Runxue är en sammansättning av engelskans ”springa [iväg]” och kinesiskans ”studera, lära”. Det har blivit ett populärt begrepp efter vårens lockdowns mot Covid-19 i Kina, som fått många invånare att närmare undersöka möjligheterna att lämna landet.

Sökningar relaterade till migration på Kinas ledande sökmotor Baidu tjugofaldigades mellan slutet av mars och början av april, efter att Shanghai försatts i lockdown. Likaledes ökade sökordet ”migration” på Kinas största chattapp WeChat med 440 procent den 3 april, när en högt uppsatt tjänsteman besökte Shanghai och återupprepade centralregeringens ”orubbliga stöd” för nolltoleransen mot Covid-19.

Enskilda sökningar sticker ut ännu mer: ”Villkor för att flytta till Kanada” ökade med närmare 3 000 procent på WeChat veckan från och med 28 mars, enligt den amerikanska tankesmedjan Council on Foreign Relations.

I slutet av mars levde över 300 miljoner kineser under någon form av lockdown. Detta på grund av det ”folkkrig” som president Xi Jinping förklarade mot Covid-19 redan i februari 2020, och som nu har utvecklats till en så kallad ”dynamisk nolltolerans”.

Nolltoleransen mot Covid-19 ligger som en våt filt över ekonomin.

Denna strategi innebär att städer i regel nu inte längre stängs ner i sin helhet. Dock räcker det med något enstaka fall för att hela stadsdelar ska sättas i strikt karantän, som tillsammans med masstestning och smittspårning ska stoppa smittspridningen. 

Att viruset ändrat form sedan folkkriget inleddes spelar ingen roll; ifrågasättandet av själva nollvisionen likställs sedan länge med att utmana Xi Jinping.

***

Att just Shanghai utsattes för en av Kinas längsta och mest strikta lockdowns i två månader från och med slutet av mars fick storakonsekvenser för landets ekonomi. Detta delvis då världens största hamn ligger i Shanghai, och exportindustrin i fjol stod för över en tredjedel av Kinas ekonomiska tillväxt. Från att växa med 29,9 procent helåret 2021, ökade exporten i april med blygsamma 3,9 procent.

Nolltoleransen mot Covid-19 ligger som en våt filt över ekonomin. 2020 växte Kinas BNP långsammare än Taiwans för första gången på tre årtionden. Joe Bidens kommentarer om att USA:s ekonomi i år ser ut att växa snabbare än den kinesiska för första gången sedan 1976 har enligt uppgift väckt stor irritation i Peking.

Inte helt oväntat så visar inhemsk forskning att stagnationen drabbar Kinas fattigaste allra hårdast. Vid inledande lockdowns i början av 2020 så blev hemlösa invånare av med all välfärd och motades aktivt ut ur städerna av lokala myndigheter. Vidare är landets cirka 300 miljoner migrantarbetare beroende av mobilitet för att hitta jobb, och har i regel anställningsformer som gör att de kan förlora sina arbeten över en natt.

Mycket tyder på att årets nedstängningar blir svårast för samma grupper. Denna utveckling är känslig för Xi Jinping, som i början av fjolåret personligen tog åt sig äran för att extremfattigdom nu är helt utrotat i Kina, efter en kampanj mot fattigdom som ska stärka stödet bland de hundratals miljoner kineser som inte fått ta del av landets ekonomiska framgångssaga.

Internationell flygtrafik har minskat med 96 procent

För medborgare som har resurser att lämna landet och sneglar på runxue, föreligger en rad praktiska hinder. Kinas självvalda isolering innefattar världens strängaste regler för karantän och en minskning av internationell flygtrafik hittills i år med 96 procent jämfört med samma månader 2019.

Antalet pass som utfärdades eller förnyades årets första kvartal var omkring 95 procent färre jämfört med genomsnittet åren innan pandemin. I maj meddelade den nationella myndigheten för migration vidare att så kallade icke nödvändiga resor utomlands ska ”strikt begränsas”.

Vad detta innebär i praktiken är – som så ofta annars i kinesisk byråkrati – en tolkningsfråga. Det är upp till lokala myndigheter att implementera uppmaningarna ovanifrån. 

Läs också:

199: Så påverkar Kina oss

Smedjanpodden

Kapitalism med kommunistiska särdrag

Henrik Dalgard

Men då låg smittspridning blivit en av de viktigaste kriterierna som lokala tjänstemän bedöms efter, så finns flera vittnesmål från kineser som förhörts och fått sina pass sönderklippta vid inresa samt utländska visum eller uppehållstillstånd makulerade vid flygplatsen innan utresa.

***

Vid sidan av exportindustrin så backade den kinesiska industriproduktionen i april med 2,7 procent. Detaljhandeln minskade med 11,1 procent i april och fortsatte nedåt med 6,7 procent i maj. 

