Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

Samhälle Reportage

Programmet för ”lokalt ledd utveckling” ska bidra till jobb och tillväxt i gles- och landsbygd, men när Jordbruksverket insåg att det beslutade jobbmålet aldrig skulle infrias, då ändrades det. Smedjan följde pengarna inom landsbygdsprogrammet och hamnade på en cowboybåt i Norrlands inland och bland andra satsningar som är svåra att utvärdera effekterna av.

Ragunda. Foto: Shutterstock

Det tar en knapp timme att köra till den lilla byn Mårdsjön från Östersund. Här finns många gemensamma nämnare med andra avfolkningsbygder. Sista mataffären slog igen på 90-talet – i dag är det två mil till den närmaste. De unga flyttar härifrån, och en allt större andel av byborna har passerat pensionsåldern. För dem i arbetsför ålder, finns jobben någon annanstans.

Under hösten har man kunnat följa en bybo som gick mot strömmen. Den 54-åriga reklamaren Dick Bewarp hade sin fasta punkt i Malmö i trettio år, men för tio år sedan fick han nog av stadslivet och valde då mellan Alaska och Norrland.

Kompromissen blev att leva ut den amerikanska drömmen i Norrlands inland. Det började med 300 beställda timmerstockar, som han själv barkade och byggde sin egen vilda västerninspirerade kåk av.

Hela processen filmades och blev till SVT-serien ”Cowboykåken”. Under hösten kom en uppföljare, där Dick Bewarp bygger – enligt egen utsago – världens största cowboybåt, tillsammans med byborna i den lilla byn belägen i Ragunda kommun. Tanken är en gigantisk flotte, som ska drivas framåt av stora skovelhjul, inspirerad av 1800-talets hjulångare.

Förutom att föräras en plats i Guinness rekordbok för bygget är målet att locka turister till Mårdsjön, där cowboybåten är tänkt att utgöra en knytpunkt med dansbana under sommarens varma kvällar.

”Målet är att skapa attraktiva områden med konkurrenskraftig verksamhet, nya företag och fler jobb”

Det är ett nöje att se Dick Bewarp ro projekten i hamn, men extraordinära idéer blir också lättare att förverkliga när riskerna tas av någon annan. Cowboybåten är nämligen också en historia om EU:s och Sveriges landsbygdspolitik, som blev verklighet tack vare 1,5 miljoner kronor i bidrag, från EU och kommunen. Den egna insatsen och finansieringen bestod av ideellt arbete.

Två miljarder, här och var

Cowboybåten, liksom många av turismprojekten inom landsbygdsprogrammet, återfinns under den budgetpost som kallas ”lokalt ledd utveckling” eller ”Leader”. ”Målet är att skapa attraktiva områden med konkurrenskraftig verksamhet, nya företag och fler jobb”, enligt Jordbruksverket.

Under programperioden 2014–2020 omfattar Leader ungefär fem procent av de 37 miljarder kronor som avsatts för landsbygdsprogrammet. Det kan låta som en liten andel, och i de två granskningar som Riksrevisionen gjort av landsbygdsprogrammet under 2010-talet, 2013 och 2018, utelämnades också Leader med det argumentet. Dessutom sågs det som för komplicerat och resurskrävande att utvärdera, varför Leader vid båda utvärderingarna prioriterades bort.

Fem procent av pengarna inom landsbygdsprogrammet kan dock summeras till rätt stora summor. Två miljarder kronor har myndigheterna som mål att spendera på Leaderprojekt under programperioden. Det handlar inte bara om EU-pengar. En majoritet av finansieringen – sex av tio kronor – inom landsbygdsprogrammet kommer från nationell medfinansiering och den svenska regeringen har stora möjligheter att påverka programmets utformning.

Landsbygdsprogrammet består av långt mer än jordbrukspolitik. Bredden har gjort det komplext och svårt att utvärdera, enligt Riksrevisionen. Foto: Shutterstock

Under åren har skattepengarna spenderats på en rik flora av landsbygdssatsningar. Någon tydlig inriktning är faktiskt svår att utröna och resultaten är allt annat än så konkreta som den cowboybåt som kan beskådas för den som har vägarna förbi Mårdsjön.

