USA omfattar ungefär fem procent av jordens befolkning och landyta, men USA:s ekonomi utgör omkring en fjärdedel av världsekonomin. Dollarn fungerar som en internationell reservvaluta. Sju av världens tio största privata företag är amerikanska. Nio av världens tio främsta universitet är amerikanska. Forskare verksamma i USA har efter andra världskriget dominerat starkt bland mottagarna av de naturvetenskapliga Nobelprisen och Ekonomipriset till Alfred Nobels minne.

Om USA:s BNP per capita sätts till index 100, så har EU index 72 och Sverige 86. Om Sverige hade varit en amerikansk delstat hade vi haft den femte lägsta BNP per capita, mellan South Carolina och Alabama. De stora välståndsskillnaderna inom USA avspeglas emellertid i medellivslängden 76 år, mot EU:s 80 och Sveriges 83 år.  I USA avlider 6,2 promille av barnen före fem års ålder, mot 2,5 promille i Sverige.

USA omfattar alla klimattyper, från polarklimat till tropiskt klimat. Här finns allt från öknar till bördiga slätter.

Vilka är då huvudförklaringarna till att USA har blivit världens i särklass starkaste ekonomi? En förklaring är naturgeografin. USA omfattar alla klimattyper, från polarklimat till tropiskt klimat. Här finns allt från öknar till bördiga slätter. Praktiskt taget alla sorters råvaror kan utvinnas inom USA:s gränser, och de flesta grödor kan växa här. USA har bara landgräns till två andra länder, där det enda problemet gäller den okontrollerade invandringen och införseln av narkotika över gränsen mot Mexiko.

När de första européerna under 1500-talet kom till det område som nu är Sammanhängande USA (alltså området mellan Atlanten och Stilla havet), hade människor bott här i över 10 000 år. En vanlig uppskattning är att urbefolkningen då bestod av fem miljoner människor, uppdelade i hundratals stammar spridda över hela området. Europa hade då 80 miljoner invånare. När självständighetsförklaringen proklamerades 1776 hade antalet i urbefolkningen halverats, mycket på grund av epidemiska sjukdomar, delvis orsakade av att kolonister avsiktligt spred smitta till urbefolkningen.

För européerna framstod Sammanhängande USA som ett vidsträckt och glesbefolkat område lämpat för exploatering. Det tempererade klimatet, den bördiga jorden och de rika råvarufyndigheterna skapade här goda förutsättningar för jordbruk, bergsbruk och andra näringar – även om Appalacherna i öster och Kordiljärerna i väster utgjorde svårforcerade barriärer.

Det fanns ingen annan region utanför Europa som var så stor och så gynnsam för exploatering. Dessutom var den omgiven av två världshav som gav skydd mot fientliga anfall, och öppnade kommunikationsleder till alla världsdelar. USA har även gynnats av de omfattande inre vattenvägarna.

De stora sjöarna möjliggjorde öst-västliga transporter i norr. Endast mellan Lake Erie och Lake Ontario finns en större nivåskillnad (Niagaraförkastningen, 101 m) som fordrade en komplicerad kanalisering. Mississippifloden med tillflöden är världens största segelbara inre vattensystem. I stora delar av avrinningsområdet är höjdskillnaderna så små att slussar inte behövs. Genom omfattande kanaliserings- och rensningsarbeten har det segelbara vattensystemet utvidgats och gjorts tillgängligt för större fartyg. 1832 öppnades den första vattenvägen mellan Mississippifloden och Stora sjöarna.

🇺🇸 🇺🇸 🇺🇸

Den andra förklaringen är det koloniala arvet. Sex europeiska länder etablerade kolonier i det område som i dag utgörs av de 50 delstaterna: Frankrike, Nederländerna, Ryssland, Spanien, Sverige och Storbritannien. Rysslands och Sveriges koloniala påverkan på USA:s långsiktiga utveckling är obetydlig. Frankrikes och Spaniens kolonialvälden var statligt-kyrkliga projekt med två mål: ekonomisk exploatering (komma över guld och silver respektive bäverpälsar) och att få urbefolkningen att konvertera till katolicismen. Deras koloniala arv har satt kulturella spår, lokalt och regionalt, men det är det brittiska, och i någon mån det nederländska arvet som har gjort USA till den nation det är.

