Friheten måste försvaras

Nu, grova smide från min tankesmedja,
skall släggan gå och pröva vad du tål.
Jag vet, att länkar brista i din kedja,
men vet jämväl, att där finns ärligt stål.

Den första kända användningen av ordet tankesmedja är i Erik Axel Karlfeldts dikt Rimsmeden från 1898. Karlfeldt syftade naturligtvis på sitt diktande, men betydelsen är inte långt ifrån dagens användning. En tankesmedja är en plats, fysisk eller imaginär, där det smides tankar.

Under efterkrigstiden har ordet kommit att beteckna det som på engelska något tvetydigt kallas think tank, det vill säga en sammanslutning av intellektuella och opinionsbildare som arbetar med att ta fram nya idéer och torgföra dem. I Sverige har Timbro för många kommit att definiera vad en tankesmedja är och hur en sådan fungerar.

Timbro har en lång publicistisk tradition. Redan 1986 grundade dåvarande VD:n Mats Johansson Marknadsekonomisk tidskrift, en kvartalstidskrift på borgerlig ideologisk grund som framförde marknadsliberala idéer. Johansson efterträddes som chefredaktör av Janerik Larsson, som i sin tur efterträddes av Carl Rudbeck. Under Rudbecks ledning döptes tidskriften om till Smedjan och fick en mer kulturell prägel.

Under de sista åren gavs Smedjan ut som nättidning, något som var i det närmaste unikt på den tiden. Kanske kan man säga att den, som mycket annat i Timbros verksamhet genom åren, var före sin tid. 2005 somnade Smedjan i sin dåvarande form in.

När Timbro 2017 på nytt lanserar Smedjan är det i ett förändrat medielandskap. Nätpublikationer är snarare regel än undantag, antalet röster som konkurrerar om uppmärksamheten i offentligheten fler än någonsin. Samtidigt går de traditionella mediehusen på knäna, med vikande prenumerationer och hårdare konkurrens om annonsintäkterna. Antalet ledarsidor blir färre och antalet tjänster på ledarredaktionerna likaså. Samtidigt som fler har möjlighet att göra sig hörda blir plattformarna för marknadsliberala opinionsbildare färre.

På Timbro har vi länge upplevt ett ökande behov av en egen kanal för deltagande i den dagliga debatten. Tillsammans med å ena sidan vår långsiktiga utgivning av böcker och rapporter och å andra sidan de snabba uppdateringarna i sociala medier bildar Smedjan en sammanhängande opinionsbildningsplattform. Här kommer Timbros medarbetare men också andra skribenter som delar våra grundläggande värderingar att vidga debatten och tillföra nya kunskaper och perspektiv.

Det är inte bara medielandskapet som har förändrats. När Timbro grundades 1978 var Sverige ett i de flesta avseenden ofriare land än vad det är i dag. En del av de förbättringar som har skett kan Timbro och de som arbetat i och kring organisationen ta åt sig en del av äran för. Hur det gick till har jag beskrivit i boken Hatets och illviljans kolportörer.

Men vunna segrar kan och får inte tas för givna. I dag hotas de individuella fri- och rättigheterna från många olika håll samtidigt. Det finns skäl att vara orolig men det finns också orsaker till att vara optimistisk. Det går att hålla två tankar i huvudet samtidigt.

Smedjans principiella utgångspunkt är densamma som Timbros. Vi kommer att bedriva opinionsjournalistik i marknadsliberal riktning, med försvar för äganderätten, fritt företagande och individuella rättigheter högst på agendan.

Ett av Timbros viktigaste uppdrag är att hitta och utveckla nya talanger som vill och kan föra de marknadsliberala idéerna vidare. Smedjan kommer att spela en viktig roll i detta arbete. Därför söker vi unga och hugade skribenter som vill skriva för den individuella frihetens sak.

Med lanseringen av Smedjan inleder Timbro ett nytt kapitel i sin snart fyrtioåriga historia. Vi hoppas att ni vill följa med oss på den resan. Friheten måste försvaras.