Siffrorna är konsekvensen av att arbetare hindras från att gå till jobbet och kunder inte släpps ut för att handla. Kinesiska stimulansåtgärder har inte inkluderat checkar för att öka konsumtionen. Lejonparten av stimulanserna har istället gått till infrastruktur, byggsektor och andra områden som stärkt den statliga dominansen över Kinas ekonomi.

Bland andra S&P Global noterade hur stimulanspaketet på drygt 5 000 miljarder kronor i maj 2020 fokuserade på infrastruktur och byggsektor, men ignorerade landets konsumenter och därmed försenade ekonomins nödvändiga övergång bort från statliga investeringar. 

De nya stimulanser som presenterades i maj i år innehöll förvisso skatterabatter för mindre företag. Men återigen låg fokus på samma sektorer; närmare 550 miljarder kronor ska satsas på flygindustrin och drygt 450 miljarder kronor på att bygga ut järnvägen, trots att spårlängden för kinesiska snabbtåg redan är dubbelt så stor som resten av världen tillsammans.

Vidare ska 102 stycken större bygg- och infrastrukturprojekt som ingår Kinas femårsplan 2021-2025 snabbas på. Satsningarna är menade säkra tillväxten och samtidigt skapa jobb för sysslolösa migrantarbetare.

De senaste årens tuffa regleringar mot privata företag inom framför allt internet- och tekniksektorn fortsätter.

De ekonomiska åtgärderna mot pandemin inkluderar få marknadsmässiga reformer. Tvärtom så fortsätter de senaste årens tuffa regleringar mot privata företag inom framför allt internet- och tekniksektorn. Medan ägare för Meta och Tesla utvecklar digitala universum och rymdprogram, tvingas företag som Alibaba och Tencent att kämpa med näbbar och klor för att slå vakt om sina nuvarande verksamheter.

Situationen gör att utländskt kapital lämnar Kina i en oroande takt; sedan februari har utländska investerare minskat innehavet i kinesiska aktier med 6 300 miljarder kronor vilket är det i särklass största beloppet sedan marknaden öppnades för utlänningar 2017. Även kinesiska aktier noterar i år utflöden större än vid pandemins början 2020 eller Kinas börskrasch 2015.

Såväl USA:s som EU:s handelskammare i Kina har varnat för att nolltoleransen får utländska företag att tveka inför nyinvesteringar. I början av juni meddelades att Apple flyttar delar av tillverkningen av iPads från Kina till Vietnam sedan inaktivitet i Shanghais hamn skapat problem med leveranskedjorna.

***

Nolltoleransen mot Covid-19 är den första politiska masskampanj som drabbar hela Kinas befolkning sedan ettbarnspolitiken infördes i slutet av 1970-talet. Det folkliga missnöjet har vid flera tillfällen utmynnat i protester. 

I Shanghai slog inlåsta invånare på pannor och kastruller och sjöng sånger tillsammans från balkongerna på kvällarna. Vid universitet i Peking ägde sammandrabbningar rum mellan studenter och polis samt de arbetare i astronautliknande skyddsdräkter som ansvarar för att implementera nolltoleransen. De har fått öknamnet ”vitgardister” med anspelning på kulturrevolutionen, och mötts av stormar med avsky både fysiskt och på internet.

På internet har jämförelser mellan nolltoleransen dragits med en annan av Mao Zedongs politiska kampanjer. Nämligen svältkatastrofen ”Det stora språnget”, som i början av 1960-talet kostade tiotals miljoner kineser livet efter att Mao beordrat bönderna att bygga ugnar för ståltillverkning snarare än att ta hand om skörden.

Denna gång, sägs det, är det Xi Jinping som agerar ideologiskt utan att lyssna på vetenskapliga experter, med omfattande lidande för befolkningen som följd. Enligt Världshälsoorganisationen ökade utbredningen av oro och depression bland världens invånare med 25 procent under pandemins första år; nu har Kinas invånare levt med nolltoleransen i två och ett halvt år.

Ju längre nolltoleransen pågår, desto mer tappar regimen stöd även hos den medelklass som länge fått det bättre under kommunistpartiets ledning.

Sökningarna på psykologisk rådgivning mer än tredubblades i Shanghai under stadens lockdown, och köerna till mentala hälsocenter rapporteras vara längre än tidigare när invånarna tilläts gå ut igen. New York Times citerar psykologer i Shanghai som återger tecken på ohälsa såsom bröstsmärtor och svårigheter att fokusera på jobbet.

Det är viktigt att notera hur missnöjesyttringar – i likhet med de flesta protester i Kina – främst varit av formen NIMBY (not in my backyard). Kritik riktas i regel mot lokala tjänstemän, och ilskan mot vitgardisterna som skickats att utföra uppdragen. 

Statens kontroll över medier, internet och civilsamhälle i det närmaste omöjliggör formandet av motstånd på nationell nivå. Icke desto mindre är analytiker överens om att ju längre nolltoleransen pågår, desto mer tappar regimen stöd även hos den medelklass som länge fått det bättre under kommunistpartiets ledning.

