Faran med åtgärder mot ”fake news”

Inför det amerikanska mellanårsvalet i höst kommer Facebook, som redan samarbetar mot FBI mot valpåverkan, att börja kräva dokumentation från alla annonsörer kopplade till politik eller valrörelser. Tanken är att verifiera deras identitet och plats. De nya reglerna är högaktuella i USA, där 13 ryssar och tre ryska företag nyligen åtalades för att ha försökt påverka utgången av det amerikanska presidentvalet 2016. De kommer dock inte bara att gälla i USA. Inför det svenska valet samarbetar Facebook med bland annat MSB och Valmyndigheten för att undvika påverkan från främmande makt.

Facebook är inte ensamt i Sverige om att vidta åtgärder. I höstas annonserades ett nytt statsfinansierat samarbete mellan public service och tre av de största mediehusen i Sverige (Schibsted, Bonnier och NTM). Tillsammans ska de utveckla en digital plattform som ska motverka spridning av falska nyheter, en automatiserad tjänst för nyhetsvärdering, ett automatiskt verktyg för faktakontroll och en ”personaliseringsmotor”, som ska ”erbjuda nya och alternativa perspektiv i avsikt att slå hål på filterbubblor”.

En ”personaliseringsmotor” ska ”erbjuda nya och alternativa perspektiv i avsikt att slå hål på filterbubblor”.

Visst finns det ett stort problem med falska nyheter. Även politiker och välrenommerade skribenter låter sig ibland luras, eller delar med sig av gammal information i tron att den är aktuell. På sociala medier kan falska nyheter spridas som en löpeld, det perfekta verktyget för den som vill vilseleda.

Men det finns också ett problem med den tänkta lösningen. Såväl de etablerade mediehusen som sociala medier uppfattas – ibland helt korrekt – ha en slagsida åt vänster. Det gäller kultursidorna, det gäller nyhetsrapporteringen (se SVT:s rapportering om Venezuela), det gäller undersökningen som visade att Miljöpartiet har egen majoritet bland journalisterna på SVT och SR. Facebook, å sin sida, anklagas för att sortera bort konservativa nyheter ur flödet och för att ha en omedveten vänstertendens.

Därtill kommer uppfattningen att journalister i allmänhet tillhör den så kallat liberala eliten. När splittringen mellan etablissemang och vanligt folk har börjat sätta sig som en beskrivning av verkligheten, kommer den senare kategorin inte att uppfatta den förra som neutral.

Offensiven mot falska nyheter är en kamp om trovärdighet. Ger man sig in i en sådan måste ens egen trovärdighet vara hög från början.

I andra länder har kampen mot falska nyheter nått lagstiftningen. I Frankrike har Emmanuel Macron föreslagit att sociala mediekonton som sprider falska nyheter ska kunna blockeras och information raderas genom beslut i ”expressdomstolar”. Tyskland införde vid årsskiftet böter på upp till 50 miljoner euro för sociala medier med mer än två miljoner användare som inte inom 24 timmar tar bort falska nyheter från sin plattform. För att hantera lagen har Facebook och Twitter anställt moderatorer – vilket leder tillbaka till neutralitetsproblemet. Under statliga lagar ska de sociala medieföretagens anställda försöka skilja falska nyheter från äkta, samtidigt som Silicon Valley-företag i allmänhet har ett etablerat rykte om sig att vara så utpräglat ”liberal elit” som man över huvud taget kan bli.

Offensiven mot falska nyheter är en kamp om trovärdighet. Ger man sig in i en sådan måste ens egen trovärdighet vara hög från början. En statlig myndighet eller ett socialt medieföretag som ska sortera de falska nyheterna från de äkta, måste själva uppfattas som sakliga och neutrala. Enligt Medieakademins årliga förtroendebarometer tappar tidningarna alltmer förtroende, och just Facebook är bland de fem samhällsaktörer svenska folket har som lägst förtroende för; enbart 12 procent har förtroende för företaget.

Just Facebook har redan upplevt konsekvenserna av det. Tidigare använde företaget ett system för att flagga nyheter som kan vara falska, och upptäckte att spridningen av vissa flaggade nyheter sköt i höjden. I grupper där förtroendet för Facebooks egen neutralitet är låg, uppfattades varningsflaggan som ett försök att ”tysta” dem och deras åsikter. Resultatet blev att nyheterna spreds ännu mer. Flaggningen avskaffades i december.

Görs det fel kommer insatsen att förvandlas från ett försök att hindra spridning av falska nyheter, till ett verktyg som hindrar spridning av impopulära åsikter.

Att uppfattas som neutral och förtroendeingivande kräver faktisk neutralitet, och en algoritm är aldrig mer neutral än den som skapat den. Det finns en stor grupp människor som kommer att reagera med misstänksamhet mot initiativ som automatiserad nyhetsvärdering och personaliseringsmotorer, när avsändaren redan har ett förtroendeproblem.

Det har de all anledning att göra. Gränsen mellan falska och äkta nyheter är inte glasklar, eftersom gränsen mellan åsikt och fakta inte heller alltid är glasklar. Även i rent vetenskapliga sammanhang kan det finnas konkurrerande teorier och förklaringsmodeller; i politiken är det en självklarhet. De ansvariga för SVT:s bevakning av Venezuela verkar exempelvis vara övertygade om att hungern och våldet är det sjunkande oljeprisets fel, inte resultatet av socialistisk politik.

Förutom att åtgärderna mot falska nyheter riskerar att skapa misstro snarare än tillit, finns ett ytterligare problem med att de stora mediehusen går samman. Det bästa skyddet mot falska nyheter är fria medier som verkar i konkurrens med varandra och granskar varandra. Att de nu gemensamt ska avgöra vad som är falska nyheter och inte gör det möjligt för den oriktiga information som slipper igenom nätet att få ännu större spridning och legitimitet.

Det finns också en risk att de etablerade mediernas och sociala nätverkens insats mot falska nyheter inte bara ökar misstron, utan faktiskt blir ett instrument för att tysta avvikande uppfattningar. Gränsen mellan åsikt och information, mellan falsk nyhet och äkta nyhet, är extremt svår att dra. Görs det fel kommer insatsen att förvandlas från ett försök att hindra spridning av falska nyheter, till ett verktyg som hindrar spridning av impopulära åsikter. Och en vacker dag kan det komma att vara din åsikt som är impopulär.