Svenskarna vill ha gårdsförsäljning – vad väntar regeringen på?

Gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker har länge uppfattats vara en kontroversiell fråga. I en ny opinionsmätning, som Timbro beställt av Demoskop, kan vi visa att så inte är fallet. Sju av tio svenskar vill tillåta gårdsförsäljning, och bland de mest positiva är KD-väljarna. 

Gårdsförsäljning har utretts i Sverige ett antal gånger, bland annat 2010 och 2021, utan att leda till förändrad lagstiftning. Många dryckestillverkare erbjuder redan i dag någon form av besöksverksamhet, till exempel genom rundvandringar, provsmakningar och servering, men upplever att de hämmas av att inte kunna sälja sin produktion direkt på plats. För de allra minsta tillverkarna, som inte har råd att veckovis leverera enstaka vinflaskor eller ölplattor till Systembolagets centrallager, kan den nuvarande lagstiftningen leda till att produkterna överhuvudtaget inte går att köpa för privatkunder.

Samtidigt har den svenska dryckeskulturen förändrats de senaste decennierna. Vi lägger mer och mer pengar på alkohol, men dricker mindre och mindre. Genomsnittssvensken köper mindre billig vodka, och mer premiumöl och vin. Det här förändrade köpbeteendet har skapat en helt ny bransch av mindre alkoholtillverkare. När gårdsförsäljning utreddes för drygt tio år sedan, 2010, fanns 90 alkoholtillverkare i landet. När förslaget utreddes 2021 fanns 792 tillverkare. En dramatisk förändring som skapat nya jobb och fått orter att växa, utan att öka konsumtionen eller missbruket.

Branschen vill således ha gårdsförsäljning för att kunna attrahera fler turister. Och i en ny mätning kan vi även visa på ett massivt stöd bland väljarna. Mätinstitutet Demoskop ställde frågan ’’Anser du att gårdsförsäljning bör tillåtas i Sverige?’’ till 3 014 personer. Bland väljarna i stort svarade sju av tio ’’ja’’ på frågan, bara två av tio var emot och en av tio svarade ’’vet ej’’.

Det är anmärkningsvärt att stödet är så pass starkt trots Systembolagets kampanj mot gårdsförsäljning.

Stödet är störst bland högerväljare, en kraftig majoritet bland M-, L-, KD-, SD-, och C-väljarna är positiva. Men stödet är starkt även bland MP- och S-väljarna.

Det är anmärkningsvärt att stödet är så pass starkt trots Systembolagets ihärdiga kampanj mot gårdsförsäljning. Tiotals miljoner har lagts på reklamkampanjer och hemskickade brev till riksdagspolitiker för att hindra förslaget. Systembolaget gick till och med så långt som att hota svenska vingårdar med att plocka bort deras vinflaskor från sortimentet om gårdsförsäljning skulle tillåtas.

***

Alltmer pekar nu på att ett skarpt förslag om gårdsförsäljning är på väg att bli verklighet. ’’Det är klart att det ska bli gårdsförsäljning’’, sa näringsministern Ebba Busch under Visita Summit tidigare i år. Även Ulf Kristersson har uttryckt sig på liknande sätt, och flertalet M-, L-, C- och SD-politiker har motionerat om frågan i riksdagen. 

Det finns en riksdagsmajoritet för gårdsförsäljning, och ett massivt stöd från väljarna.

Det finns en riksdagsmajoritet för gårdsförsäljning, och ett massivt stöd från väljarna. Nu tycks socialminister Jakob Forssmed vara den enda som håller emot. Han har låtit meddela att frågan är ’’komplicerad’’. Risken är därför stor att förslaget om gårdsförsäljning både drar ut på tiden och läggs fram i en form som stänger ute många producenter. Det senaste förslaget, ett resultat av Januariavtalet, presenterades i SOU 2021:95 och innebar exempelvis en rad kriterier för att alkoholproducenter skulle tillåtas bedriva försäljning:

• Försäljningen skulle endast få bedrivas i anslutning till ett betalt studiebesök eller en föreläsning med anknytning till den aktuella produkten.
• Försäljningsbegränsning till maximalt en flaska spritdryck, tre liter vin eller andra jästa drycker.
• Krav på småskalighet, med ett tak på att producenten maximalt får producera 75 000 liter spritdyck, 500 000 liter öl eller cider, eller 200 000 liter vin eller fruktvin. Tillverkarna skulle också vara ekonomiskt och juridiskt oberoende från storskaliga tillverkare.

Av de tre kriterierna är det den sista som skulle utestänga flest aktörer. De mest framgångsrika, exportsuccéerna som lockar utländska turister, skulle inte tillåtas sälja enstaka produkter. I praktiken innebär det att aktörer som Absolut i Åhus, Mackmyra i Gävle, Oppigårds i Hedemora, Hernö i Härnösand, och High Coast i Bjärtrå inte skulle få tillstånd. Det vill säga företagen med flest besökande. Drivkrafterna för små- och mellanstora alkoholtillverkare att öka sin försäljning och anställa fler, skulle dessutom försämras om risken fanns att de skulle bli av med sitt gårdsförsäljningstillstånd.

Regeringen borde därför gå vidare med gårdsförsäljningsreformen, men utan kravet på småskalighet. Företagen vill det. En riksdagsmajoritet vill det. Och väljarna vill det. Så vad väntar Forssmed på?