Med grytor och kastruller mot regeringen

Det är en grå, regnig januarieftermiddag på Stureplan, torget som har blivit synonymt med status och lyx. Människor kommer och går runt Svampen, det regnskydd i grå betong med utskjutande tak som många stockholmare stämmer träff vid.

Det mesta verkar vara som vanligt, tills klockan närmar sig 15 och grupper klädda i köksförkläden rör sig ut från restaurangerna runt torget, som Sturehof och Riche. Med sig har de grytor, kastruller och slevar, och när klockan slår 15 börjar de banka högljutt i en minut med köksredskapen så att det ekar över Stureplan.

Uppropet har fått namnet #grytorochkastruller och lanserades av krögaren PG Nilsson, vars restaurangkoncern Svenska Brasserier driver bland annat just Sturehof och Riche.

– Det handlar egentligen om en väldigt enkel sak som vi ville göra folk uppmärksamma på. Varje gång regeringen uttalar sig om de fantastiska stödåtgärder som de meddelat är det bara löften. Det har inte betalats ut några pengar, säger PG Nilsson.

Han hänvisar till att omställningsstödet, som syftar till att täcka företagens omsättningstapp till följd av pandemin, inte har betalats ut för perioden efter juli förra året.

– Det är ett slöseri med skattebetalarnas pengar, eftersom staten under våren betalade ut så mycket pengar i stöd till företag som nu tvingas i konkurs när löften om ersättning inte hålls.

Hallengren (S) försvarar sena besked

Den utlösande faktorn för uppropet var dock inte de fördröjda omställningsstöden, utan regeringens beslut att förlänga alkoholförbudet på serveringsställen efter klockan 20. Det skulle ha löpt ut den 15 januari, men förlängdes med bara en dags framförhållning. Så sent som två dagar innan förbudet skulle gå ut kunde socialminister Lena Hallengren (S) inte ge ett rakt svar på frågan om det skulle förlängas.

– Vi kan inte ge besked så långt i förväg, sa hon till Aftonbladet.

För restaurangerna, som enligt arbetstidslagen måste lägga personalscheman för 14 dagar framåt, var den framförhållningen otillräcklig. Även om restaurangerna inte får ha öppet och inte har några intäkter under senare schemalagda timmar behöver de betala löner ändå.

När alkoholförbudet efter klockan 20 till slut förlängdes hade PG Nilsson och hans kollegor fått nog av regeringens senfärdighet. I ett Facebook-inlägg den 14 januari skrev han:

OK Branschen, så här gör vi:

klockan 15:00 alla dagar så ställer vi oss, personal och ägare tillsammans, utanför våra restauranger med grytor och kastruller, slevar och lock och låter så mycket vi kan. Vi gör det i en minut, varken mer eller mindre, och vi fortsätter att göra det tills Finansministern ser till att vi får alla de stöd som utlovats utbetalda.

– Inte i min vildaste fantasi hade jag kunnat föreställa mig den enorma uppslutning som vi fått, säger PG Nilsson om genomslaget.

Över 1 000 personer har delat inlägget, och en sökning på Instagram och hashtaggen #grytorochkastruller bekräftar gensvaret. Restauranger i bland annat Leksand, Visby och Växjö hörsammade PG Nilssons uppmaning, och personalen har tagit till gatorna med grytor, slevar, lock och kastruller.

”Det är hårda ord och jobbig stämning”

Upprorsstämningen är nästan på franska nivåer, och den som haft vägarna förbi Restaurang Allegrine i Stockholm vid 15-tiden har kunnat höra slagord som Gouvernement, où est l’argent? Gouvernement, c’est urgent! (”Regeringen, var är pengarna? Regeringen, det är bråttom!”)

– Jag måste nog säga att oron har varit stor länge, men nu börjar den gå över i vrede, säger PG Nilsson. Det är hårda ord och jobbig stämning. Det känns för jävligt rent ut sagt att det skulle behöva gå så här långt.

På frågan om restriktioner som alkoholförbudet är rimliga, med tanke på smittspridningen, säger PG Nilsson:

– Vi kan förstå, precis som alla andra, att det behövs restriktioner, men genomför man insatser som inskränker vår verksamhet, då får man också kompensera den.

Regeringen å sin sida har försvarat sig med att antalet ansökningar om stödpengar har varit stort. I exempelvis Tyskland har dock företag som drabbats av restriktioner ersatts med 75 procent av förra årets intäkter för november och december. Stöden når företagen på i snitt en månad i Tyskland, att jämföra med det svenska Tillväxtverkets genomsnittliga handläggningstid på två månader för permitteringsstöden. Dessutom kommer det inte gå att ansöka om nya permitteringsstöd för perioden från 1 december 2020 och framåt förrän preliminärt i slutet av mars. Varken omställnings- eller permitteringsstöden gör alltså någon nytta för restaurangerna just nu.

