Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

FMSF: Fyra procent till försvaret

Svensk frihet och demokrati förtjänar ett starkt försvar. Då räcker varken den nuvarande försvarsbudgeten eller de två procent av BNP som de borgerliga partierna föreslagit. Fyra procent av BNP borde gå till försvaret – till en början, skriver Catarina Kärkkäinen och Sten Storgärds, FMSF.

Den 14 maj ska försvarsberedningen överlämna sin rapport till regeringen med ett förslag till försvarsbeslutet år 2020. Splittringen inom beredningen mellan de borgerliga partierna och Socialdemokraterna verkar bli större och större närmare slutdatum – i synnerhet vad gäller viljan att tillskjuta resurser till Försvarsmakten.

Det senaste försvarsbeslutet år 2015 och den politiska ambition till stärkt försvarsförmåga som i det uttrycktes utgjorde ett trendbrott jämfört med de senaste tjugo åren. Den politiska viljan tenderar dock att ta slut så fort försvarsförmågan faktiskt ska finansieras.

Redan perioden 2009–2015 underfinansierades Försvarsmakten med 4–6 miljarder, enligt Totalförsvarets forskningsinstitut FOI. Sedan försvarsbeslutet år 2015 har hela det ekonomiska tillägget på 10 miljarder för perioden 2016–2020 försvunnit genom det försvarsprisindex som har dränerat försvarets ekonomi.

Redan med dagens försvarsbudget på en procent av BNP ställs övningar in. Materielbristen är påtaglig. Försvarsmakten har fortfarande inte ens kängor så det räcker till alla soldater. Med de två procent som de borgerliga partierna har föreslagit på sikt skulle antagligen det försvar som redan har beställts kunna räddas. Den som på riktigt vill öka försvarsförmågan behöver dock satsa mer. I Fria Moderata Studentförbundets rapport som släpps i dag föreslår vi fyra procent av BNP till försvaret – till en början.

Rikets säkerhet är det största allmänintresset. Det bör därför gå före andra intressen.

Höjt försvarsanslag i kombination med Natomedlemskap och en försvarsdoktrin som bygger på den västerländska värderingsgemenskapen och stärker banden till våra vänner i världen skulle utgöra en bra grund för försvaret av vår frihet och demokrati.

Vidare föreslår vi att Försvarsmakten ges veto över andra riksintressen och att militärövningar per automatik klassas som skyddsobjekt enligt skyddslagen. Rikets säkerhet är det största allmänintresset. Det bör därför gå före andra intressen. Försvarsmakten bakbinds i dag juridiskt av att civila myndigheter och miljöorganisationer överklagar dess övningar, och övningarna försvåras av drönare och annan sabotageverksamhet.

Försvarsmaktens intressen bör förtydligas och samlas hos myndigheten. Den organisering av new public management som har införts inom sektorn genom att bland annat sortera fortifikationerna och Försvarsmakten i separata myndigheter, där den ena hyr fortifikationerna av den andra, har varit kostsam och försvårat uppdraget. En försvarsmakt är ett system av system, och alla delar måste fungera. Av den anledningen är det ett problem att Försvarsmakten inte får göra sina egna upphandlingar eller äga sina egna garnisoner. Försvarets Materielverk bör läggas ned till förmån för att Försvarsmakten själv får lösa sina upphandlingar, och Fortifikationsverkets militära anläggningar bör återgå i Försvarsmaktens ägo.

Försvarsberedningen måste inse att svensk frihet och demokrati förtjänar ett starkt försvar. I Fria Moderata Studentförbundets rapport lanseras tio reformer för att återuppbygga försvaret. Fyra procent av BNP till försvaret är en bra början.