Bland de över 1 100 projekt som har slutrapporterats återfinns alltifrån ledarskapskurser och musikfestivaler till padelbanor och mountainbikeleder. Till skillnad från andra landsbygdssatsningar, där besluten om stöd fattas av myndigheter som Jordbruksverket och länsstyrelserna, är Leaderprogrammet helt unikt till sin utformning. Pengarna fördelas av 48 självständiga Leaderkontor på olika håll i Sverige, som varje samlar ett antal kommuner.

Upplägget är inget svenskt påfund. Leader är en fransk akronym som står för ”Liaison Entre Actions de Dèveloppement de l´Economie Rural”, vilket i myndighetsdokumenten översätts till ”samordnade aktiviteter för ekonomisk utveckling på landsbygden”.

I praktiken innebär det att alla delar av lokalsamhället ska involveras, från offentlig verksamhet som kommunerna och dess politiker, till förenings- och näringsliv. Det är i sin tur dessa som både beslutar om och deltar i projekt som ska ”mobilisera och utnyttja landsbygdens egen utvecklingspotential”, som det uttrycks i en myndighetsrapport.

Gräsrotsfinansiering utan gräsrötter

Ett av de större Leaderkontoren ligger i Halland. Idén om att samtliga delar av samhället ska inkluderas återspeglas tydligt i styrelsen, eller LAG (”Local Action Group”) som den kallas.

Ordföranden är centerpartistisk kommunpolitiker i Falkenberg, medan vice ordföranden driver företag inom fisketurism. Bland ledamöterna återfinns en representant från idrottsrörelsen, en scout, en facklig ombudsman, en biodlare och en konstnärlig ledare. För att nämna några.

Halland har hittills slutrapporterat 43 projekt. Det är alltifrån en matmässa i Falkenberg och en satsning på biogas till ett internationellt nätverk för regionala flygplatser.

”Vi har märkt att crowdfunding inte är någon enkel sak.”

En av de större satsningarna, som fortfarande är aktiv och onekligen sticker ut i listan över pågående projekt är ”Crowdfunding Halland”. I ansökan från 2017 går att läsa att det finns ”flera internationella plattformar som lämpar sig för duktiga företagare”, men att det är svårare för ideella krafter att dra nytta av dessa, vilket man vill söka en lösning på:

I projektet vill vi först undersöka förutsättningarna och möjligheterna för att skapa en halländsk plattform som skapar lokala finansieringslösningar till lokala projekt. Vi vill sedan i projektet lansera och marknadsföra en modell för lokal crowdfunding eller andra finansieringslösningar från lokala aktörer för lokala aktörer.

Det långsiktiga målet är att förverkliga tio idéer årligen genom gräsrotsfinansiering. Projektet drivs av Leaderkontoret i egen regi som anställt en projektledare, men nu verkar det långsiktiga målet långt borta.

– Det kan uppfattas som krångligt att söka EU-medel för mindre projekt. Dessutom har offentliga medel, från såväl EU som stat och kommun, minskat under senare år och tanken här var att få in mer privata medel genom en plattform där de som söker om donationer kan möta de som är villiga att donera, motiverar Marion Eckardt satsningen när Smedjan når henne på telefon.

Hon jobbar som verksamhetsledare på Leaderkontoret i Halland, och medger att projektet varit omgärdat av svårigheter.

– Vi har märkt att crowdfunding inte är någon enkel sak. Det är inte bara att ladda upp något på en sida, utan som crowdfundare måste man lägga ned väldigt mycket tid och energi på att bygga sin ”crowd” och kommunicera med dem.

Inget av de fyra projekt som hittills lanserats har kommit i närheten av sina insamlingsmål.

Marion Eckardt påpekar att en egen plattform inte ska förstås som att man tänkte konkurrera med multinationella plattformar som Kickstarter och Fundedbyme. De två miljoner kronor, som projektet fått i finansiering, består enligt budgeten till stor del av lönekostnader för en projektledare som ska hjälpa ideella krafter att välja plattform, hitta donatorer och marknadsföra projekten.

