Rådet av enade kreoler chillar organiserat

Vi identifierar oss själva som kreoler. Vi har valt att definiera kreol som en identitet som blir till i det postkoloniala mötet mellan språk, kulturer och människor som rasifierats som vita och icke-vita. Vi placerar oss själva därmed i en postkolonial kontext. Vi slår därmed ett slag för det postkoloniala perspektivet. Vi sätter därmed fokus på frågor om alienation, självhat, mindervärdeskomplex, internaliserad rasism etc. Och vi skapar därmed utrymme för en agenda för en avkolonisering av våra sinnen, vårt medvetande och vårt samhälle.

Så presenterar Rådet av enade kreoler, RAEK, sina medlemmar. Organisationen har sin bas i Hässelby och Vällingby i Stockholms västerort. De senaste två åren har den tilldelats nästan 1,8 miljoner kronor av statliga Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. 1,3 miljoner var till projektet ”Chilla organiserat”.

Syftet är att tillgängliggöra lokaler för unga i förorten, och att ”utbilda unga och etablerade aktörer i det demokratiska civilsamhället i psyko-sociala aspekter av rummet”. Större delen av pengarna har gått till löner, och några lokaler verkar inte finnas. Civilsamhällets kännedom om ”psyko-sociala aspekter av rummet” är av förklarliga skäl svår att mäta.

Första gången Rådet av enade kreoler fick bidrag av MUCF var det under namnet Megafonen. Namnet förknippas med upploppen i Husby år 2013, där Megafonen misstänks ha varit en drivande kraft bakom våldsamheterna. 2015 fick organisationen 640 000 kronor för ”Chilla organiserat”. Som vanligt i MUCF:s projekt gick merparten av bidraget till löner. 470 000 av dem gick till en heltidstjänst, resten till arvoden, resor, mat och liknande.

Under hösten samma år öppnade Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer, LSU, en ungdomslokal inom ramarna för projektet Demo (”demokrati, engagemang, medmänsklighet, organisering”). Lokalen kallades Ambassaden och låg på Friherregatan i Hässelby gård. Ansvarig var artisten Ali Khamis, som var anställd som projektledare inom Demo.

Khamis var även aktiv medlem i Rådet av enade kreoler. När hans anställning inom Demo tog slut vid årsskiftet tog RAEK över verksamheten, fortfarande med Khamis som ansvarig för verksamheten. Rådet var i princip den lokala Megafonen-organisationen under ett nytt namn.

Lokalen på Friherregatan tillhörde fastighetens vilande hyresgästförening. Den väcktes till liv och Ali Khamis valdes till ordförande. RAEK fick lov att använda föreningslokalen utan kostnad tre dagar i veckan för Ambassadens verksamhet.

Kort därefter startade en konflikt. Boende i fastigheten klagade för Hyresgästföreningens riksorganisation på att det var stökigt kring RAEK:s verksamhet. Påståenden cirkulerade att spritfester hade ägt rum, att ungdomar rökte i trapphuset, att personer sov över i lokalen och att olovlig uthyrning av lokalen hade förekommit.

Konflikten eskalerade. Till slut stängde Svenska bostäder via Hyresgästföreningens riksorganisation ute Rådet av enade kreoler från lokalen genom att helt sonika byta ut låset. Beslutet om vräkning framfördes via sms till Khamis, som vid tillfället befann sig på Zanzibar. På Ambassadens Facebook-sida kommenterades händelsen med besvikelse.

Åsikterna om vad som egentligen har skett går kraftigt isär. Khamis och RAEK menar att de i själva verket har varit utsatta för en kampanj av illvillig ryktesspridning.

Sedan dess verkar projektet ”Chilla organiserat” sakna en lokal. Åtminstone finns ingen information på RAEK:s hemsida om att någon annan föreningslokal skulle existera. ”Chilla Organiserat”, vars syfte var just att hitta lokaler för ungdomar, verkar med andra ord inte ha varit särskilt framgångsrikt. Ändå fylldes budgeten för det organiserade chillandet på med 670 000 kronor 2016, varav återigen en majoritet gick till en heltidstjänst.

