Samhälle Granskning
Monopol och dåliga öppettider får oss inte att dricka mindre
Systembolagets monopol och de begränsade öppettiderna sägs leda till mindre drickande. Men en ny undersökning visar att dagens dåliga tillgänglighet är en meningslös åtgärd om man vill begränsa alkoholkonsumtionen. Det skriver nationalekonomen David Sundén.
Den svenska staten bestämmer var och när du kan köpa alkohol. Det är baserat på påståendet att du dricker mindre om Sverige har ett alkoholmonopol med dåliga öppettider, söndagsstängt och få butiker. Påståendet är dock behäftat med ett flertal problem.
För det första saknar det en teoretisk grund. Vad får människor att dricka mindre bara för att de inte kan köpa alkohol när och var de vill? På den frågan har monopolförespråkarna inget svar. Det kan jämföras med den teoretiska underbyggnaden inom nationalekonomi om hur pris påverkar konsumtion. Här finns ett närmast oändligt antal teoretiska artiklar och böcker som förklarar sambandet mellan pris och efterfrågan. En litteratur som sträcker sig mer än 100 år tillbaka i tiden.
För det andra saknar påståendet empirisk evidens. Systembolaget anlitade för några år sedan en grupp forskare för att visa hur bra alkoholmonopolet är. Forskarna tog bland annat på sig att kartlägga all den empiriska forskning som stödjer att alkoholmonopol minskar konsumtionen. De hittade bara åtta vetenskapliga artiklar, varav en motsäger påståendet om man läser det finstilta. Återigen kan man jämföra med den nationalekonomiska empiriska litteraturen om hur priset på alkohol påverkar konsumtionen. Här finns hundratals studier som i de absolut flesta fall visar att ett högre pris minskar konsumtionen; det gäller för olika länder, olika tidpunkter och olika befolkningsgrupper.
Mot liknande tankar har säkerligen många ställt sig frågan: Hur kan sämre möjligheter att köpa alkohol få mig att dricka mindre? Frågan ställs på sin spets om jag även handlar alkohol för att lagra hemma, på samma sätt som andra livsmedel. Om jag har stora mängder alkohol hemma kan jag dricka när jag vill. Dåliga öppettider, söndagsstängt och få butiker kan inte hindra mig.
Det visar sig att 92 procent av alla svenskar som dricker har alkohol hemma.
För att undersöka hur det ligger till fick Demoskop i uppdrag av Timbro att fråga svenskarna hur mycket alkohol de har hemma. För att kunna göra en internationell jämförelse tillfrågades även befolkningarna i monopolländerna Norge och Finland. Samma frågor ställdes även i Danmark och Nederländerna, monopolländernas absoluta motsatser.
Resultaten från undersökningen redovisas i min rapport ”Det poänglösa alkoholmonopolet”. Det visar sig att 92 procent av alla svenskar som dricker har alkohol hemma. Ungefär 9 av 10 i samtliga undersökta länder har alkohol i hemmet.
Tabell 1: Andel som har alkohol i hemmet
| Land | Andel av hela befolkningen | Andel av befolkningen som dricker alkohol |
| Danmark | 92 | 97 |
| Nederländerna | 88 | 96 |
| Norge | 86 | 93 |
| Sverige | 84 | 92 |
| Finland | 82 | 89 |
Befolkningarna i samtliga länder lagrar dessutom stora mängder alkohol hemma. Svenskar har så det räcker till två månaders konsumtion. Annorlunda uttryckt: den genomsnittlige svensken kan vilken dag i veckan bjuda 35 personer på fest. Det om alla deltagare håller sig till den mängd som Systembolaget maximalt tycker vi ska dricka under en och samma dag.
Tabell 2: Antal festdeltagare som alkohollagret i snitt räcker till
| Land | Antal personer |
| Danmark | 48 |
| Sverige | 35 |
| Norge | 27 |
| Nederländerna | 27 |
| Finland | 19 |
Nästan alla danskar har så mycket alkohol hemma att det räcker till en fest för 48 personer. Danskarna är även intressanta eftersom de har mycket av allt; öl, vin och sprit. Finländarna är mer restriktiva och kan bara bjuda 19 personer på fest. Till skillnad mot danskarna verkar de vara mer intresserade av att bara lagra en viss typ av dryck hemma. De fokuserar antingen på mycket öl, mycket vin eller mycket sprit.
Befolkningarna i alla länder har dessutom så pass stora mängder alkohol hemma att de kan dricka hur mycket de vill.
Det finns en hypotes som menar att monopol leder till bunkring, vilket leder till högre tillgänglighet i hemmet och därmed högre alkoholkonsumtion. Resultaten visar att så inte är fallet. Det finns troligtvis inte någon ”monopoleffekt” som gör att vi dricker mer. Det eftersom en ungefär lika stor andel av befolkningen i såväl monopolländerna som i länderna med konkurrensutsatta marknader har alkohol hemma. Befolkningarna i alla länder har dessutom så pass stora mängder alkohol hemma att de kan dricka hur mycket de vill. Svenskar, norrmän och finländare sticker inte ut i jämförelse.
***
Resultaten gör det svårt att förstå hur ett monopol kan minska konsumtionen. I princip alla som dricker alkohol har stora mängder alkohol i hemmet oavsett land och marknadsreglering. Det betyder att svenskar, norrmän och finländare kan dricka på samma sätt som danskar och nederländare. Sämre öppettider, få butiker och söndagsstängt kan inte minska svenskarnas alkoholkonsumtion. När monopolet är stängt dricker vi som om det inte fanns.
Det är förväntat att konsumenter lagrar alkohol i hemmet. Människor förvarar alla möjliga typer av livsmedel hemma, för att det är effektivt, billigt och praktisk. Alkoholdrycker lämpar sig dessutom synnerligen väl att lagra på grund av sin långa hållbarhetstid. Enbart hotet om att vara torrlagd när vi väl vill ta oss ett glas gör att vi hellre är på den säkra sidan, till exempel med några öl extra i kylen. Sämre öppettider, söndagsstängt och få butiker kan bara styra var och när inköpen sker, inte var och när konsumtionen sker.
Den stora mängd alkohol som de flesta svenskar har hemma lägger ytterligare en stor bevisbörda på de som förespråkar alkoholmonopol. De måste först förklara hur ett monopol överhuvudtaget kan minska konsumtionen. De måste därefter förklara varför alla vi 90 procent svenskar som har alkohol hemma dricker mindre bara för att Systembolaget råkar vara stängt.
Resultaten visar att det svenska alkoholmonopolet är ett levande exempel på en menlös marknadsreglering. Tanken är att minska drickandet genom sämre tillgång. Data visar att svenskarnas tillgång till alkohol är lika stor som i länder med en konkurrensutsatt marknad. Som reglering skapar den i stället ett stort antal problem. Dåligt utbud, svag konkurrens och köer är några exempel.
Vad kan man vinna om monopolet tas bort? Den största vinsten är säkerligen just bättre öppettider, söndagsöppet och många fler butiker som erbjuder ett större utbud. Det blir helt enkelt lättare, effektivare och mindre krångel att köpa all den alkohol vi förvarar hemma, så vi kan dricka när vi vill.