Hittills har det dock gått trögt. Den senaste insamlingen – som lanserades den 24 november – har som mål att samla in 184 000 kronor för att producera en kollektion av träningskläder. En månad senare har den dragit in 4 800 kronor. Inget av de fyra projekt som hittills lanserats har kommit i närheten av sina insamlingsmål, och det projekt som gått bäst är ett ekologiskt café i Falkenberg som drog in knappt hälften av det uppsatta målet på 50 000 kronor.

I Halland står man i startgroparna för nästa programperiod, där det som avgör vilka projekt som kommer satsas på är den lokala utvecklingsstrategin. En konsult har hyrts in för att hålla i pennan. Innehållet däremot är tänkt att komma från de som berörs. Den 27 januari är allmänheten inbjuden till ett spånmöte som senare ska mynna ut i den strategi som avgör på vilka kriterier projekt ska beviljas stöd under nästa sjuårsperiod.

Jobbmålet infriades inte, då ändrades det

Att nya strategier ska tas fram runt om i Sverige innebär också att de som gällt sedan 2014 ska utvärderas. Det är på vårkanten, i april 2015 som ett pressmeddelande går ut med rubriken ”2 miljarder kronor till företag och sysselsättning genom lokalt ledd utveckling” från Jordbruksverkets pressavdelning. Den 1 december i år hade 2 315 projekt beviljats stöd, varav drygt hälften – 1 114 projekt – hade slututbetalats.

Det ursprungliga målet var nämligen nästan 2,5 gånger högre.

För varje projekt har en ansvarig fyllt i sina förväntade målsättningar, och för varje slututbetalning finns noterat hur väl det gick att uppnå dem. Det handlar om alltifrån hur många nya jobb och företag projekt bidragit med, till antal nya turister och antal utbildningsdagar som åstadkommits.

Jordbruksverket har kraftigt justerat ned sin egen målsättning. Foto: Jordbruksverket

Så långt in i programperioden som vi nu befinner oss finns det därmed stora möjligheter att följa upp hur det har gått med konkreta målsättningar som antalet nya jobb, vilket inte bara Jordbruksverket lyfter fram som en central målsättning. Det är också ett av de få resultat som Sverige måste rapportera in till EU.

I den senaste versionen av landsbygdsprogrammet, som finns tillgänglig på Jordbruksverkets webbplats, framgår att målet är 700 nya jobb. När ungefär hälften av projekten är slutrapporterade ser man ut att nå det målet, men inte för att i närheten av så många jobb har skapats som man planerade i programperiodens inledande skede.

Det ursprungliga målet var nämligen nästan 2,5 gånger högre: 1 700 nya jobb skulle skapas inom ramen för Leaderprogrammet under perioden.

Regeringen har gjort totalt sex justeringar av programmet under programperioden. Det handlade till en början framför allt om redaktionella ändringar. Några detaljkrav som bedömdes som onödiga av Jordbruksverket togs bort vid en programändring, det blev möjligt att betala ut stöd som en klumpsumma vid en annan. Men vid den femte programändringen som regeringen skickade in till EU-kommissionen ville den ändra målet för sysselsättning.

Det handlar inte om någon tidig justering, utan målet ändrades så sent som förra året. I det interna underlaget från Jordbruksverket, som är daterat till den 12 mars 2019 och regeringen sedan agerade på, framgår att EU:s mål avsåg antalet årsarbetskrafter, men på myndigheten hade man räknat med alla skapade arbetstillfällen oavsett tjänstgöringsgrad och varaktighet. Bara varaktiga arbetstillfällen får räknas in under programperioden 2014–2020, men myndigheten hade räknat in alltifrån tillfälliga tjänster till säsongsarbete.

Sedan 2014 har det skapats omkring 500 nya jobb, enligt Jordbruksverkets uppgift. Om det nya målet på 700 jobb nås innebär det en kostnad på omkring 2,9 miljoner kronor per arbetstillfälle, men hur många av jobben som faktiskt finns kvar efter det att projekten slutrapporterats vet ingen.