USA är ett tydligt exempel på vad ekonomhistoriker kallar spårbunden utveckling. De mest dynamiska kolonierna grundades av de två länder som tog ledningen i den kapitalistiska revolutionen: Nederländerna och Storbritannien. Moderlandets gynnsamma institutioner (formella och informella regelverk) kom att prägla utvecklingen i kolonierna, även efter att dessa hade vunnit sin självständighet.

Nieuw-Nederland grundades 1614 och kom att omfatta områden från Massachusetts till Delaware, med tyngdpunkt vid Nieuw-Amsterdam, alltså dagens New York City. Nederländerna var under 1600-talet präglat av internationell handel, kulturell blomstring och religionsfrihet. Landet var ledande i utvecklingen av sjöfart och finansväsende, och många religiösa flyktingar sökte sig dit från andra delar av Europa. 

Detta kom också att känneteckna Nieuw-Nederland. Holländarna utgjorde cirka hälften av den vita befolkningen, och den ekonomiska eliten var mångkulturell. När engelsmännen övertog de nederländska besittningarna 1664 förband de sig att behålla religionsfriheten där. Framförallt New York City kunde därför vidareutvecklas som en kosmopolitisk affärsstad.

Det kolonialvälde som England (från 1707 Storbritannien) upprättade längs Atlantkusten skilde sig i flera avseenden från de spanska och franska kolonierna. Storbritannien hade ett tjugotal kolonier från Kanada till Karibien, varav 13 deltog i grundandet av USA. Några av dem var kronkolonier som lydde direkt under kungamakten. Andra hade förlänats till handelskompanier eller enskilda personer. En del kolonier fungerade som tillflyktsort, bland annat för människor som hade utsatts för religiös förföljelse i Europa, inte bara i Storbritannien. Sålunda kunde franska hugenotter komma till ett par brittiska kolonier, men inte till de franska kolonierna.

Bara en liten minoritet av kolonisterna var i kronans tjänst. Här utvecklades ett lokalt självstyre, och det var möjligt att utveckla många olika typer av näringar. I England hade färre än 20 procent av de fria vita männen rösträtt, mot två tredjedelar i koloniernas val. Medborgarna hade samma personliga frihet i kolonierna som i England. Levnadsstandarden och läskunnigheten bland de vita var högre i kolonierna. 

Kolonisterna var utsatta för viss diskriminering i näringslagstiftningen, men många bestämmelser kunde relativt lätt kringgås. De brittiska skatterna var dessutom lägre i kolonierna än i moderlandet. Det som ledde fram till den amerikanska revolutionen var framför allt att Storbritannien började beskatta kolonierna, utan att kolonisterna var representerade i det brittiska parlamentet. Vid frihetskrigets utbrott utgjorde de 13 kolonierna ungefär en tredjedel av Storbritanniens befolkning och ekonomi.

🇺🇸 🇺🇸 🇺🇸

Den tredje framgångsfaktorn var den federala konstitutionen som utarbetades vid ett grundlagskonvent i Philadelphia 1787. Där deltog representanter för tolv tidigare kolonier (Rhode Island deltog inte) som nyligen hade vunnit sin självständighet. De beslutade att vissa befogenheter skulle överlämnas till en gemensam federation – men det var delstaterna som behöll restkompetensen, alltså makten över alla politiska frågor som inte reglerades i konstitutionen. Och delstaterna behöll statusen som självständiga jurisdiktioner. 

Genom att delstaterna har behållit en stor frihet att utforma sina egna förhållanden, har en institutionell konkurrens mellan dem upprätthållits. Människor och företag har kunnat söka sig till den del av USA som passar dem bäst. Man kan också bo i en delstat, arbeta i en annan och göra inköp i en tredje – beroende på var villkoren är gynnsammast. Överhuvudtaget är den frihetliga inriktningen – och avsaknaden av historiskt betingade stånds- och skråförhållanden – gynnsam för samhällsdynamiken, ekonomiskt, kulturellt och vetenskapligt.

Man kan också bo i en delstat, arbeta i en annan och göra inköp i en tredje – beroende på var villkoren är gynnsammast.

Samtidigt har federationen – förutom ansvaret för alla internationella relationer – tilldelats befogenheter som gör att en gemensam inre marknad har skapats. Delstaterna får inte lägga hinder för människors och varors rörlighet mellan delstaterna. Beslut i en delstat måste, med vissa speciella undantag, respekteras av övriga delstater. 

