I början av juni är det 300 år sedan Adam Smith (1723 – 1790) föddes. Det är utgångspunkten för en omfattande uppmärksamhet för Smiths verksamhet och teoribildning. I många länder arrangeras seminarier och föreläsningar,  för att belysa betydelsen av hans analyser av ekonomins funktionssätt, men också av den moralfilosofi Smith var företrädare för. Jubileer av detta slag förekommer relativt ofta. Ibland får man känslan av att firandet blir rätt urvattnat. Men den här gången är det kanske mer motiverat än vanligt att ta jubileet som utgångspunkt för fler att sätta sig in i betydelsen av Adam Smiths verk. 

Adam Smith verkade i upplysningens tidsålder och anda. Han var del av det breda och ämnesmässigt mångomfattande vetenskapliga sammanhang som brukar benämnas Scottish Enlightenment, den skotska upplysningen. Smith verkade vid universitetet i Glasgow och senare i den intellektuella miljön i Edinburgh, både som akademiker och som praktiker, då som statstjänsteman. Den skotska upplysningen hade sin storhetsperiod under 1700-talets senare decennier, men var livskraftig ett antal decennier in på 1800-talet. 

Den speciella situation som ledde fram till den upplysningstradition som Smith var del av kan sammanfattas med ingredienser av olika slag. För det första kan nämnas att Skottland hade gått igenom en omstörtande historia med krig mot England som ledde till en påtvingad union år 1707. 1745 kom det till ett slutligt nederlag för Skottlands självständighetstankar efter ett misslyckat upprorsförsök mot den engelska unionsmakten. Det fanns därefter behov av att slå in på en ny bana för Skottland. I denna nyordning kom den sedan länge etablerade humanistiska bildningstraditionen, med universitet i Glasgow och St Andrews som grundats redan på 1400-talet, att spela stor roll.

Det fanns en empirisk tradition i den upplysning som Adam Smith var en del av. 

I forskningen kring den speciella miljö som ledde fram till den skotska varianten av upplysningen, framhålls också tillgången till ett ”laboratorium” i det egna samhället. Högländerna med sin långsamma utveckling och utbredda fattigdom, kontrasterades mot Lågländerna, med områdena kring exempelvis Glasgow och St Andrews, där den ekonomiska utvecklingen var mer gynnsam och det intellektuella klimatet starkare. Här fanns på hemmaplan en möjlighet att studera och teoretisera kring hur dessa skillnader uppstått och tycktes fortsätta att prägla samhället.

Det fanns således också en empirisk tradition i den upplysning som Adam Smith var en del av. Den var ofta inriktad på företeelser och förhållanden i den egna naturen och ”naturhistorien” inom det som brukar benämnas Natural history och kanske kan översättas med naturkunskap eller naturhistoria. Med Carl von Linné som en av de viktiga inspirationskällorna, studerade man inte bara växter och djur utan också samhällen och vad vi skulle benämna institutionella förhållanden. 

Adam Smith var inledningsvis inriktad på studier i ämnesområdet moralfilosofi, som framstår som naturligt i den humanistiska traditionen. Han innehade två professurer vid Glasgows universitet från 1751 till 1764, först inom ämnet logik och sedan inom ämnet moralfilosofi. Smiths första bokframgång var The Moral Sentiments (1759). Boken sammanfattade hans syn på en uppsättning moralprinciper som kunde vägleda både den enskilda individen och förhållandet till andra individer och grupper. Men den innehåller också reflektioner kring samhällslivet i allmänhet: hur relationen mellan medmänniskor och mellan en överordnad och en underställd social nivå i samhället kan förstås och hur den bör arrangeras är en viktig del av analysen.

Det behöver finnas ett objektivt skäl till en inskränkning av friheten. 

Båda relationsparen kan observeras och uppstår mellan fria individer i samhällen, men får olika följder för vårt agerande. I mellanmänskliga relationer är en reciprocitet i agerandet nödvändig för långsiktig utveckling. I relationen mellan överordnad och underställd behöver det finnas ett objektivt skäl till en inskränkning av friheten, annars kommer relationen att i onödan begränsa samhällsutvecklingen. 

Adam Smith verkade här i efterföljd till andra centrala forskare som David Hume och Francis Hutcheson. Området benämns ibland Moral Sense Theory och syftar på en grundläggande tilltro till att människan i allmänhet har en medfödd, men också över tid utvecklad, förmåga att bedöma moralfilosofiskt betingade situationer i det dagliga livet genom en ”inre kompass”, som uttrycks i individers förmåga att uttrycka en sympati för medmänniskor och situationer som vägleder oss till för samhället utvecklande val. 

Denna filosofiskt grundade och sammanhängande syn på mänskligt liv som individ och i grupp är avgörande för att sätta Smiths mest kända verk Nationernas välstånd (1776) i ett rättvisande sammanhang. Det är således snarast som en illustration till moralfilosofins användbarhet på ekonomins område som Nationernas välstånd skrevs.

Relativt omgående lästes Nationernas välstånd i liberalt sinnade kretsar även i Sverige.

Nationernas välstånd tillkom i ett skede när Adam Smith lämnat sin formella akademiska karriär, men förarbeten till boken hade han i empirisk tradition samlat på sig under många år. Nationernas välstånd blev en omedelbar framgång och har sedan dess levt vidare med ständigt nya utgåvor. Redan under Smiths livstid kom fem utgåvor med successiva kompletteringar. Relativt omgående lästes den i liberalt sinnade kretsar även i Sverige.

I Nationernas välstånd går Adam Smith systematiskt igenom förutsättningarna för den då framväxande industriella ekonomin, grundad i jordbruket, men alltmer präglad av ökad arbetsdelning och teknikutveckling. Den fria handelns betydelse för ekonomisk tillväxt är en väsentlig beståndsdel i analysen. Motståndet mot ”omotiverade” regleringsåtgärder från statens sida en annan. Hur individuellt nyttomaximerande individer genom ett fritt och rättvist utbyte på marknader bidrar till ett växande välstånd för alla är något av det viktigaste i hans samlade budskap.

Läser man Adams Smiths moralfilosofi i kombination med hans tidlösa analys av förutsättningarna för ett fritt samhälles ekonomiska utveckling genom enskilda initiativ och utan onödiga regler och skatter, blir betydelsen av hans verk för den frihetligt liberala traditionen uppenbar. Utan tvekan lade Smith grunden för vår förståelse av hur fria samhällen kan kombinera ett stort utrymme för individuellt självförverkligande i spontana former och växande välstånd för alla. Det är utan tvekan värt ett 300-årsjubileum. 

Adam Smiths Nationernas välstånd är utgiven på Timbro förlag och finns att köpa här. Koden SMITH300 ger dig 30 procent i rabatt.

Omslagsfoto föreställande Adam Smith-statyn utanför St Giles Cathedral i Edinburgh: imageBroker/Moritz Wolf