Regeringen delar inte heller uppfattningen att det var fel att avisera förlängningen av alkoholförbudet så tätt inpå som ett dygn innan det löpte ut. Smedjan har sökt ansvarig minister Lena Hallengren (S) för en kommentar.

”Det här viruset har varit oförutsägbart och därför bedömer vi smittläget kontinuerligt, utifrån rådande läge fattas beslut om restriktioner”, skriver pressekreteraren Adriana Haxhimustafa i ett sms.

Den 14 januari förlängde regeringen alkoholförbudet efter klockan 20 i tio dagar, då med en dags framförhållning. Därefter blev förbudet återigen förlängt till den 7 februari, då med fyra dagars framförhållning. ”Jag delar inte bilden att beskedet om förlängning av alkoholförbudet kommer sent”, kommenterar Lena Hallengrens pressekreterare det beskedet.

Riskerar konkursvåg

Arbetsmarknadsforskaren Hans Seerar Westerberg vid Handelns Forskningsinstitutet säger att läget är akut för många restauranger. Att stöd dröjer samtidigt som restauranger tvingas ha begränsade öppettider innebär att många nu kämpar för sin överlevnad, menar han.

– Alkoholstoppet och andra pandemirelaterade restriktioner gör att restaurangerna tappar en betydande andel av sin omsättning.

Han hänvisar till en kalkyl från Entreprenörskapsforum. En restaurang med en omsättning på en miljon kronor som tappar 90 procent av sin omsättning klarar sig i en månad, inräknat de statliga stöd som fanns i början av förra året.

”Restaurangbranschen är extremt viktig för unga och utrikes födda som har dokumenterade svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden”

Sedan januari förra året har restaurangerna tappat i snitt 73 procent av sin omsättning, enligt branschorganisationen Visita. Om alkoholförbudet förlängs utan att restaurangnäringen kompenseras riskerar en våg av konkurser och stor arbetslöshet att följa i dess spår, menar Hans Seerar Westerberg.

– Det är vad jag är orolig för. Restaurangbranschen är extremt viktig för unga och utrikes födda som har dokumenterade svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden.

Om vi tänker oss en månad fram i tiden utan stöd, vad väntar då?

– På kort sikt skulle vi få fler konkurser och högre arbetslöshet än vad vi skulle behöva. På längre sikt kommer nya restauranger så klart att starta, men problemet är de långvariga effekter som uppstår när stora grupper får gå arbetslösa länge. Det är bara att titta på tidigare kriser som 90-talskrisen och finanskrisen, när långvarig och hög arbetslöshet ”bet sig fast” i sårbara grupper.

Vad kan regeringen göra i detta läge?

– Det finns många tänkbara åtgärder. Jag har tidigare föreslagit en mild liberalisering av alkoholmonopolet inom vilket restauranger bör ges tillstånd att sälja alkohol för avhämtning. Det innebär att restauranger med serveringstillstånd får samma behörighet som Systembolaget att sälja alkohol och att staten ger upp en del av sin marknadsandel till en blödande bransch. Därutöver behöver staten ersätta förlorad inkomst som uppkommit på grund av regleringarna.

– Ett annat exempel är sänkta arbetsgivaravgifter för unga, som har visat sig vara en effektiv sysselsättningsåtgärd. Men frågan är om en sådan reform är lika effektiv under rådande omständigheter och om sänkningen omfattar alla arbetstagare, säger Hans Seerar Westerberg.

Utöver de rent ekonomiska konsekvenserna är det också många krögares och kockars livsverk som riskerar att krossas, och med det en stor del av det svenska matarv som har byggts upp sedan Tore Wretmans dagar.

På PG Nilssons Riche har det bedrivits restaurangverksamhet på samma adress och under samma namn sedan 1893. Det är inte första gången som verksamheten på Birger Jarlsgatan 4 i Stockholm har haft svåra år. Under andra världskriget drogs Riche med ekonomiska problem, men under Tore Wretmans ledning blev det en av Stockholms populäraste restauranger och gav upphov till klassiker som Toast Skagen, wallenbergare, Rhode Islandsås och Pain Riche. Det sistnämnda blev en så vanlig benämning på baguette att förvirrade svenskar utan framgång försökte köpa Pain Riche på bagerier i Paris.

Att ett sådant stycke matarv skulle gå i graven är inte PG Nilsson så orolig för. Desto mer bekymrad är han för mindre kollegor i branschen.

– Att läget är så pass illa att restaurangägare fått belåna sig eller i värsta fall sälja sina hus eller lägenheter, eller ta lån av vänner och bekanta, för att hålla företagen vid liv – det är det inget snack om. Situationen nu är mycket värre än den var i våras, i april, maj, säger han.

Eller som en luttrad vinbarsägare uttrycker det:

– Det är skit, men vi har fortfarande vin.