Inget vet om projekten blir långvariga

”Nya nätverk och engagemang är skapade och finns kvar”, går att läsa i slutrapporteringen för ett projekt som är särskilt intressant ur arbetsmarknadssynpunkt. 58 nya jobb skulle skapas inom ramen för ledarskapsutbildningen ”Broa över”. Det är flest utlovade arbetstillfällen av alla projekt, inte bara i Halland, utan i hela Sverige.

”Vi har utbildat ambassadörer och fått dem att känna och inse värdet av att det går bra för Hylte kommun”, avslutas den fåordiga motiveringen om vilken verksamhet som finns kvar. ”I hög grad” finns den, enligt slutrapporteringen – men om projekt inom Leaderprogarmmet faktiskt lever vidare vet vi inte. Jordbruksverket gör inga sådana kontroller och Leaderkontoret i Halland har inte gjort någon egen.

”Broa över” såldes in av en kommunikationsbyrå till Hylte kommun. Foto: Adam Ihse/TT

Ett skäl är att det inte är så lätt. Det är inte bara att ta upp telefonen – när Smedjan söker den ansvariga för ”Broa över” på Hylte kommun, får vi veta att hon har slutat. Camilla Johansson, som jobbar som näringslivsansvarig på Hylte kommun, säger att mycket genomfördes innan hon var på plats, men hon har ändå viss kunskap om vad som hände med projektet.

”Jag tror man hade för högt uppsatta mål för vad man ville uppnå genom projektet”

”Broa över” såldes in av en kommunikationsbyrå, som tidigare hade genomfört ett liknande projekt i Falkenberg. Det genomfördes under 2017, fick en efterföljare under 2018 och byggde på personlig utveckling och nätverkande. Ett hundratal personer – ett 50-tal per gång – har gått igenom projektet. Deltagarna bestod av alltifrån politiker och kommunala tjänstemän, till Hyltebor från närings- och föreningsliv, som antogs med inspiratören Tomas Enhager som kursledare.

– Jag tror man hade för högt uppsatta mål för vad man ville uppnå genom projektet, säger Camilla Johansson.

Efter att bidragsbetalningarna tog slut har inga fler kurser arrangerats, men man har haft en gemensam återträff. Nätverken lever kvar, och Camilla Johansson lyfter fram att projektet bidragit till en positiv samarbetskultur i kommunen, där människor möttes över annars avskiljande bygränser.

Det blev dock inga 58 nya jobb och tio nya företag, utan tio jobb och tre företag. Om dessa finns kvar och i vilka verksamheter dessa finns, vet inte kommunen. Johansson är dock tydlig med att det endast handlar om uppskattningar, vilket är en annan aspekt av Leader: några faktiskt arbetade timmar behöver inte rapporteras in till Jordbruksverket.

Det finns dock tankar på att köra en ny omgång, men då kommer kommunen själv att ta in en konsult, som får göra det i mindre skala än tidigare, med finansiering från det lokala näringslivet.

”Broa över”-projektet hade för höga ambitioner, menar även Marion Eckardt på Hallands Leaderkontor, men hon tror att det framförallt var nätverk och samarbeten som inte fanns innan som deltagarna efterfrågade snarare än arbetstillfällena. Hon är också kritisk till hur målen som rör sysselsättning hanteras.

– Vi lever upp till målen i Halland och bra mycket mer än vi behöver, men politiken nationellt borde vara tydligare med vilka insatser den tror leder till nya jobb. Vi får dock inte glömma underifrånperspektivet. Vad vi vill uppnå i Halland är troligtvis inte samma sak som i andra Leaderområden, och mål och prioriteringar är lokala beslut, säger Marion Eckardt.

Fokus på den långsiktiga utvecklingen i lokalsamhället har ökat under den här programperioden, menar hon, men någon systematisk uppföljning av långtidseffekter hinns inte med. Förklaringen är ekonomisk:

– Det har vi inte finansiering till.

