MRF: Bilisterna betalar redan för vägarna
DEBATT: Bilismen är redan överbeskattad. Risken med Jacob Lundbergs förslag om att lösa trängseln på vägarna med vägtullar är att nya kostnader läggs på de bilister som betalar mer än sin del av infrastrukturen. Det menar Charlie Magnusson, informationschef på Motorbranschens Riksförbund. Jacob Lundberg svarar direkt.
”Låt bilisterna betala för vägarna.” Så skriver Timbros chefekonom Jacob Lundberg och förespråkar att bilar utrustas med en GPS-transponder som möjliggör betalning per kilometer för alla vägar. Ett sådant system skulle skapa en betydligt mer träffsäker beskattning av bilister. Klädsamt nog påpekar Lundberg att han inte vill göra det generellt dyrare att köra bil i Sverige eftersom bilismen redan är överbeskattad. Detta även om man ser till kostnader för slitage på vägar, utsläpp, olyckor och liknande. I runda tal betalar bilisterna i dag dubbelt så mycket som de ”kostar”.
Det finns dock flera anledningar att invända mot Lundbergs resonemang. Det första är premissen att bristande kapacitet ska ersättas med ökade skatter. Om det finns trafikproblem med begränsad kapacitet ska bilisterna betala mer enligt Lundberg. Var vinsten ligger i detta är obegripligt. Kanske är det så att Lundberg mestadels resonerar ur ett statligt skatteintäktsperspektiv och varken ur ett samhällsekonomiskt perspektiv eller ur individens?
Stockholm är tillsammans med Tirana de enda huvudstäderna i Europa som saknar ringled. Köpenhamn, exempelvis, har flera stycken. Malmö, förvisso ingen huvudstad, har för sin del två. I första hand bör en växande stad se till att tillgodose det ökande behovet av mobilitet i stället för att begränsa det. Välfärdsförlusterna i begränsad mobilitet kvarstår med Lundbergs nya skatter, men måhända mer ekonomiskt rationellt fördelade om man väljer att avstå från det fördelningspolitiska perspektivet.
I första hand bör en växande stad se till att underlätta ökande behov av mobilitet istället för att begränsa det.
Det ska i sammanhanget nämnas att Lundberg tidigare har skrivit föredömligt om överbeskattningen av bilismen. Risken är dock stor att våra politiker med Lundbergs transpondrar väljer att öka beskattningen ovanpå dagens redan alltför höga nivå. Särskilt som de nu kan peka på att den nya ”träffsäkra” skatten gör att de kan skjuta på – eller i värsta fall till och med avstå från – att bygga ny infrastruktur och dessutom öka skatteintäkterna.
Dessutom finns det en integritetsaspekt av att förse alla bilar med statliga eller kommunala transponders som en frihetlig tankesmedja åtminstone borde reflektera över.
Lundberg gör dock helt rätt analys i den delen där han pekar ut bilen som framtidens transportmedel. Vi står inför en helt säker och utsläppsfri bilism och denna bör beskattas lägre än dagens bilism.
Charlie Magnusson
Informationschef, Motorbranschens Riksförbund
Jacob Lundberg svarar direkt:
Jag håller med Charlie Magnusson om att det är angeläget att nya vägavgifter inte läggs ovanpå den befintliga beskattningen. Men det borde inte förhindra en diskussion om en omfördelning av skattebördan.
Jag är också helt enig om att det behövs fler vägar. Förbifart Stockholm, som nu byggs, ger exempelvis en stor samhällsekonomisk vinst, till skillnad från de flesta järnvägsprojekt. Men det går inte att i alla lägen bygga bort trafikstockningar. Att utan trängselskatt få trafiken att flyta på Essingeleden eller Klarastrandsleden i rusningstrafik skulle kräva enorma investeringar.
Vägavgifter och ny infrastruktur kan också komplettera varandra. Charlie Magnusson har helt rätt i att Stockholm behöver en ringled. Trafikverkets studie visar att Östlig förbindelse – den nya motorväg som skulle färdigställa ringleden – skulle få som störst positiva effekter om man samtidigt införde trängselskatt på bl a Centralbron: ”extra trängselskatt vid passage av innerstadsbroarna är nödvändig för att få ett system med goda trafikstyrande effekter och positiv samhällsekonomisk lönsamhet” (sid 5).
Charlie Magnusson lyfter integritetsaspekterna i ett vägavgiftssystem. De skulle kunna tillgodoses genom exempelvis en tydlig lagstiftning eller ett kontantkortsliknande system.
Jacob Lundberg
Chefsekonom, Timbro