Dessutom fick RAEK ytterligare 470 000 kronor för projektet ”Kreolmobilisering”. 200 000 kronor gick till en deltidsanställd projektledare, som RAEK passade på att hyra och utrusta en kontorslokal åt. Vidare budgeterades för resor till ett värde av 60 000 kronor och förtäring för 15 000 kronor. Projektets huvudsyfte är att utveckla en riksorganisation som ska kunna möta kraven för att Riksförbundet av enade kreoler ska kunna få statsbidrag. Förenklat får RAEK bidrag för att söka bidrag.

MUCF är inte ensam om att ge pengar till Rådet av enade kreoler. Trots misslyckandet med Ambassaden beviljade även Stockholm stad organisationen 120 000 kronor under 2016. Pengarna var avsedda ”för att kartlägga föreningar och förutsättningar för att etablera en föreningslokal i Hässelbygårds stadsdel”.

Likaså finns RAEK med i Statens konstråds satsning ”Vår mötesplats”. Även Kulturrådet beviljade föreningen Megafonen, den organisation RAEK från början tillhörde, 1,5 miljoner kronor under 2016 för projektet ”Ortens verklighet”. Projektet drivs av ETC-skribenten Emma Dominguez, som 2013 var med och startade en lokal Megafonen-grupp i Stockholmsförorten Alby.

Kulturrådet var också med och finansierade RAEK under 2016. Projektet ”Hiphopteaterkollektivet” tilldelades 1 650 000 kronor. Bland andra är Ali Khamis aktiv. Under våren 2015 släppte han den egenproducerade låten ”Organiserad brottslighet”, som innehåller verbala attacker på polisen. Dess poäng är att det är polisen som utgör Sveriges mest organiserade brottslighet. Låten uttrycker ett polishat som är vanligt i vissa kretsar, och som manifesterades under upploppen i Husby.

I Rådet av enade kreolers verksamhetsberättelse från 2015 kan man bland annat läsa att organisationen stöttat skapandet av ”Akademin för avkolonisering av Hässelby”, en ekonomisk förening som säger sig verka för en postkolonial kunskapsproduktion. Dess utbildningar och föreläsningar har skapats och utvecklats inom RAEK. Samtliga fyra styrelsemedlemmar i Akademin är verksamma i RAEK:s ledning, och dess ordförande Lewend Tasin är VD för Akademin. Revisor är Ali Khamis. Det är ett upplägg som väcker frågan om den bidragsfinansierade verksamheten riskerar att hamna under den ekonomiska föreningen och på så sätt ekonomiskt gynna RAEK:s ledning privat.

Akademin administrerar Facebook-gruppen ”Postkolonialt perspektiv” med målet ”att avkolonisera oss själva och vårt samhälle”. Där förs diskussioner om ämnen som ”vit skuld”, ”vit psykos” och ”rasmaktordning”.

Tasin är mycket aktiv i gruppen. Hans inlägg är bra exempel på tongångarna i diskussionerna som förs:

Jag har alltid undrat hur vita hanterar det postkoloniala tillståndet. Vad innebär egentligen mötet mellan vitt och icke-vitt för personer som är vita? För visst innebär mötet mellan vitt och icke-vitt att koloniala och rasistiska tankemönster aktualiseras även hos vita? Hur känns det egentligen att få känslor av övervärde utmanade? Vad innebär detta för ett självglorifierande skal av vithet? Jag tänker att det måste vara ganska obehagligt.

Och:

Det vi bevittnar i Sverige just nu är vithetens dödsryckningar. Ett sista krafttag tas, innan rasismen slutligen dör.

Hittills har MUCF betalat 1780 000 till kronor RAEK under en tvåårsperiod, varav 470 000 kronor för att organisationen ska kvalificera sig för ytterligare bidrag. Resten var tänkt att gå till lokaler för ungdomar i utsatta områden. Att det behövs ska inte ifrågasättas. Trångboddheten gör det svårt för ungdomar att vara i sin hemmiljö, för läxläsning, umgänge med vänner eller att bara vara.

Om Rådet av enade kreolers genuina avsikt är att hitta sådana lokaler har organisationen dock misslyckats. Däremot har den framgångsrikt kommit över stora summor pengar, och använt dem till att bedriva en verksamhet som riskerar att öka motsättningarna och polarisera samhället ytterligare. Granskar man kretsen kring RAEK framträder ett mönster: En relativt liten grupp människor dyker ständigt upp i olika föreningar och projekt som lever på skattefinansiering från flera olika håll. Bland huvudsponsorerna återfinner man ofta MUCF.