***

Kinas tillväxtmål på 5,5 procent för helåret 2022 var djärvt redan innan vårens omfattande nedstängningar. Målsättningen hänger samman med den pompa och ståt man vill uppbringa inför kommunistpartiets 20:e partikongress i november, då Xi Jinping förväntas utses till ledare för en kontroversiell tredje mandatperiod.

Under våren har de flesta institutioner skruvat ned prognosen till omkring fyra procent. I maj varnade även premiärminister Li Keqiang för första gången offentligt – i en telekonferens med över 100 000 partitjänstemän – att tillväxtmålet kan vara svårt att uppnå. Det var bara en av många aningar om missnöje högt upp i partihierarkin kring hur ekonomin drabbas av den strikta nolltoleransen.

Ändå garanterade Xi Jinping i ett tal inför den ekonomiska samarbetsorganisationen Brics i slutet av juni att de ekonomiska målsättningarna kommer uppnås. 

Veckan därpå, under ett symboliskt besök i staden Wuhan där pandemin först uppstod, framhöll Xi nolltoleransen som den mest effektiva vägen framåt för Kina. Han menade att strategin bevisar det kinesiska systemets överlägsenhet, samt att tillfälliga ekonomiska känningar är att föredra framför att riskera liv och hälsa genom flockimmunitet eller passivitet.

Under april-juni i år, utfördes elva miljarder tester till en kostnad av 270 miljarder kronor – en summa större än Islands ekonomi.

Vid sidan av den ovannämnda stagnationen tar implementeringen av själva nolltoleransen också stora resurser i anspråk. Enligt det kinesiska finansbolaget Soochow Securities utfördes närmare elva miljarder tester mot Covid-19 bara under april-juni i år, till en kostnad av 270 miljarder kronor – en summa större än Islands ekonomi.

Den kinesiska banken Huacheng Securities beräknade så tidigt som i maj att de tiotals miljarder PCR-tester som genomförts sedan 2020 kostat omkring 450 miljarder kronor. 

I skrivande stund sätter kinesiska storstäder upp infrastruktur för att varje invånare ska ha en teststation inom en kvarts promenad från sin bostad och kunna testas var 48:e timme. Ännu fler ”vitgardister” ska värvas och forskare vid toppuniversitet som Tsinghua utvecklar robotar för att automatisera den delen av testprocessen som sker med topsar av bomull.

Sammantaget beräknar den japanska banken Nomura att det skulle ta 8,4 procent av de kinesiska stadsbudgeten i anspråk att testa 70 procent av befolkningen varannan dag. Banken noterar vidare att detta tränger undan annan välfärd och medför kostnader i form av arbetstidsbortfall för själva testandet.

***

I slutet av juni citerades Pekings partisekreterare Cai Qi i den statliga tidningen Beijing Daily säga att huvudstaden kommer behålla sina nuvarande åtgärder för att kontrollera pandemin i fem år. Kort efter att artikeln publicerats och blivit viral så raderades tidsreferensen utan förklaring.

Även om ingen officiell tidsplan finns för nolltoleransen så kommer inga risker tas innan höstens viktiga partikongress. Vaccineringen av äldre invånare har gått långsamt, och den fortsatta oviljan att importera utländska mRNA-vaccin med större effektivitet bidrar till ökad osäkerhet.

Det bär sannolikt emot att frivilligt överge nya system för auktoritär medborgarkontroll.

Dessutom bär det sannolikt emot att frivilligt överge nya system för auktoritär medborgarkontroll. I juni rapporterades hur hundratals kunder vid minst fyra banker som rest till Henans provinshuvudstad Zhengzhou för att protestera mot att deras besparingar frysts, fått sin ”Covid-status” ändrad till röd av lokala myndigheter varefter de arresterades och sattes i karantän.

Samtidigt kan långsamma uppluckringar anas. I slutet av juni kortade Kinas nationella hälsomyndighet tiden i karantän för inresande till sju dagar plus ytterligare tre dagar i hemkarantän, jämfört med totalt tre veckor tidigare. Förändring uppgavs vara baserad på stora mängder vetenskapliga fakta samt läxor man lärt sig från nedstängningen av Shanghai.

Den 30 juni lämnade Xi Jinping fastlandskina för första gången på 893 dagar för att delta i firandet av 25-årsdagen för Hongkongs överlämning från Storbritannien till Kina.

Innan dess hade Xi inte velat åka utanför Kina efter virusutbrottet, och inte heller personligen träffat några utländska statschefer på två år innan mötet med Vladimir Putin vid invigningen av vinter-OS i Peking i februari i år.

Dock lämnade Xi Jinping Hongkong för övernatta i den sydkinesiska staden Shenzhen innan han dagen efter återvände för att fortsätta firandet. Symbolhandlingen kan i sig ses som en varning till alla som ägnar sig åt runxue om hur långsamt Kina kommer överge nolltoleransen mot Covid-19.

Omslagsfoto föreställande en gatukorsning i Shanghai under den senaste nedstängningen: Costfoto/Sipa USA