När skolmatsalen blir ett skyddsrum

”De e en skottlossning.” ”Dem skjuter på emporia jag vet inte om vi kommer dö”. “Asså jag är skit rädd”. Det är meddelanden på appen Snapchat, skickade av 12-åriga Linn till kompisen Mimmi strax efter klockan fem på fredagskvällen den 19 augusti 2022. I SVT:s nya program Vår Story berättar hon om det som började som en helt vanlig fredag. 

Linn och Hilma skulle kolla på kläder tillsammans efter skolan. De fick skjuts till Emporia utanför Malmö av storasyster Emma och hennes pojkvän som tagit körkort. De två 12-åriga flickorna hade just köpt varsin frapino på Espresso house och gått vidare för att titta på kläder. Då kom skotten. 

12-åriga Linn trodde att det var ballonger som smällt. Storasystern förstod att det var skott.

De såg hur alla utanför butiken började springa. Linn trodde först att det var ballonger som smällt. Det lät nämligen ungefär likadant, förklarar hon. Men hennes äldre syster förstod direkt att det inte var frågan om några ballonger utan om ett uttryck för gängkriget. Hon tog tag i de yngre flickorna och fick fram att de behövde gömma sig från skotten. Först sökte de skydd i butikens provrum, men insåg snabbt att ett drapperi av tyg hjälper föga mot kulor. 

Butikspersonalen vinkade in flickorna och andra butiksbesökare i sitt lager. ”Men vi kallade det skyddsrum för det hade ett lås på dörren”, förklarar 12-åriga Hilma för SVT. ”Alla hade ren panik, alla stod och skakade”, fyller storasyster Emma i. Linn grät. ”Hon var väldigt rädd, hon hade typ panik och kunde knappt andas”, berättar Hilma. 

Det var inte första gången som barn i SVT ger sin historia om hur det kan vara att växa upp i ett Sverige där skjutningar och sprängningar blivit vardag. Där ett rum som inte alls är tänkt att fungera som skyddsrum, ändå får vara just det.

Sanna i årskurs tre i Fröslundaskolan i Eskilstuna berättade den 28 november 2022 i Aktuellt om hur hon och klasskompisarna i skarpt läge tvingades till det som kallas inrymning. ”Vi blir ganska rädda, men vi vet att vi är säkra inne i matsalen eftersom det är stora väggar och de kan inte skjuta in”. På Sannas skola har det hänt tre gånger det senaste året, att eleverna behövt springa in för att ta skydd från dödligt våld.

När jag gick i låg- och mellanstadiet brukade vi öva på utrymning, på hur vi skulle göra om det börjar brinna. Men de som går i skolan idag övar inte bara utrymning vid brandlarm, det är numera också standard att behöva öva inrymning inför skjutningar. Det gäller långtifrån bara på Fröslundaskolan.

En granskning från DN som undersökt perioden mellan januari 2017 till augusti 2021 visar att mer än 40 procent av alla skjutningar där någon skadas eller dör sker i närheten av en förskola eller skola. För Stockholms del är andelen så hög som 50 procent. 

Barn behöver leka inrymning inför hotande gängvåld på förskolan.

Förskollärare Maria Björkén berättar för samma tidning hur hon och kollegorna arbetar för att förbereda små barn inför hur de ska ta skydd om det som inte får hända ändå sker: ”Det blir en lek för barnen för de kan ju inte föreställa sig en sådan här allvarlig situation. För dem är det en rolig aktivitet som vi gör tillsammans”. En lek. Barn i förskoleåldern som leker inrymning är en svensk realitet.

Fenomenet är nu ett så etablerat faktum att Skolverket har utarbetat ett stödmaterial med titeln ”Väpnat våld i skolan – hur skolor kan agera om det händer” som riktar sig till skolledningar, skolpersonal och säkerhetsansvariga i kommunerna. Och SVT har tagit fram en interaktiv karta som visar vid vilka grundskolor det skjuts mest. 

Frågan som hänger sig kvar är vad som händer med barn som växer upp i den här miljön. I ett Sverige där en dödsskjutning blir en enkel nyhetsnotis, inte en helsida. 

En konservativ är en liberal som blivit rånad, brukar det heta. Kanske gömmer sig sanning bakom orden. 

Moderaterna blev största parti i skolvalet 2022, och samlade drygt 27 procent av rösterna. Andra största parti blev SD med 21 procent. Först på tredje plats placerade sig Socialdemokraterna, med 16 procent. Och medan Kristdemokraterna hamnade på drygt 9 procent, fick Miljöpartiet se sig balansera på fyraprocentsspärren. Det är ingen slump att Peter Santesson, vd för Infostat, har benämnt dagens unga som ”Generation Villebråd”, snarare än ”Generation Greta”.

Rån mot personer under 18 år har mer än fördubblats.

Antalet anmälda rån mot personer under 18 år mer än fördubblades mellan 2015 och 2019, visar Brås statistik publicerad 2021. Många föräldrar låter inte sina barn ta sig hem själva från skolan, och i stället för att på egen hand cykla hem från fotbollsträningen blir det i många fall skjuts med bil.

”Tryggheten är vår tids stora frihetsfråga”. Talepunkten är nästan uttjatad. Men nog talar den till den ungdom som blivit hotad av ett tonårsgäng, kanske bestulen på sin klocka eller pressad på pengar. Eller till den som inte får samma frihet att röra sig ute om kvällen, alternativt inte vågar. 

Ingenting talar för att våldsutvecklingen kommer att hävas snabbt. Att bryta den utveckling som skett under många år görs knappast i en handvändning. Fler barn och unga kommer med andra ord att växa upp och forma sina uppfattningar i en annan verklighet än deras föräldrageneration.

Vad det leder till går inte att med exakthet förutspå. Men en sak är säker: någonting gör det med en människa, att ta skydd från skott en fredagseftermiddag med vännerna och att öva på att ta skydd från gängen under skoltid. Och det politiken hittills har gjort för att hålla unga trygga och fria har inte varit nog. Alldeles för länge har debattörer och politiker – särskilt från vänsterhåll – fokuserat på att relativisera allvaret och spela ned hotet, snarare än att gör allt i sin makt för att öka tryggheten. Generation Villebråd, eller Generation Inrymning, får nu leva med konsekvenserna.