Strax efter lunchtid, den 4 maj 2021, surrade min Apple-klocka till på armen och meddelade att jag hade ovanligt hög puls, trots att den inte kunde upptäcka någon särskild fysisk aktivitet. Vad klockan inte kände till var att 12:30 den dagen hade min son fötts.

Denna lilla notis utgör en symbol för den förändring vi är i början av. En förändring vi pratat om och önskat oss länge: från sjukvård till hälsovård. Från att behandla när någon redan är sjuk, till att förebyggande undvika och minska risken för sjukdom. Då är det avgörande att veta vad som pågår i kroppen på en mer avancerad nivå än “hur det känns”. Förutom att min klocka kollar min puls har den också koll på förmaksflimmer, EKG och syrenivå i blodet. Om jag faller ihop eller kraschar med bilen så ringer den SOS. Börjar jag gå allt mer ostadigt varnar den mig för att risken att ramla har ökat. Samt så klart min fysiska aktivitet. Ibland kollar jag också vad klockan är.

Klockor, ringar, implanterade chip för de orädda, och andra wearables blir ständigt bättre, men även mer avancerad kroppsscanning är på gång. Nyligen öppnade Daniel Eks Neko Health dörrarna. För 2 000 kronor får du kliva in en Star Trek-liknande scanner som bland annat kollar födelsemärken. Det görs även ett blodprov och en kardiovaskulär undersökning för att upptäcka risker för hjärt- och kärlsjukdomar. Addera till detta DNA-tester, kartläggningar av hela ditt genom och billiga blodtester så börjar vi få rätt bra koll på våra kroppar, till ett överkomligt pris. Målsättningen börjar såklart vara att pressa ner priserna maximalt.

Vad ska vi ha all denna kunskap till då? Läkare fnyser ofta åt “onödiga blodtester” för friska personer. Testerna säger inget och är bara en kostnad. På ett sätt har de rätt, men endast ur deras perspektiv. För mig, som inte vetat något annat om min kropp än hur jag känner mig, är det värdefullt att veta mer. Det får mig att tänka mer på min hälsa, vad jag gör och stoppar i mig om det på något sätt går att mäta, mer än vad som står på vågen. Att väga sig är med samma logik också onödigt. Man ser ju i spegeln om man blir tjockare eller smalare. Samtidigt förstår jag var läkarna syftar på. De lever i ett system med begränsade resurser. Ett onödigt blodtest minskar resurserna för något annat viktigare. Men det är inte samma sak som att jag betalar tusen kronor för ett blodtest. Det minskar inte resurserna. Jag tillför i stället resurser, som kan användas för att minska kostnaderna eller utveckla bättre blodtester.

Det besvarar inte hela frågan om vad vi ska ha all denna kunskap och data till. Jag har inte medicinsk kunskap nog att förstå allt det jag samlar in. Där kommer en annan avgörande faktor in: Artificiell intelligens.

AI är väl lämpat för att effektivt experimentera fram läkemedel.

Inom hälso- och sjukvård finns flera användningsområden. Googles DeepMind är pionjärerna inom att använda AI för att förstå hur proteiner viker sig. Det är viktigt för att känna till hur ett enskilt protein fungerar, så man exempelvis kan ta fram effektiva vaccin. Att ta reda på vikningen kan göras av människor i ett labb, men det kan ta veckor eller månader för ett enda protein och är således dyrt. Därför hade vi till för ett par år sedan bara kartlagt vikningen hos 200 000 proteiner. Men tack vare DeepMinds AlphaFold har vi nu kartlagt 200 miljoner proteiner på bara ett par år. Det kommer vi ha nytta av i många år framåt. Generativ AI används nu också för att framställa nya proteiner. Och AI är väl lämpat för att effektivt experimentera fram läkemedel.

Kombinerar du dessa förmågor med den ökande kunskapen om din kropp ger det oss möjligheten till individanpassade läkemedel. Det kommer öka effekten på läkemedel, men också minska biverkningar.

Det finns dock en del inom AI-utvecklingen som kommer innebära en ännu större förändring. Hittills i mänsklighetens historia har tillgång till medicinsk kunskap, och särskilt avancerad sådan, varit begränsad. De läkekunniga har aldrig funnits i överflöd. Men det kommer att ändras nu. Med genombrottet 2022 för stora språkmodeller, som OpenAI:s GPT-3 och 4, förstår nu AI vårt naturliga språk. Den kan också läsa in enorma mängder text och förstå denna. Inte på samma sätt som vi förstår, men du kan i dina egna ord beskriva ditt hälsotillstånd och den fattar vad du menar. Den kan analysera din hälsa tack vare tillgång till all medicinsk forskning, och dina specifika hälsodata. Vi kommer att få tillgång till den överlägset bästa medicinska kunskapen dygnet runt, året runt, gratis eller till en väldigt liten peng. Med andra ord kan den minska ett av svensk sjukvårds största problem: brist på tillgänglighet.

Dessa AI-system kommer förstås också vara ett extremt värdefullt verktyg för läkarna. De kommer alltid ha tillgång till världens ledande medinciska expertis, oavsett hur ovanlig sjukdomen är.

***

Till sist vill jag lyfta ännu en medicinsk utveckling, som kan utgöra en tredje pelare i en vision för svensk hälso- och sjukvård: Livstidsförlängning, eller human longevity. Tack vare ett gäng envisa pionjärer börjar det gå upp för den medicinska vetenskapen att åldrande inte alls är naturligt. Eller i alla fall att åldrande går att bromsa och kanske till och med stoppa. En av dessa, David Sinclair, jämför åldrande med en gammal välanvänd CD-skiva (ungdomar, googla CD-skiva). Med åren blir den allt repigare och ljudet börjar hacka. Om man tar en polish och putsar den blir den emellertid nästan som ny. Så kan vi tänka kring kroppen, och allt fler jobbar nu på att hitta rätt polish.

Lägg ihop dessa tre områden – data om våra kroppar, tillgång till AI-läkare och forskning kring livstidsförlängning – så har du där en svensk vision för hälso- och sjukvård.

Genom aktiva medborgare som samlar in stora mängder kunskaper om sina egna kroppar och sin egen hälsa, kombinerat med avancerade AI-system och obegränsad tillgång till AI-läkare, samt ökad forskning på livstidsförlängning, kan svenskarna bli de som lever längst och hälsosammast i världen. Sverige kommer att bli det land där medellivslängden först överstiger 100 år.

För detta krävs en kombination av offentliga satsningar, privat kapital och innovation. Staten bör tillgängliggöra resurser till livstidsforskningen, men framförallt se till att den data vi samlar in om våra kroppar kan användas inom hälso- och sjukvård och forskningen (på ett sätt som inte kränker vår integritet). Staten måste också se till att den finns förutsättningar för en fungerande marknad för privata tjänster inom området. Då kan kostnader pressas ner och kapital kommer in för att driva innovationer och forskning.

Till sist behöver vi en nationell kraftsamling kring en ny sång som kan sjungas vid födelsedagar. ‘Ja må du leva uti hundrade år’ kommer inte funka så länge till.

Omslagsfoto: Midjourney