”Facket missbrukar sin makt över arbetskraftsinvandrare”

Vi sitter på advokat Arvid Danielssons kontor på Östermalm i centrala Stockholm. Han är specialiserad på migrationsrätt och hjälper bland annat arbetskraftsinvandrare med ansökningar om arbetstillstånd. Alltså har han mycket kontakt med facket. För att få stanna i Sverige måste arbetskraftsinvandrare nämligen ha samma anställningsvillkor som i kollektivavtalet, som exempelvis lön och försäkringar. Den som har sämre villkor – om det så handlar om 100 kronor för lite i lön en enda månad – kan få beslut om utvisning. Och det är facket som fått uppdraget att kontrollera om anställningsvillkoren är ”tillräckligt bra”.

Det är problematiskt eftersom facket har ett tydligt intresse i frågan. Självklart vill de inte ge arbetstillstånd till personer som konkurrerar med deras medlemmar. Flera gånger har det lämnats felaktiga uppgifter till Migrationsverket, där villkoren i kollektivavtalen påståtts vara mer generösa än i verkligheten. Målareförbundet påstod exempelvis att ingångslönen för en oerfaren målare var flera tusen kronor högre än den egentliga snittlönen för en målare med många års erfarenhet. Detta kan leda till utvisning när Migrationsverket fattar beslut. Ibland drabbas enskilda personer, ibland hela familjer.

Enligt Arvid Danielsson skötte sig facket bra tills för några år sedan. Då månade de om att framstå som en objektiv bedömare av villkoren i processen, säger han.

– Men under de senaste åren har något hänt. Inställningen till arbetskraftsinvandrare har successivt förändrats i vissa av arbetstagarorganisationerna.

Facket har ett tydligt intresse i frågan. Självklart vill de inte ge arbetstillstånd till personer som konkurrerar med deras medlemmar.

Enligt Danielsson har flera fackförbund flyttat fokus från själva anställningsvillkoren när de bedömer ansökningarna, trots att det är vad deras uppdrag går ut på. I stället tittar de på om personen är med i facket, och jobbar på en arbetsplats med kollektivavtal när de bedömer ansökan.

– Både jag och kollegor har fått samtal av bland annat IF Metall, där de avstyrkt arbetstillstånd för att personer inte varit medlemmar hos dem. Vi har uppfattat det som en uttrycklig policy från deras håll. De missbrukar sin maktposition och beter sig helt oacceptabelt, säger han.

Jag har tidigare i min rapport ”Människor mellan stolarna” visat hur politikernas felskrivna regler och facket som remissinstans leder till rättsosäkert system för arbetskraftsinvandring. Nu verkar problemen ha eskalerat till en helt ny nivå.

Det räcker inte längre att slaviskt matcha villkoren i kollektivavtalet för att få stanna i Sverige. Nu måste du även vara medlem i facket.

Danielsson visar en kopia av ett yttrande från hösten 2015. Det är Hotell- och restaurangfacket som nekar ett arbetstillstånd eftersom arbetsgivaren inte har kollektivavtal. Eftersom facken oftast muntligen meddelar att de avstyrker arbetstillstånden för hans klienter, är det svårt att hitta skriftliga bevis.

– Numer säger fler av fackförbunden över telefon att de avstyrker arbetstillstånd, för alla som inte är medlemmar. Senast den 10 oktober förra året avstyrktes en ansökan för en klient på denna felaktiga grund.

”De missbrukar sin maktposition och beter sig helt oacceptabelt.”

Enligt Danielsson är det här i strid med lagstiftningens syften.

– Facket får visserligen säga vad de vill i sina utlåtanden, men att avslå ansökningar för att personen inte är medlem i den egna organisationen är att missbruka sin expertroll i ansökningsprocessen. Facket ska bara bedöma om villkoren är bra nog. Att göra något helt annat undergräver skäligheten i systemet. De beter sig helt oacceptabelt, säger han.

Dessutom upplever han att fackens beslut om tillstånden många gånger tas på godtyckliga grunder.

– Det spelar stor roll vilket fack som hanterar ansökan, vilken person man kommer i kontakt med, och om man vänder sig till facket nationellt eller lokalt. Många gånger går det också extremt trögt att få ansökan hanterad, som att de vill förhala ansökningsprocessen. De väntar helt enkelt med att behandla ansökan, tills det är för sent. Då blir personen utvisad, utan att facket behövt säga sin mening, vilket såklart är praktiskt för dem.

Enligt Danielsson ligger det i sakens natur att fackförbunden helst inte lägger tid på att skriva yttranden om arbetsvillkor för andra än sina egna. Arbetskraftsinvandrare kan ses som konkurrenter till de egna medlemmarna och att låta företag utan kollektivavtal anställa viktig kompetens utifrån undergräver hela partsmodellen.

– Det är också därför politikerna ändrade lagen 2008, för att minska fackens inflytande över processen.  Dessvärre har de i praktiken fortfarande en monopolställning i besluten. Om de inte ger sitt medgivande faller oftast hela ansökan. De måste därför ta sitt ansvar och bidra till en rättvis och rättssäker process för arbetskraftsinvandrare, säger han.

”Politikerna måste inse att när facket beter sig på det här sättet, kan det inte ha så mycket makt som det har i dag.”

Danielsson förstår tanken bakom systemet med facket som remissinstans, eftersom arbetstagarorganisationerna känner sina avtal bäst.

– Men många av dem följer inte reglerna. Politikerna måste inse att när facket beter sig på det här sättet, kan det inte ha så mycket makt som det har i dag, säger han.

Både Migrationsöverdomstolen och regeringens utredare vill nu, sent omsider, ha en proportionalitetsprincip så att småsaker inte ska kunna leda till utvisning. Men ingen av lösningarna som föreslagits berör problemet med fackförbundens centrala roll i ansökningsprocessen.

Danielsson har flera förslag på hur systemet kan rättas till.

– Ett alternativ är att en annan, utomstående part, får uppdraget att bedöma anställningsvillkoren.

Han menar att Migrationsverket skulle kunna göra det utan inblandning av facket. Annars skulle fackförbund och arbetsgivarorganisation kunna göra det tillsammans för att ge en bättre balans.

– Även en sådan ordning skulle naturligtvis ha nackdelar, men det är ohållbart att ha ett system där människor utvisas för att de inte är medlemmar i facket.

– Vi kan inte behandla arbetskraftsinvandrare på de här sättet. De som drabbas är människor som flyttat från andra sidan jordklotet för att jobba i Sverige. De försörjer sig själva och är oumbärliga för sina arbetsgivare, säger Danielsson.