Två unga högerkonservativa debattörer har skrivit varsin självbiografi. Den ena försöker provocera; den andra försöker förklara vad som har hänt i den vita amerikanska arbetarklassen, och vad det innebär. Kontrasten symboliserar ett vägval som inte bara USA, utan även Sverige, står inför.
Varför anföll inte tyskarna de allierade vid Dunkerque? Den frågan förblir obesvarad i Chrisopher Nolans storfilm Dunkirk. Martin Neuding Skoog har sett en riktig nagelbitare där det historiska skeendet, snarare än individuella människoöden, driver handlingen framåt.
Journalisten och författaren P J O'Rourke har rekapitulerat det amerikanska valet 2016. Det kanske mest talande av allt är hur aktivistisk och partisk han låter. Mattias Svensson läser en bok om Trumps valseger som inte ger något svar på titelns fråga: hur i helvete hände det här?
Poeten Verner von Heidenstam lyckades på fredagen åter hamna i centrum för svensk samhällsdebatt, hundra år efter den uppslitande konflikten med August Strindberg. Liberalen Heidenstam har åter blivit ett slagträ för nationalister och socialdemokrater.
I byggboomens Sverige är arkitekturen mer likriktad än någonsin. Trots att människor efterfrågar klassisk arkitektur byggs nästan bara modernism. Den ”riksarkitekt” som kulturministern vill inrätta skulle troligtvis bara förvärra situationen.
Under kalla kriget utkämpades ett proxykrig mellan USA och Sovjetunionen i södra Afrika. De gerillor och senare regimer som fick militärt stöd av Sovjet, fick även pengar av Sverige. I en ny bok beskriver journalisten Bengt Nilsson vad det var Sverige hjälpte till att finansiera.
I boken The End of Europe beskriver journalisten James Kirchick ett Europa tyngt av eurokris, flyktingkris, rysk expansionism, antisemitism och ett vacklande EU. Det allra främsta problemet är dock oförmågan att lära sig av historien.
När SVT i sin rapportering i princip utelämnar socialismen som förklaringsfaktor till Venezuelas kollaps sviker man både sitt uppdrag och det venezolanska folket, skriver Erik Thyselius, projektledare på tankesmedjan Frivärld och tidigare mediegranskare.
Identitetspolitiken är en återvändsgränd av stereotyper och godtycke. En ny amerikansk dokumentärfilm tittar närmare på konsekvenserna av en politik där medborgarna klassificeras utifrån rastillhörighet, inte minst för den stora grupp amerikaner med bakgrund i flera olika etniska grupper.
MUSEIDEBATTEN. De som i dag förvaltar våra svenska museer med sina i många fall magnifika byggnader tycks göra allt som står i deras makt för att dölja och skyla över det pampiga och storslagna. Det är som att man skäms över det bildningsarv man har att föra vidare, och inte vill att samlingarna skall presenteras för allmänheten i ett sammanhang som gör dem rättvisa.
Den mångkulturella idén – tanken att människor ska leva med helt separata kulturer vid sidan av varandra – är en idé utan stöd i verkligt mänskligt beteende. Det är fel att tro att människor inte vill ha en gemensam kultur och gemensam identitet. Till slut kommer människor i vårt land att hitta någon form av ny gemenskap alldeles oavsett vad någon politiker gör, skriver Stefan Olsson, aktuell med essän ”Det nya folkhemmet”.
Johan Lundberg har varit i Göteborg och sett den omdebatterade pjäsen ”Jihadisten”. Han fann en pjäs med ambitioner, men som reproducerar en vanlig, felaktig föreställning: Att extrema rörelser i första hand skulle vara en konsekvens av orättvisor i västvärlden.
Tino Sanandajis bok Massutmaning har fått ett massivt genomslag. Ett gediget researcharbete ligger bakom, men författaren avfärdar ett antal viktiga faktorer bakom integrationsproblemen på arbetsmarknaden alltför lättvindigt, skriver Henrik Malm Lindberg, docent i ekonomisk historia.
Socialdemokraterna vann slaget om kulturpolitiken men förlorar kriget. Smedjan har varit på seminarium med Kulturarbetarnas socialdemokratiska förening och lyssnat till en rörelse utan sjukdomsinsikt.