Ruist är för försiktig

1994 gav SNS ut Från arbetskraftsimport till flyktinginvandring av Christer Lundh och Rolf Ohlsson, en bok som tecknade migrationens historia under 1900-talet, vad som orsakar migration, invandringens ekonomiska effekter och invandrarnas situation på arbets­marknaden. I den andra utgåvan från 1999 ger den även perspektiv på den rekordstora invandringen under 90-talet.

Det framgår inte om Joakim Ruist har läst Lundh och Ohlsson, men likheterna med hans nya bok är slående. Tjugofem år efter deras bok (och tjugo år efter den andra reviderade upplagan) ger SNS ut Global migration av Joakim Ruist, en bok som tecknar migrationens historia under 1900-talet, vad som orsakar migration, invandringens ekonomiska effekter och invandrarnas situation på arbets­marknaden. Och den ger perspektiv även på den rekordstora invandringen under 10-talet.

I stora delar är också innehållet snarlikt. Lundh och Ohlsson konstaterade att invandringens effekt på löner och sysselsättning var ”ganska liten”, och att omfördelningen från invandrare till infödda gått från ett netto­bidrag till offentliga finanser på en procent av BNP till en netto­kostnad på två procent. Att kostnaderna var så stora berodde på att ”en stor andel, speciellt av de senast anlända, stod utan sysselsättning”. Ruist skriver att arbetsmarknads­effekterna för den mesta invandringen är ”nästan obefint­liga”, att nettokostnaden för utrikes födda är en procent av BNP och att kostnaderna är ”en ganska direkt konsekvens av gruppens låga sysselsättning”. Lundh och Ohlsson skrev att ”inte mindre än hälften av de totala socialbidragskostnaderna” i mitten av nittiotalet gick till utrikesfödda hushåll. I mitten av tiotalet är andelen inte mindre än hälften.

Mycket av det som i dag målas upp som en akut kris – arbetslöshet, bidragsberoende och offentliga kostnader – ser i själva verket ut ungefär som det gjorde för tjugo år sedan. Det gör inte situationen mindre allvarlig – tvärtom – men det borde leda till metodiskt arbete snarare än plötslig panik. De grundläggande strukturella problemen är kvar och orsakerna är ofta desamma.

Lundh och Ohlsson beskrev en orsak till att invandrare saknar jobb: ”att fackföreningarna gynnar dem som redan har jobb på bekostnad av dem som står utanför”. Det är en slutsats som står sig även efter tjugo år. Höga ingångslöner ger lägre syssel­sättning i Sverige, och mycket av syssel­sättnings­gapet kan förklaras av kollektivavtalstäckningsgraden i olika länder. Men i den här frågan står Ruist svarslös. Han konstaterar problem, men inte orsak.

Att förklaringarna lyser med sin frånvaro gör inte Ruists bok mer opartisk, bara sämre för den som vill hitta lösningar.

Samma sak återkommer i flera politiskt känsliga frågor. Ruist konstaterar till exempel att illegala invandrare begår många brott i Italien – men inte att de begår färre brott så fort de legaliseras. Ruist sammanfattar invand­ringens effekt på social sammanhållning med att ”ibland är etniska relationer väldigt konfliktfyllda och ibland är de inte det”, men utan att gå närmare in på den forskning som finns om vad som skiljer de olika relationerna åt. Här skulle lite mer än bara skrap på ytan kunna ge värde­full vägledning för politiker.

Att förklaringarna lyser med sin frånvaro gör inte Ruists bok mer opartisk, bara sämre för den som vill hitta lösningar. En sammanfattande översikt kan förstås inte svara på alla frågor och det kan finnas ett värde i att vara försiktig som forskare. Samtidigt drar sig Ruist inte för att lufta långtgående tankar om hur asylrätten borde ändras, utan att ställa sig ens de mest uppenbara frågorna om genomförbarhet eller konsekvenser. I en fotnot (på ett annat ställe i boken) antyder han att det funnits problem med Australiens läger på Nauru och Papua Nya Guinea, men diskuterar inte hur hans tänkta system skulle undvika dem.

Boken innehåller inte allt – inte ens allt den borde. Många frågor lämnas obesvarade, även när det finns svar att ge. Men det är små brister i samman­hanget. Boken är seriös, gedigen och det går troligen inte att hitta en bättre introduktion till samtida migration. Global migration är obligatorisk läsning för alla som vill diskutera migration och migrations­politik med lägre tonläge och högre nivå.