Federationen har ansvar för den gemensamma valutan samt för en gemensam patent- och upphovsrätt. Även det gemensamma postväsendet var betydelsefullt. Posten var länge den helt dominerande civila federala verksamheten. Den befordrade alla tidningar till en låg taxa och var pådrivande för kommunikationsväsendets utbyggnad, vilket gjorde den till en av de viktigaste faktorerna för att integrera den växande unionen politiskt, ekonomiskt och kulturellt.

🇺🇸 🇺🇸 🇺🇸

En fjärde faktor bakom USA:s ekonomiska framgångar är demografin. Internationella migranter utgör ofta ett positivt befolkningsurval vad gäller initiativkraft och företagsamhet. Vilhelm Moberg konstaterade i Utvandrarna 1949:

Det var de djärvaste som först bröt upp. Det var de företagsamma som fattade besluten. Det var de oförvägna som först gav sig ut på den avskräckande färden över det stora havet. Det var de oförnöjda och tilltagsna, som icke förlikte sig med sin lott i hemorten, som blev de första utvandrarna i sin bygd. De som stannade kvar, de tröga och tvehågsna, kallade dem äventyrslystna.

Därtill kom det faktum att invandrarna kom från många olika länder, där var och en kunde bidra med sina kulturella specialiteter. Italienarna bakade spagettin, tyskarna bryggde ölet, schweizarna ystade osten, och 1600-talssvenskarna i Nya Sverige introducerade konsten att bygga knuttimrade hus.

Amerikanska uppfinnare, entreprenörer och företag har genom historien nått stora framgångar inom de flesta branscher och teknikområden. Vi ska avslutningsvis bara ge ett exempel, nämligen verkstadsindustrin. Det var den första branschen där USA blev världsledande.

Det amerikanska fabrikssystemet möjliggjorde masstillverkning av komplexa produkter.

Kännetecknande för den industriella revolutionen i USA var att det fanns praktiskt taget obegränsat med mark, men ont om kvalificerad arbetskraft. Företagen hade ofta problem med att många anställda sade upp sig och sökte nya möjligheter på andra håll. Samtidigt växte befolkningen, och därmed efterfrågan på en rad produkter.

I början av 1800-talet utvecklades därför ett nytt, effektivare produktionssystem, det amerikanska fabrikssystemet, som möjliggjorde masstillverkning av komplexa produkter. Nya effektiva verkstadsmaskiner utvecklades som kunde tillverka komponenter med så stor precision att någon efterbearbetning inte fordrades innan de sattes samman till en färdig produkt.

Vapenindustrin i Connecticut var först med att utveckla detta system i början av 1800-talet. Vapentillverkaren Remington i Upstate New York vidareutvecklade systemet genom avancerade verktygsmaskiner och mätmetoder. Detta system kom till Sverige efter att gevärsfaktoriet i Eskilstuna hade skickat ett par experter till Remington. Med utrustning och arbetare från USA startade faktoriet 1868 serieproduktion av komponenter med hög precision, en metod som sedan spreds till andra svenska företag.

I början av 1900-talet kunde Henry Ford ta massproduktionen till en ännu högre nivå i sin bilfabrik i Michigan. Han fick god hjälp av Carl Edvard Johansson, känd som ”Mått-Johansson”, som just på gevärsfaktoriet i Eskilstuna hade skapat en revolutionerande måttsats för precisionsmätning 1896.

Johansson var 1923–36 anställd hos Henry Ford som inrättade ett avancerat mätlaboratorium åt honom vid sitt huvudkontor utanför Detroit. Även Cadillacchefen Henry Leland satte stort värde på det svenska uppfinnarsnillet. Han lyfte bara på hatten för två personer: presidenten och ”Mr. Johansson from Sweden”. 

Johansson påverkade första världskrigets förlopp. USA:s inträde i kriget 1917 hade en avgörande betydelse. Landet skulle aldrig ha kunnat genomföra en så snabb expansion inom rustningsindustrin om inte de amerikanska myndigheterna 1915 hade beslutat att alla leverantörer av krigsmateriel skulle använda Johanssons måttsats (”Jo Blocks”). Inget annat företag i världen än AB C.E. Johansson i Eskilstuna kunde vid denna tidpunkt tillverka dessa måttsatser.

Anders Johnson är aktuell med boken 50 historier om USA, som är utgiven på Timbro förlag. Smedjans läsare har 20 procents rabatt med koden 4JULI.