Caspian Rehbinder: Nu låter Moderaterna som vänsterpartister

Kemi Gbadebo arbetade i flera år i Sverige innan hon utvisades för ett mindre misstag. Hon var copywriter på ett Malmöbaserat företag, och uppskattad av sina kollegor. När hon utvisades reagerade Maria Malmer Stenergard, migrationspolitisk talesperson för Moderaterna, skarpt.

– Det som gjorde mig extra beklämd är att hon säger att hon letar efter vänligare länder, då borde man skämmas från regeringens sida. Sverige borde vara det självklara landet för talanger, sa hon till Dagens Industri i juni 2020.

Det är inte reformvård utan systemskifte.

Det är lätt att förstå Malmer Stenergards uttalande. Sverige har allt intresse av att vara ett välkomnande land för arbetskraftsinvandrare. Arbetskraftsinvandringen bidrar med stora värden, men flera år av kompetensutvisningar har slitit på förtroendet för Sverige som destinationsland.

Men nu har Moderaterna vänt, och föreslagit att tiotusentals personer som jobbar och bidrar till Sveriges välstånd ska behöva lämna landet.

Förslaget är att arbetstillstånd inte ska beviljas för arbetskraftsinvandrare som tjänar under medianlönen i Sverige, 31 700 kronor. Arbetskraftsinvandrarna i Sverige tjänar nästan som befolkningen i övrigt, men det där ”nästan” gör all skillnad om kravet är medianen. Två tredjedelar av alla arbetskraftsinvandrare skulle utvisas med Moderaternas politik.

Det är inte reformvård utan systemskifte.

Det är en enorm positionsförflyttning från ett parti som tidigare har värnat och vårdat det liberala systemet för arbetskraftsinvandring. Dåvarande migrationsminister Tobias Billström fångade hållningen i en debatt i riksdagen 2013:

Genom arbetskraftsinvandringsreformen 2008 har företag i Sverige fått möjlighet att hitta rätt kompetens också från länder utanför EU. Reformen ger företagen ytterligare verktyg för att konkurrera på den globala marknaden och bidrar till sysselsättning och tillväxt i vårt land.

Det var sant då och det är sant nu. Reformen har gett företag möjlighet att rekrytera till jobb som annars hade gapat tomma. Nittio procent av arbetskraftsinvandringen går till yrken som Arbetsförmedlingen klassar som bristyrken. Det gör i sin tur att företag som rekryterar arbetskraftsinvandrare kan växa snabbare.

Arbetskraftsinvandringen bidrar också med över trettio miljarder kronor om året i ökat välstånd och tolv miljarder i skatteintäkter. Det är inte småpotatis det rör sig om, utan stora värden för samhället.

OECD har också poängterat att Sveriges öppna och enkla system för arbetskraftsinvandring är en av de faktorer som gör oss attraktiva för högkvalificerad arbetskraft. En majoritet av arbetskraftsinvandringen är också mycket riktigt till yrken med krav på högskolekompetens.

Det finns inga offentligfinansiella skäl att begränsa arbetskraftsinvandringen.

I Moderaternas förslag finns dock en oro över att arbetskraftsinvandringen inte skulle stå för sina egna kostnader. Om arbetskraftsinvandrare skulle ta emot bidrag och andra offentliga utgifter som är större än skatten de betalar in, blir det en kostnad för staten.

Men skeptiker som oroar sig för att arbetskraftsinvandringen skulle kosta kan andas ut. Eftersom arbetskraftsinvandrare har jobb betalar de in skatt och lever inte på bidrag.

Nu har arbetskraftsinvandrare ofta med sig anhöriga, det finns bidrag man kan ta del av även om man arbetar, och offentlig konsumtion är mer än bara bidrag. Så det är ändå värt att titta på de samlade effekterna. Det gjorde Fredrik Voltaire och Anders Åslund vid Almega, och kunde konstatera att effekten är positiv.

Inte bara bidrar arbetskraftsinvandringen till ekonomin som helhet. Varje yrke Almegarapporten analyserar är en vinst för staten. Det finns alltså inga offentligfinansiella skäl att begränsa arbetskraftsinvandringen.

Även yrken med löner under medianen är viktiga för Sverige. Det är oftast bristyrken och de bidrar positivt till ekonomin. Moderaterna skulle utvisa flera tusen kockar och anställda inom jordbruket, hundratals fordonsreparatörer, nätverkstekniker och undersköterskor – inte bara till ingen nytta, utan till direkt skada.

Förslaget bygger på ett djupt missförstånd om hur en arbetsmarknad fungerar.

Ulf Kristersson har försvarat förslaget med att arbetslösa som redan finns i Sverige borde kunna ta de jobb som arbetskraftsinvandrare ska utvisas från. För många låter förslaget intuitivt trevligt – varför inte prioritera de egna om vi ändå ska tillsätta ett jobb?

Men det bygger på ett djupt missförstånd om hur en arbetsmarknad fungerar. Det moderata kommunalrådet Oliver Rosengren konstaterade på Twitter:

Idén att fler svenskar får jobb om jobbinvandrarna blir färre kommer ur samma föreställning som att ”sex timmars arbetsdag skulle göra att fler kan dela på jobben” eller ”om alla gick i pension vid 55 år skulle inga ungdomar vara arbetslösa”. Så fungerar inte ekonomin.

Det här är någonting moderater brukar förstå. Vänsterpartister kan föreslå sex timmars arbetsdag och tro att det skulle utrota arbetslösheten, men marknadsliberaler inser att det inte skulle fungera. Det är nämligen inte så att någon blir arbetslös för att någon annan får ett jobb. Det kan till och med vara tvärtom! Om bristen på rätt kompetens är det största tillväxthindret för företag i Sverige – vilket det är – kan arbetskraftsinvandring innebära att fler jobb växer fram.

Det visar Jonas Palmquist och Samuel Öhlin i en artikel i Ekonomisk Debatt. Företag som anställer arbetskraftsinvandrare växer också snabbare både i omsättning och antal anställda, än vad jämförbara företag som inte anställer arbetskraftsinvandrare gör. Möjlighet att rekrytera den personal man behöver underlättar för växande företag, vilket i sin tur skapar en mer livskraftig ekonomi och bättre arbetsmarknad.

Många företag skulle gå omkull. Många bristyrken skulle gapa tomma.

Att kasta ut tiotusentals personer skulle ge kraftiga effekter. Många företag skulle gå omkull. Många bristyrken skulle gapa tomma. Få skulle våga söka sig till Sverige för att arbeta. Och arbetslösheten skulle inte gå ned. Att Moderaterna slagit in på den här vägen riskerar att bli katastrofalt.

De problem som finns med fusk – bland annat omskrivna här i Smedjan – måste lösas, och kan lösas. Moderaterna har själva föreslagit kloka åtgärder tidigare. Men att stänga dörren för alla som tjänar under medianlönen i Sverige är riktigt usel politik. Det är bara att hoppas att Moderaterna inser missen, vänder riktning och åter ansluter sig till en sund marknadsekonomisk hållning.