Jordbruksverket öppnar för förändringar

På Jordbruksverkets huvudkontor i Jönköping är Jonas Fjertorp chef för landsbygdsanalysenheten, som jobbar med myndighetens uppföljningsarbete. Han tycker inte att det är ett problem att målsättningen för sysselsättning har ändrats, men medger att myndigheten hade räknat för generöst.

– Justeringen gjordes efter att vi förstod att EU-kommissionen hade ändrat metod för målberäkning. Den som var gjord på 1 700 tog inte hänsyn till de nya principer som gäller denna programperiod, säger han.

Ger det inte felaktig och skönmålande bild av resultaten när ni ändrar målen?

– Nej, det tycker jag inte. Det handlar just om detta att förutsättningarna förändras. Dels då kring vilka jobb vi får räkna med, men det handlar också om Leadermetodens underifrånperspektiv. Det är Leaderområdena själva som styr vad de ska prioritera och vi har inga önskemål eller ens möjlighet att bestämma vad de ska prioritera för projekt, säger Jonas Fjertorp och tillägger:

– Det finns också ett element av prognos i de här målen, och den prognosen har vi anpassat efter hur vi såg att Leaderområdena gjorde sina prioriteringar.

Ute i landet behöver ingen ta hänsyn till Jordbruksverkets målsättningar för landsbygdsutveckling, som mål för nya jobb. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Leaderkontoren är fria att göra andra prioriteringar än de kring jobb och företagande som Jordsbruksverket gärna skyltar med. Urvalskriterierna är Leaderområdenas egna, och målsättningar är de fria att tillföra och vikta som de själva önskar, vilket Jonas Fjertorp medger gör det svårare att leva upp till de nationella målen.

– Det är klart, en utmaning inom Leader är att grundprincipen är att det lokala planet ska styra, och då även över hur pengarna fördelas och skapar bäst nytta. Samtidigt måste vi ha några mål på nationell nivå, som beskriver vilken utveckling vi tänker oss att det här ska bidra till.

Några krav kan dock aldrig bli aktuella.

Kritiken som Marion Eckardt framför att Leaderområdena saknar kunskap, då varken politiken eller myndigheterna ger stöd eller rekommendationer kring vilka åtgärder som skapar jobb, är Jonas Fjertorp inte heller främmande för.

Jordbruksverket är väl medvetna om problematiken, menar han. Inom myndigheten diskuteras om man ska ta fram en standardmall på urvalskriterier som Leaderområdena kan välja att använda sig av för att bäst nå upp till målen, några krav kan dock aldrig bli aktuella.

Att myndigheten inte gör några uppföljningar efter att projekten avslutats, menar han beror på att det kan vara svårt att få tag på ansvariga efter stödperioden, då de kan ha slutat eller inte behöver vara tillgängliga på samma sätt som när projektet är aktivt.

– Vi bedömer att det är en orimlig börda att lägga på projektägare att hålla på att rapportera om effekter som de själva kanske inte kan härleda eller identifiera.

Högskolan i Halmstad gör dock en större utvärdering av Leaderprogrammet, som han hänvisar till. I den första delrapporten som redan har publicerats och berör programmets effektivitet är kritiken bitvis hård med slutsatser som:

”Alltför ofta stannar program och strategier i mycket allmänna och vagt uttryckta effektmål och effektvägar”

”Generellt sett visar vår analys på att projektansökningarna skulle kunna göras betydligt mer effektorienterade. På central programnivå och lokal strateginivå är förbättringspotentialen mycket stor”.

Hur gick det då med cowboybåten? Den är sjösatt och det blev pengar över från båtbygget, som Dick Bewarp håller på att bygga en saloon för. Hur många turister som lockats till Mårdsjön återstår att se. Projektet har inte slutrapporterats, men konkurrensen om besökarna lär bli hård. Temaparken High Chaparral i Småland har fått EU-bidrag för att genomföra en förstudie om möjligheten att hålla parken öppet året om.

Det är uppenbarligen inte guld utan euro som är den mest eftertraktade valutan i vilda västern.

Läs också: Landsbygdspolitiken behöver storstädas