fler jobb och företag framöver – något som särskilt skulle gynna utlandsfödda.